{"id":403,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lonskalage\/"},"modified":"2026-05-17T10:27:03","modified_gmt":"2026-05-17T09:27:03","slug":"lonskalage","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lonskalage\/","title":{"rendered":"L\u00f6nskal\u00e4ge"},"content":{"rendered":"<p>L\u00f6nskal\u00e4ge \u00e4r en av de oftast f\u00f6rekommande termerna i svenska domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen. Begreppet betecknar otill\u00e5tet sexuellt umg\u00e4nge mellan tv\u00e5 ogifta personer som varken var sl\u00e4kt med varandra eller stod i sv\u00e5gerlag. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren som pl\u00f6jer h\u00e4radsr\u00e4ttsprotokoll dyker termen upp g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng, ofta med samma typ av akt\u00f6rer: dr\u00e4ngar, pigor och unga vuxna i tj\u00e4nst p\u00e5 g\u00e5rdarna.<\/p>\n<p>Att f\u00f6rst\u00e5 l\u00f6nskal\u00e4ge handlar inte bara om att tolka en juridisk term. Det handlar om att f\u00f6rst\u00e5 hur kyrkan, staten och bygemenskapen kontrollerade sexualiteten under stormaktstiden och frihetstiden, och hur dessa kontrollmekanismer skapade ett enormt k\u00e4llmaterial som idag ger sl\u00e4ktforskare ov\u00e4rderlig information om f\u00f6rf\u00e4derna.<\/p>\n<h2>Vad termen betyder<\/h2>\n<p>L\u00f6nskal\u00e4ge, ibland stavat <em>l\u00f6nskal\u00e4ger<\/em>, betecknar samlag mellan en ogift man och en ogift kvinna utan sl\u00e4ktskap eller sv\u00e5gerskap. Ordet \u00e4r sammansatt av <strong>l\u00f6nsk<\/strong> (i hemlighet, l\u00f6nnligt) och <strong>l\u00e4ge<\/strong> (i betydelsen samlag, av att ligga med n\u00e5gon). Brottet f\u00f6rutsatte att ingen av parterna var gift, f\u00f6r d\u00e5 r\u00f6rde det sig om enkelt eller dubbelt hor.<\/p>\n<p>Avg\u00f6rande f\u00f6r rubriceringen var allts\u00e5 civilst\u00e5ndet. Om b\u00e5da parterna var ogifta och fria fr\u00e5n \u00e4ktenskapshinder klassades f\u00f6rseelsen som l\u00f6nskal\u00e4ge. Om sl\u00e4ktskap f\u00f6rel\u00e5g blev det ist\u00e4llet blodskam, och om n\u00e5gon av parterna var gift handlade det om hor. Denna gradering var inte teoretisk utan fick stora konsekvenser f\u00f6r straffet.<\/p>\n<h2>Historisk kontext<\/h2>\n<p>Under 1600-talet sk\u00e4rptes kontrollen \u00f6ver sexualiteten kraftigt i Sverige. Den lutherska ortodoxin s\u00e5g utom\u00e4ktenskapliga f\u00f6rbindelser som ett allvarligt hot mot samh\u00e4llsordningen, och kyrkan och kronan samverkade f\u00f6r att beivra dem. Den s\u00e5 kallade <em>Stadga om eedhs\u00f6re<\/em> fr\u00e5n 1653 och 1665 \u00e5rs f\u00f6rordning sk\u00e4rpte straffen ytterligare, och fr\u00e5n slutet av 1600-talet \u00f6kade antalet l\u00f6nskal\u00e4gesm\u00e5l dramatiskt i domb\u00f6ckerna.<\/p>\n<p>Brottet var det vanligaste sexualbrottet i domb\u00f6ckerna under hela perioden 1600 till 1800. Tj\u00e4nstedr\u00e4ngar och pigor stod f\u00f6r den absoluta majoriteten av m\u00e5len, vilket h\u00e4nger samman med att unga vuxna ofta tillbringade tio till femton \u00e5r i tj\u00e4nst p\u00e5 fr\u00e4mmande g\u00e5rdar innan de hade ekonomiska m\u00f6jligheter att gifta sig. Att de skulle leva i fullst\u00e4ndig avh\u00e5llsamhet under den tiden visade sig vara en orealistisk f\u00f6rv\u00e4ntan.<\/p>\n<p>Uppt\u00e4ckten skedde n\u00e4stan alltid genom graviditet. N\u00e4r en piga inte l\u00e4ngre kunde d\u00f6lja sitt tillst\u00e5nd tvingades hon utpeka barnafadern, och m\u00e5let hamnade p\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4ttens bord. Pr\u00e4sten i socknen hade en central roll: han registrerade barnet som o\u00e4kta i f\u00f6delseboken och anm\u00e4lde f\u00f6rh\u00e5llandet till v\u00e4rldslig r\u00e4tt.<\/p>\n<h2>I 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n<p>Med 1734 \u00e5rs lag reglerades l\u00f6nskal\u00e4ge i <strong>Missg\u00e4rningsbalken kapitel 53<\/strong>. Lagen var tydlig och systematisk i sin straffm\u00e4tning:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>F\u00f6rsta g\u00e5ngen:<\/strong> Mannen b\u00f6tade 10 daler silvermynt, kvinnan 5 daler silvermynt<\/li>\n<li><strong>Andra g\u00e5ngen:<\/strong> Dubbla b\u00f6ter, allts\u00e5 20 respektive 10 daler silvermynt<\/li>\n<li><strong>Tredje g\u00e5ngen:<\/strong> Tredubbla b\u00f6ter, 30 respektive 15 daler silvermynt<\/li>\n<li><strong>Fj\u00e4rde g\u00e5ngen:<\/strong> Fyrdubbla b\u00f6ter, 40 respektive 20 daler silvermynt<\/li>\n<\/ul>\n<p>F\u00f6r att s\u00e4tta beloppen i perspektiv: en pigas \u00e5rsl\u00f6n p\u00e5 1700-talet l\u00e5g kring 6 till 10 daler silvermynt ut\u00f6ver mat och husrum. Ett f\u00f6rsta l\u00f6nskal\u00e4ge kostade allts\u00e5 en piga ungef\u00e4r en halv \u00e5rsl\u00f6n, medan en dr\u00e4ng fick punga ut med \u00f6ver ett \u00e5rs kontant l\u00f6n. \u00c5terfall kunde ruinera en tj\u00e4nstehjon helt.<\/p>\n<p>Det fanns dock en viktig undantagsbest\u00e4mmelse. Om paret gifte sig efter att brottet uppt\u00e4ckts reducerades straffet drastiskt till s\u00e5 kallat <strong>otidigt s\u00e4ngelag<\/strong>, d\u00e4r vardera parten endast betalade 2 daler silvermynt i b\u00f6ter till kyrkan. Detta \u00e4r den juridiska f\u00f6rklaringen till varf\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga bondbr\u00f6llop p\u00e5 1700-talet h\u00f6lls med synligt havande brud. Att gifta sig snabbt sparade b\u00e5de pengar och socialt anseende.<\/p>\n<p>Ut\u00f6ver de v\u00e4rldsliga b\u00f6terna f\u00f6ljde alltid kyrkans bot. Den d\u00f6mde skulle genomg\u00e5 <strong>offentlig skrifterm\u00e5l<\/strong> och <strong>kyrkoplikt<\/strong>, vilket innebar att personen offentligt bek\u00e4nde sin synd inf\u00f6r f\u00f6rsamlingen, ofta st\u00e5ende p\u00e5 pliktpallen vid kyrkd\u00f6rren. Denna offentliga f\u00f6r\u00f6dmjukelse upplevdes av m\u00e5nga som v\u00e4rre \u00e4n b\u00f6terna.<\/p>\n<h2>Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n<p>I h\u00e4radsr\u00e4tternas protokoll skrivs m\u00e5len oftast in under rubriker som <em>&#8221;Ang\u00e5ende l\u00f6nskal\u00e4ge&#8221;<\/em> eller <em>&#8221;Om beg\u00e5nget l\u00f6nskal\u00e4ger&#8221;<\/em>. Inledningen f\u00f6ljer ett standardiserat m\u00f6nster d\u00e4r \u00e5klagaren (kronol\u00e4nsmannen) anm\u00e4ler m\u00e5let och kvinnan kallas att inst\u00e4lla sig.<\/p>\n<p>Typiska formuleringar att leta efter inkluderar:<\/p>\n<ul>\n<li>&#8221;Pigan NN haver bek\u00e4nt sig vara r\u00e5dd med barn av dr\u00e4ngen NN&#8221;<\/li>\n<li>&#8221;Betr\u00e4dd med l\u00f6nskal\u00e4ger&#8221;<\/li>\n<li>&#8221;Avlat barn i l\u00f6nskal\u00e4ger&#8221;<\/li>\n<li>&#8221;Fallen i l\u00e4gersm\u00e5l&#8221;<\/li>\n<li>&#8221;Bek\u00e4nner sig hava haft k\u00f6ttslig beblandelse med&#8221;<\/li>\n<\/ul>\n<p>Protokollen inneh\u00e5ller ofta detaljerade uppgifter: n\u00e4r och var samlaget \u00e4gt rum (vanligen i lag\u00e5rn, dr\u00e4ngstugan eller p\u00e5 ladug\u00e5rdsbacken), om mannen lovat \u00e4ktenskap, om vittnen finns och om mannen erk\u00e4nner faderskapet. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r detta guld v\u00e4rt eftersom o\u00e4kta barn ofta \u00e4r sv\u00e5ra att sp\u00e5ra p\u00e5 faderssidan utan dessa domstolsuppgifter.<\/p>\n<p>Domslutet anger b\u00f6ternas storlek, om de kan betalas eller om de ska avtj\u00e4nas med kroppsstraff (vanligen <em>sp\u00f6<\/em> f\u00f6r m\u00e4n och <em>ris<\/em> f\u00f6r kvinnor om b\u00f6terna inte kunde erl\u00e4ggas). Slutligen h\u00e4nvisas paret till prosten f\u00f6r underg\u00e5ende av kyrkoplikt.<\/p>\n<h2>Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n<p>Kunskap om l\u00f6nskal\u00e4ge kan l\u00e5sa upp m\u00e5nga annars om\u00f6jliga forskningsproblem. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta strategier:<\/p>\n<p><strong>1. S\u00f6k efter o\u00e4kta barn i f\u00f6delseboken f\u00f6rst.<\/strong> N\u00e4r du hittar ett barn registrerat som <em>o\u00e4kta<\/em> eller d\u00e4r fadern saknas, notera datumet och leta i h\u00e4radsr\u00e4ttens domb\u00f6cker fr\u00e5n samma \u00e5r eller \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5. L\u00f6nskal\u00e4gesm\u00e5l dyker oftast upp tre till nio m\u00e5nader efter barnets f\u00f6delse.<\/p>\n<p><strong>2. Anv\u00e4nd sak\u00f6resl\u00e4ngderna som genv\u00e4g.<\/strong> Sak\u00f6resl\u00e4ngder (f\u00f6rteckningar \u00f6ver betalda b\u00f6ter) \u00e4r ofta l\u00e4ttare att \u00f6verblicka \u00e4n hela domb\u00f6cker. S\u00f6k p\u00e5 &#8221;l\u00f6nskal\u00e4ge&#8221; eller &#8221;l\u00e4gersm\u00e5l&#8221; s\u00e5 hittar du namnet p\u00e5 b\u00e5de mannen och kvinnan med \u00e5rtal.<\/p>\n<p><strong>3. R\u00e4kna m\u00e5nader mellan vigsel och f\u00f6rsta barn.<\/strong> Om f\u00f6rstf\u00f6dda kommer mindre \u00e4n sju m\u00e5nader efter vigseln r\u00f6rde det sig om otidigt s\u00e4ngelag. D\u00e5 finns det med stor sannolikhet en notis i kyrkor\u00e4kenskaperna om att paret betalat 2 daler vardera, och ibland en kort anteckning i domboken.<\/p>\n<p><strong>4. F\u00f6lj upp \u00e5terfall.<\/strong> Om du hittar en kvinna med flera o\u00e4kta barn av olika f\u00e4der, leta efter m\u00e5l d\u00e4r dubbla eller tredubbla b\u00f6ter utd\u00f6ms. Dessa m\u00e5l inneh\u00e5ller oftast referenser till tidigare domar, vilket kan ge dig hela hennes brottshistorik och alla utpekade f\u00e4der.<\/p>\n<p><strong>5. Kombinera kyrkor\u00e4kenskaper med domb\u00f6cker.<\/strong> Kyrkor\u00e4kenskapernas avdelning f\u00f6r bot- och kyrkoplikt kompletterar domboksuppgifterna. H\u00e4r ser du n\u00e4r personen faktiskt genomgick skrifterm\u00e5l, vilket bekr\u00e4ftar att hen levt kvar i socknen.<\/p>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan l\u00f6nskal\u00e4ge och hor?<\/h3>\n<p>Skillnaden ligger i parternas civilst\u00e5nd. L\u00f6nskal\u00e4ge f\u00f6rutsatte att b\u00e5da parter var ogifta och utan sl\u00e4ktskap. Var n\u00e5gon av dem gift handlade det om enkelt hor (en gift part) eller dubbelt hor (b\u00e5da gifta). Straffen f\u00f6r hor var avsev\u00e4rt str\u00e4ngare, och dubbelt hor kunde under 1600-talet straffas med d\u00f6den enligt Mose lag.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r st\u00e5r ofta endast kvinnan som \u00e5talad i m\u00e5l om o\u00e4kta barn?<\/h3>\n<p>Det f\u00f6rekommer att mannen nekade till faderskap eller flydde socknen innan m\u00e5let kom upp. Kvinnan kunde dock inte komma undan eftersom graviditeten var det fysiska beviset. D\u00e5 f\u00f6rdes hennes m\u00e5l separat, och faderskapsfr\u00e5gan blev en egen process som ibland drog ut p\u00e5 tiden i \u00e5ratal.<\/p>\n<h3>Hur kunde fattiga tj\u00e4nstehjon betala b\u00f6ter p\u00e5 10 daler silvermynt?<\/h3>\n<p>M\u00e5nga kunde inte. D\u00e5 omvandlades b\u00f6terna till kroppsstraff enligt en fastst\u00e4lld v\u00e4xlingstabell, eller ocks\u00e5 fick husbonden f\u00f6rskottera summan mot att tj\u00e4nstehjonet arbetade av skulden. I praktiken band detta tj\u00e4nstehjonet vid husbonden i flera \u00e5r och kunde n\u00e4rma sig skuldslaveri.<\/p>\n<h3>N\u00e4r avskaffades l\u00f6nskal\u00e4ge som brott?<\/h3>\n<p>Straffet f\u00f6r l\u00f6nskal\u00e4ge mildrades successivt under 1800-talet. Genom strafflagsreformen 1864 avkriminaliserades brottet helt, och utom\u00e4ktenskapliga f\u00f6rbindelser blev inte l\u00e4ngre en fr\u00e5ga f\u00f6r domstolarna. Kyrkoplikten hade dessf\u00f6rinnan avskaffats 1855.<\/p>\n<h3>Vilka relaterade termer b\u00f6r jag k\u00e4nna till?<\/h3>\n<p>F\u00f6r f\u00f6rdjupad forskning \u00e4r det v\u00e4rt att bekanta sig med <strong>l\u00e4gersm\u00e5l<\/strong> (\u00f6vergripande beteckning f\u00f6r l\u00e4germ\u00e5l inklusive b\u00e5de l\u00f6nskal\u00e4ge och hor), <strong>otidigt s\u00e4ngelag<\/strong> (samlag f\u00f6re vigseln n\u00e4r paret \u00e4nd\u00e5 gifte sig) och <strong>m\u00f6kr\u00e4nkning<\/strong> (l\u00f6nskal\u00e4ge med en jungfru under \u00e4ktenskapsl\u00f6fte, d\u00e4r mannen kunde tvingas gifta sig eller betala morgong\u00e5va). Alla dessa termer h\u00e4nger samman och f\u00f6rekommer ofta i samma typ av m\u00e5l.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sexuell f\u00f6rbindelse mellan tv\u00e5 ogifta personer. B\u00f6ter 10+5 daler enligt 1734 \u00e5rs lag.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[11],"class_list":["post-403","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-brott"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>L\u00f6nskal\u00e4ge - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"L\u00f6nskal\u00e4ge (\u00e4ven l\u00f6nskal\u00e4ger) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lonskalage\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"L\u00f6nskal\u00e4ge - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"L\u00f6nskal\u00e4ge (\u00e4ven l\u00f6nskal\u00e4ger) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lonskalage\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:27:03+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lonskalage\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lonskalage\\\/\",\"name\":\"L\u00f6nskal\u00e4ge - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:27:03+00:00\",\"description\":\"L\u00f6nskal\u00e4ge (\u00e4ven l\u00f6nskal\u00e4ger) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lonskalage\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lonskalage\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lonskalage\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"L\u00f6nskal\u00e4ge\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"L\u00f6nskal\u00e4ge - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","description":"L\u00f6nskal\u00e4ge (\u00e4ven l\u00f6nskal\u00e4ger) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lonskalage\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"L\u00f6nskal\u00e4ge - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","og_description":"L\u00f6nskal\u00e4ge (\u00e4ven l\u00f6nskal\u00e4ger) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lonskalage\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:27:03+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lonskalage\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lonskalage\/","name":"L\u00f6nskal\u00e4ge - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:27:03+00:00","description":"L\u00f6nskal\u00e4ge (\u00e4ven l\u00f6nskal\u00e4ger) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lonskalage\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lonskalage\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lonskalage\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"L\u00f6nskal\u00e4ge"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/403","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/403\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":636,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/403\/revisions\/636"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=403"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=403"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}