{"id":402,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/enkelt-hor\/"},"modified":"2026-05-17T10:25:16","modified_gmt":"2026-05-17T09:25:16","slug":"enkelt-hor","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/enkelt-hor\/","title":{"rendered":"Enkelt hor"},"content":{"rendered":"

I domb\u00f6ckerna fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e5terkommer st\u00e4ndigt m\u00e5l om enkelt hor<\/strong>, en av de vanligaste brottsrubriceringarna i den tidiga moderna r\u00e4ttskipningen. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren utg\u00f6r dessa m\u00e5l en guldgruva av personhistorisk information, eftersom protokollen ofta namnger hustrur, barn, tj\u00e4nstefolk och grannar som vittnen.<\/p>\n

Termen r\u00f6r \u00e4ktenskapsbrott och regleras tydligt i 1734 \u00e5rs lag, men f\u00f6rekommer \u00e4ven i \u00e4ldre r\u00e4ttsk\u00e4llor som Kristoffers landslag och 1608 \u00e5rs appendix till denna. Att f\u00f6rst\u00e5 skillnaden mellan enkelt hor, dubbelt hor och l\u00f6nskal\u00e4ge \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att tolka vad som faktiskt h\u00e4nde n\u00e4r en f\u00f6rfader stod inf\u00f6r r\u00e4tta.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Enkelt hor, \u00e4ven kallat enfalt hor<\/em> i \u00e4ldre k\u00e4llor, betecknar en sexuell f\u00f6rbindelse mellan en gift och en ogift person. Det \u00e4r just kombinationen som definierar brottet: den ena parten ska vara bunden i \u00e4ktenskap, den andra fri. Om b\u00e5da parterna var gifta med andra r\u00f6rde det sig ist\u00e4llet om dubbelt hor<\/strong>, ett betydligt gr\u00f6vre brott. Var b\u00e5da ogifta klassades f\u00f6rbindelsen som l\u00f6nskal\u00e4ge<\/strong>, vilket bestraffades mildare.<\/p>\n

Ordet ”hor” \u00e4r fornsvenskt och betecknade ursprungligen all otill\u00e5ten sexuell aktivitet, men under medeltiden sn\u00e4vades betydelsen in till att g\u00e4lla just \u00e4ktenskapsbrott. Till\u00e4gget ”enkelt” eller ”enfalt” markerar att endast en av parterna brutit sitt \u00e4ktenskapsl\u00f6fte.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Synen p\u00e5 \u00e4ktenskapsbrott sk\u00e4rptes successivt under reformationstiden. Under medeltiden hade kyrkan haft huvudansvaret f\u00f6r att bestraffa otrohet, ofta med botg\u00f6ring och offentlig skam som p\u00e5f\u00f6ljd. Med reformationen och den lutherska statskyrkans framv\u00e4xt \u00f6vergick allt mer av r\u00e4ttskipningen till de v\u00e4rldsliga domstolarna, och straffen blev h\u00e5rdare.<\/p>\n

I 1608 \u00e5rs appendix till Kristoffers landslag, som inf\u00f6rdes under Karl IX, f\u00f6reskrevs d\u00f6dsstraff f\u00f6r \u00e4ktenskapsbrott i enlighet med mosaisk r\u00e4tt. Denna drakoniska syn mildrades under 1600-talets g\u00e5ng genom kungliga resolutioner och praxis, s\u00e5 att d\u00f6dsstraff i praktiken s\u00e4llan utd\u00f6mdes f\u00f6r enkelt hor. N\u00e4r 1734 \u00e5rs lag tr\u00e4dde i kraft hade b\u00f6ter blivit huvudp\u00e5f\u00f6ljden, med d\u00f6dsstraff reserverat f\u00f6r upprepade f\u00f6rseelser.<\/p>\n

Brottet var i h\u00f6gsta grad ett kollektivt bekymmer i bondesamh\u00e4llet. Otrohet hotade arvsordningen, hush\u00e5llets ekonomi och den sociala stabiliteten. D\u00e4rf\u00f6r togs m\u00e5len p\u00e5 st\u00f6rsta allvar av h\u00e4radsr\u00e4tterna, och b\u00e5de pr\u00e4ster, grannar och tj\u00e4nstefolk kallades regelbundet som vittnen.<\/p>\n

I 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

1734 \u00e5rs lag behandlar enkelt hor i Missg\u00e4rningsbalken kapitel 55<\/strong>. B\u00f6tesniv\u00e5erna \u00e4r avh\u00e4ngiga av civilst\u00e5nd och om det r\u00f6r sig om f\u00f6rsta, andra, tredje eller fj\u00e4rde f\u00f6rseelsen.<\/p>\n

Vid f\u00f6rsta g\u00e5ngen skulle den gifta personen b\u00f6ta 80 daler silvermynt<\/strong>, vilket motsvarade en betydande summa, ungef\u00e4r tv\u00e5 \u00e5rsl\u00f6ner f\u00f6r en piga eller dr\u00e4ng. Den ogifta parten kom undan med 40 daler silvermynt<\/strong>, allts\u00e5 h\u00e4lften s\u00e5 mycket. Skillnaden motiverades med att den gifte hade brutit ett heligt l\u00f6fte inf\u00f6r Gud och f\u00f6rsamling, medan den ogifte ”bara” deltagit i en otill\u00e5ten f\u00f6rbindelse.<\/p>\n

Vid \u00e5terfall \u00f6kade straffen kraftigt. Andra g\u00e5ngen f\u00f6rdubblades b\u00f6terna, tredje g\u00e5ngen steg de ytterligare, och vid fj\u00e4rde g\u00e5ngen miste den gifte livet<\/strong>. I praktiken hann f\u00e5 \u00e5terfallsf\u00f6rbrytare n\u00e5 fj\u00e4rde steget, dels f\u00f6r att social kontroll var stark, dels f\u00f6r att ben\u00e5dningar och b\u00f6ter i st\u00e4llet f\u00f6r sp\u00f6straff ofta utd\u00f6mdes.<\/p>\n

En central best\u00e4mmelse r\u00f6rde m\u00e5ls\u00e4garr\u00e4tten till b\u00f6terna<\/strong>. Den drabbade maken eller hustrun till den gifte hade r\u00e4tt till en tredjedel av b\u00f6tessumman. Detta var en betydande ekonomisk kompensation som speglade att \u00e4ktenskapsbrottet betraktades som ett brott mot den enskilde maken, inte bara mot Gud och staten.<\/p>\n

Om den bedragna maken eller hustrun valde att f\u00f6rl\u00e5ta den otrogne och inte beg\u00e4ra skilsm\u00e4ssa, \u00f6vergick m\u00e5ls\u00e4garandelen till l\u00e4nsmannen, som d\u00e5 k\u00e4rade p\u00e5 ”konungens v\u00e4gnar”<\/em>. Denna konstruktion innebar att \u00e5talet kunde drivas vidare \u00e4ven utan en aktiv m\u00e5ls\u00e4gare, vilket s\u00e4kerst\u00e4llde att brottet alltid pr\u00f6vades.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

M\u00e5l om enkelt hor \u00e4r synnerligen vanliga i h\u00e4radsr\u00e4tternas protokoll under hela 1600- och 1700-talet. I en st\u00f6rre h\u00e4radsr\u00e4tt kan man r\u00e4kna hundratals s\u00e5dana m\u00e5l per sekel. Typiska formuleringar i domboken \u00e4r:<\/p>\n

    \n
  • ”angafs f\u00f6r enkelt hor med pigan N.N.”<\/em><\/li>\n
  • ”tillstod hafwa beblandat sig medh”<\/em> (erk\u00e4nde sexuell f\u00f6rbindelse)<\/li>\n
  • ”bel\u00e4grat pigan N.N. medan hustrun lefde”<\/em><\/li>\n
  • ”saakf\u00e4lltes till 80 daler smt f\u00f6r enfalt hoor”<\/em><\/li>\n<\/ul>\n

    Protokollen f\u00f6ljer ofta ett \u00e5terkommande m\u00f6nster. F\u00f6rst redog\u00f6rs f\u00f6r anklagelsen, ofta v\u00e4ckt av pr\u00e4sten efter att en piga blivit gravid och vid det s\u00e5 kallade uthfr\u00e5gandet<\/em> uppgett en gift man som barnafader. D\u00e4refter f\u00f6rh\u00f6rs parterna var f\u00f6r sig, vittnen kallas, och domen avkunnas med exakt b\u00f6tesbelopp och h\u00e4nvisning till lagrum.<\/p>\n

    I m\u00e5nga fall noteras ocks\u00e5 om kvinnan var ”hafwande”<\/em>, det vill s\u00e4ga gravid, och vem som d\u00f6mdes som fader. Detta g\u00f6r m\u00e5len s\u00e4rskilt v\u00e4rdefulla f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som s\u00f6ker biologiska f\u00f6r\u00e4ldraskap som inte framg\u00e5r av kyrkoboken.<\/p>\n

    Notera att formuleringen kan variera regionalt. I G\u00f6talandskapen anv\u00e4nds ofta ”enfalt hor”<\/em>, medan Svealand och Norrland g\u00e4rna skriver ”enkelt hoor”<\/em>. B\u00e5da termerna betyder samma sak.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    M\u00e5l om enkelt hor \u00f6ppnar d\u00f6rrar till information som s\u00e4llan st\u00e5r att finna n\u00e5gon annanstans. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta tips f\u00f6r att utnyttja k\u00e4llmaterialet:<\/p>\n

      \n
    • S\u00f6k systematiskt i sakregistren.<\/strong> M\u00e5nga h\u00e4radsr\u00e4tters domb\u00f6cker har sakregister d\u00e4r brottsrubriceringar listas. Sl\u00e5 upp ”hor”, ”enkelt hor”, ”enfalt hor” och \u00e4ven ”l\u00e4gersm\u00e5l” f\u00f6r att f\u00e5nga alla relevanta m\u00e5l.<\/li>\n
    • Korsk\u00f6r med kyrkob\u00f6ckerna.<\/strong> Om en piga finns noterad i f\u00f6delseboken med ett ”o\u00e4kta”<\/em> barn, leta i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll fr\u00e5n samma \u00e5r. Ofta finns ett horsm\u00e5l d\u00e4r fadern namnges, vilket kyrkoboken kan undanh\u00e5lla.<\/li>\n
    • Notera vittneslistorna.<\/strong> Vittnen i horsm\u00e5l \u00e4r ofta n\u00e4ra sl\u00e4ktingar, grannar eller tj\u00e4nstefolk i samma hush\u00e5ll. Dessa namn ger v\u00e4rdefulla ledtr\u00e5dar om sl\u00e4ktn\u00e4tverk och bos\u00e4ttningsm\u00f6nster.<\/li>\n
    • F\u00f6lj b\u00f6ternas betalning.<\/strong> I sak\u00f6resl\u00e4ngderna och l\u00e4nsr\u00e4kenskaperna kan man se vem som faktiskt betalade och om den bedragna hustrun mottog sin tredjedel. Detta kan avsl\u00f6ja om paret skildes eller stannade tillsammans.<\/li>\n
    • Var uppm\u00e4rksam p\u00e5 \u00e5terfall.<\/strong> En person som d\u00f6mts f\u00f6r enkelt hor flera g\u00e5nger ger en bild av hela livshistorien. S\u00f6k i flera tings ordning f\u00f6r att se om personen flyttade efter dom, vilket var vanligt f\u00f6r att undkomma social skam.<\/li>\n<\/ul>\n

      T\u00e4nk ocks\u00e5 p\u00e5 att \u00e4ven frik\u00e4nda personer f\u00f6rekommer i protokollen. Ett rykte om hor kunde leda till \u00e5tal som sedan ogillades p\u00e5 grund av otillr\u00e4cklig bevisning, men namnet finns kvar i domboken och kan hj\u00e4lpa identifiering.<\/p>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Vad \u00e4r skillnaden mellan enkelt hor och dubbelt hor?<\/h3>\n

      Enkelt hor inneb\u00e4r att endast en av parterna \u00e4r gift, medan dubbelt hor inneb\u00e4r att b\u00e5da parterna \u00e4r gifta med andra personer. Dubbelt hor straffades betydligt h\u00e5rdare, ofta med d\u00f6dsstraff redan vid f\u00f6rsta g\u00e5ngen enligt \u00e4ldre lag, \u00e4ven om b\u00f6ter blev vanligare under 1700-talet.<\/p>\n

      Var hittar jag domb\u00f6ckerna med horsm\u00e5l?<\/h3>\n

      H\u00e4radsr\u00e4tternas och r\u00e5dhusr\u00e4tternas domb\u00f6cker f\u00f6rvaras p\u00e5 Riksarkivets landsarkiv. M\u00e5nga finns digitaliserade och s\u00f6kbara via Riksarkivets digitala forskarsal. S\u00f6k p\u00e5 r\u00e4tt h\u00e4radsr\u00e4tt och tidsperiod, och b\u00f6rja g\u00e4rna med renoverade domb\u00f6cker som ofta \u00e4r l\u00e4ttare att l\u00e4sa \u00e4n konceptdomb\u00f6ckerna.<\/p>\n

      Vad betyder det att hustrun fick ”tredjedel av b\u00f6terna”?<\/h3>\n

      Enligt 1734 \u00e5rs lag tillf\u00f6ll en tredjedel av b\u00f6tessumman den bedragna maken eller hustrun som ekonomisk uppr\u00e4ttelse. Om den gifte parten d\u00f6mdes till 80 daler silvermynt fick den drabbade allts\u00e5 cirka 27 daler, vilket motsvarade flera m\u00e5naders l\u00f6n f\u00f6r en tj\u00e4nstehjon. De \u00f6vriga tv\u00e5 tredjedelarna delades mellan kronan och h\u00e4radet.<\/p>\n

      Kunde man komma undan straffet?<\/h3>\n

      I praktiken f\u00f6rekom ben\u00e5dningar, s\u00e4rskilt om den d\u00f6mde inte kunde betala b\u00f6terna. D\u00e5 omvandlades straffet ofta till sp\u00f6straff eller f\u00e4ngelse vid vatten och br\u00f6d. Vid \u00e5terfall och vid den fj\u00e4rde f\u00f6rseelsen var d\u00f6dsstraffet enligt lagen ovillkorligt, men i praktiken kommutterades det ofta till sp\u00f6straff eller landsf\u00f6rvisning genom kunglig n\u00e5d.<\/p>\n

      Varf\u00f6r \u00e4r dessa m\u00e5l s\u00e5 v\u00e4rdefulla f\u00f6r sl\u00e4ktforskning?<\/h3>\n

      Horsm\u00e5len ger ofta information som saknas i andra k\u00e4llor: biologiskt faderskap till o\u00e4kta barn, sl\u00e4ktrelationer mellan vittnen, hush\u00e5llssammans\u00e4ttning och konflikter inom byn. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare som k\u00f6rt fast i kyrkoboksforskningen kan ett enda horsm\u00e5l l\u00f6sa upp generationer av fr\u00e5getecken om en o\u00e4kta f\u00f6rfaders ursprung.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      En sexuell f\u00f6rbindelse mellan en gift och en ogift person. B\u00f6ter 80+40 daler enligt 1734 \u00e5rs lag.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[11],"class_list":["post-402","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-brott"],"yoast_head":"\nEnkelt hor - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Enkelt hor (\u00e4ven enfalt hor) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/enkelt-hor\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Enkelt hor - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Enkelt hor (\u00e4ven enfalt hor) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/enkelt-hor\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:25:16+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/enkelt-hor\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/enkelt-hor\\\/\",\"name\":\"Enkelt hor - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:25:16+00:00\",\"description\":\"Enkelt hor (\u00e4ven enfalt hor) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/enkelt-hor\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/enkelt-hor\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/enkelt-hor\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Enkelt hor\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Enkelt hor - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","description":"Enkelt hor (\u00e4ven enfalt hor) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/enkelt-hor\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Enkelt hor - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","og_description":"Enkelt hor (\u00e4ven enfalt hor) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/enkelt-hor\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:25:16+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/enkelt-hor\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/enkelt-hor\/","name":"Enkelt hor - definition, straff och dombokspraxis - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:25:16+00:00","description":"Enkelt hor (\u00e4ven enfalt hor) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om brott och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/enkelt-hor\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/enkelt-hor\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/enkelt-hor\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Enkelt hor"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/402","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/402\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":635,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/402\/revisions\/635"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=402"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=402"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}