{"id":399,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/urtima-ting\/"},"modified":"2026-05-17T10:19:46","modified_gmt":"2026-05-17T09:19:46","slug":"urtima-ting","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/urtima-ting\/","title":{"rendered":"Urtima ting"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r sl\u00e4ktforskaren bl\u00e4ddrar i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll dyker ibland en notis upp som bryter mot den vanliga rytmen: ”Urtima ting h\u00e5llet den…”<\/strong>. Detta \u00e4r inget vanligt ting utan ett extraordin\u00e4rt sammantr\u00e4de, ofta utlyst med kort varsel f\u00f6r att hantera n\u00e5got br\u00e5dskande. Bakom rubriken d\u00f6ljer sig inte s\u00e4llan dramatiska ber\u00e4ttelser om mord, dr\u00e5p, rymlingar eller akuta tvister som inte kunde v\u00e4nta till n\u00e4sta lagtima ting.<\/p>\n

F\u00f6r den som s\u00f6ker sina f\u00f6rf\u00e4ders \u00f6den i 1600- och 1700-talets domb\u00f6cker utg\u00f6r de urtima tingen en guldgruva. H\u00e4r finns n\u00e4mligen de mest gripande r\u00e4ttsfallen, ofta protokollf\u00f6rda med en detaljrikedom som vanliga civilm\u00e5l s\u00e4llan f\u00e5r. Den h\u00e4r artikeln f\u00f6rklarar vad urtima ting var, varf\u00f6r de h\u00f6lls och hur du som forskare hittar och tolkar materialet.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Urtima ting var ett extraordin\u00e4rt h\u00e4radsting som h\u00f6lls ut\u00f6ver de ordinarie s\u00e5 kallade lagtima tingen<\/em>. Ordet urtima<\/em> kommer av ur<\/em> (utanf\u00f6r) och tima<\/em> (tid), och betyder ordagrant ”utanf\u00f6r den fastst\u00e4llda tiden”. Medan lagtima ting h\u00f6lls vid best\u00e4mda terminer flera g\u00e5nger om \u00e5ret enligt en fastlagd ordning, kunde urtima ting kallas in n\u00e4r som helst n\u00e4r omst\u00e4ndigheterna kr\u00e4vde det.<\/p>\n

Skillnaden mot lagtima ting var allts\u00e5 inte r\u00e4ttens sammans\u00e4ttning eller dess befogenheter, utan tillf\u00e4llet. H\u00e4radsh\u00f6vdingen och n\u00e4mnden var desamma, men sammantr\u00e4det var inkallat f\u00f6r ett s\u00e4rskilt \u00e4ndam\u00e5l. I praktiken handlade det n\u00e4stan alltid om brottm\u00e5l som beh\u00f6vde snabb behandling eller om \u00e4renden som hovr\u00e4tten eller landsh\u00f6vdingen ville ha avgjorda utan dr\u00f6jsm\u00e5l.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Det svenska tingssystemet v\u00e4xte fram under medeltiden och fick sin mogna form under 1600-talet. De ordinarie tingen h\u00f6lls i regel tre g\u00e5nger per \u00e5r: vinterting, sommarting och h\u00f6stting. Mellan dessa kunde det dock uppst\u00e5 situationer d\u00e4r r\u00e4ttskipningen inte kunde v\u00e4nta. Ett beg\u00e5nget mord kunde inte ligga oavgjort i fyra eller fem m\u00e5nader, dels f\u00f6r att den misst\u00e4nkte m\u00e5ste h\u00e5llas h\u00e4ktad till stor kostnad, dels f\u00f6r att vittnesm\u00e5l och bevisning kunde f\u00f6rloras.<\/p>\n

L\u00f6sningen blev urtima ting. Redan under Karl XI:s tid var det v\u00e4l etablerad praxis att landsh\u00f6vdingen i sin egenskap av kronans f\u00f6retr\u00e4dare i l\u00e4net kunde beordra ett urtima ting n\u00e4r n\u00f6den kr\u00e4vde. Ocks\u00e5 Svea och G\u00f6ta hovr\u00e4tt utf\u00e4rdade ofta order om urtima ting, s\u00e4rskilt n\u00e4r de \u00e5terf\u00f6rvisade m\u00e5l till underr\u00e4tten f\u00f6r kompletterande utredning.<\/p>\n

Under 1700-talet blev urtima tingen vanligare i takt med att r\u00e4ttsv\u00e4sendet professionaliserades och kraven p\u00e5 snabb handl\u00e4ggning \u00f6kade. Befolknings\u00f6kningen ledde ocks\u00e5 till fler brottm\u00e5l, och flera h\u00e4rader h\u00f6ll urtima ting flera g\u00e5nger om \u00e5ret under perioder d\u00e5 brottsligheten var h\u00f6g.<\/p>\n

Juridisk grund<\/h2>\n

I 1734 \u00e5rs lag<\/strong> regleras tingsv\u00e4sendet i R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken. Enligt RB 2 kap. skulle h\u00e4radsh\u00f6vdingen h\u00e5lla tre lagtima ting om \u00e5ret. Urtima ting n\u00e4mns dock s\u00e4rskilt och kunde p\u00e5kallas av landsh\u00f6vdingen, hovr\u00e4tten eller part som hade s\u00e4rskilda sk\u00e4l. I RB 2 kap. 7 \u00a7 fastslogs att kostnaderna f\u00f6r urtima ting i regel skulle b\u00e4ras av den som beg\u00e4rt tinget, vilket var en betydande utgift som kunde uppg\u00e5 till flera tiotals daler silvermynt.<\/p>\n

Vid grova brott som mord, dr\u00e5p och stora st\u00f6lder bars kostnaderna i st\u00e4llet av kronan, eftersom det l\u00e5g i allm\u00e4nt intresse att brottet utreddes skyndsamt. En s\u00e5dan kronans kostnad kunde uppg\u00e5 till mellan 20 och 50 daler silvermynt<\/strong>, vilket motsvarade ungef\u00e4r ett halvt \u00e5rs l\u00f6n f\u00f6r en dr\u00e4ng eller piga p\u00e5 landsbygden, d\u00e4r \u00e5rsl\u00f6nen ofta l\u00e5g kring 30 till 60 daler silvermynt j\u00e4mte kost och husrum.<\/p>\n

H\u00e4radsh\u00f6vdingens arvode vid urtima ting var h\u00f6gre per dag \u00e4n vid lagtima ting, eftersom han fick ers\u00e4ttning f\u00f6r att resa till tingsst\u00e4llet utanf\u00f6r ordinarie sessioner. N\u00e4mndem\u00e4nnen, tolv till antalet enligt 1734 \u00e5rs lag RB 1 kap., fick ocks\u00e5 dagarvode och reseers\u00e4ttning.<\/p>\n

Vanliga anledningar till urtima ting<\/h2>\n

Urtima ting kallades typiskt vid f\u00f6ljande situationer:<\/p>\n

    \n
  • Grova brott<\/strong> som mord, dr\u00e5p, barnamord och mordbrand, d\u00e4r den misst\u00e4nkte satt h\u00e4ktad och r\u00e4tteg\u00e5ng inte kunde v\u00e4nta<\/li>\n
  • Akuta civila tvister<\/strong>, till exempel om gr\u00e4nser, boskillnader eller arvskiften d\u00e4r dr\u00f6jsm\u00e5l skulle orsaka stor skada<\/li>\n
  • M\u00e5l fr\u00e5n andra h\u00e4rader<\/strong>, s\u00e4rskilt n\u00e4r en flykting f\u00e5ngats utanf\u00f6r sitt hemh\u00e4rad och man beh\u00f6vde h\u00e5lla rannsakning p\u00e5 platsen d\u00e4r han greps<\/li>\n
  • \u00c5terf\u00f6rvisade m\u00e5l<\/strong> fr\u00e5n hovr\u00e4tten, d\u00e4r \u00f6verinstansen kr\u00e4vt kompletterande bevisupptagning<\/li>\n
  • Special\u00e4renden<\/strong> som p\u00e5bjudits av kunglig befallning eller landsh\u00f6vdingens s\u00e4rskilda order<\/li>\n<\/ul>\n

    Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

    I de bevarade domb\u00f6ckerna ligger protokollen fr\u00e5n urtima ting oftast i samma volym som de lagtima tingen, kronologiskt insorterade. Du k\u00e4nner igen dem p\u00e5 rubriken, som vanligen lyder n\u00e5got i stil med ”Urtima ting h\u00e5llit \u00e5 vanligt tingsst\u00e4lle den 14 maij Anno 1742”<\/em> eller ”Extra ordinarie ting medh allmogen af N. h\u00e4rad”<\/em>. Termen extra ordinarie<\/em> anv\u00e4ndes ofta synonymt med urtima, s\u00e4rskilt under 1600-talet.<\/p>\n

    I rubriken anges n\u00e4stan alltid varf\u00f6r<\/strong> tinget h\u00e5lls. En typisk formulering kan vara: ”Urtima ting i anledning af H\u00f6ghv\u00e4lborne Herr Landsh\u00f6fdingens befallning af den 3 hujus ang\u00e5ende bondedr\u00e4ngen Per Olofssons beg\u00e5ngna dr\u00e5p \u00e5 sin husbonde.”<\/em> Genom rubriken f\u00e5r forskaren allts\u00e5 omedelbart veta vilket m\u00e5l det handlar om.<\/p>\n

    Protokollen fr\u00e5n urtima ting \u00e4r ofta mer detaljerade \u00e4n de fr\u00e5n lagtima ting, eftersom det vanligen r\u00f6r sig om ett enda \u00e4rende som behandlas grundligt. Vittnesf\u00f6rh\u00f6r \u00e5terges utf\u00f6rligt, ibland med direkta citat. Den anklagades egna ord och f\u00f6rsvar protokollf\u00f6rs noggrant, och n\u00e4mndens enskilda yttranden kan finnas med.<\/p>\n

    I \u00e4ldre domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600-talet kan urtima ting ocks\u00e5 ben\u00e4mnas rannsakningsting<\/em>, extraord. ting<\/em> eller helt enkelt s\u00e4rskilt ting<\/em>. Vid s\u00f6kning i Riksarkivets och landsarkivens register b\u00f6r man s\u00f6ka brett, eftersom katalogiseringen kan skilja sig \u00e5t mellan olika arkiv.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Kunskap om urtima ting kan \u00f6ppna d\u00f6rrar i din sl\u00e4ktforskning som annars f\u00f6rblir st\u00e4ngda. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta tips:<\/p>\n

      \n
    • L\u00e4s alltid igenom hela tingsvolymen<\/strong>, inte bara de lagtima tingen. Urtima ting ligger inspr\u00e4ngda i kronologin och kan l\u00e4tt missas om du bara bl\u00e4ddrar efter de vanliga terminerna.<\/li>\n
    • S\u00f6k efter f\u00f6rsvunna personer i urtima ting<\/strong>. Om en f\u00f6rfader pl\u00f6tsligt f\u00f6rsvinner ur kyrkb\u00f6ckerna, kanske flyttar utan attest eller d\u00f6r utan d\u00f6dsorsak angiven, kan svaret finnas i ett urtima ting. Brottslingar och offer dokumenterades h\u00e4r med en utf\u00f6rlighet som saknar motsvarighet.<\/li>\n
    • F\u00f6lj h\u00e4nvisningar till hovr\u00e4tten<\/strong>. N\u00e4r ett urtima ting h\u00e5llits p\u00e5 order av hovr\u00e4tten finns ofta resten av handl\u00e4ggningen bevarad i hovr\u00e4ttens arkiv, antingen i Svea hovr\u00e4tts liber causarum eller G\u00f6ta hovr\u00e4tts brottm\u00e5lshandlingar. Genom att kombinera underr\u00e4ttsprotokoll med hovr\u00e4ttsmaterial f\u00e5r du hela ber\u00e4ttelsen.<\/li>\n
    • Notera kostnadsr\u00e4kningarna<\/strong>. I slutet av urtima tingsprotokoll redovisas ofta kostnaderna och vem som skall betala. Detta kan ge v\u00e4rdefulla upplysningar om sl\u00e4ktrelationer och ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden, eftersom betalningsskyldigheten ibland f\u00f6rdelades mellan flera bybor eller sl\u00e4ktingar.<\/li>\n
    • Anv\u00e4nd landsh\u00f6vdingens skrivelser<\/strong>. Eftersom urtima ting ofta beordrades av landsh\u00f6vdingen finns motsvarande order bevarade i l\u00e4nsstyrelsens arkiv. Genom att g\u00e5 tillbaka till sj\u00e4lva beslutet om tinget kan du f\u00e5 bakgrundsinformation som inte framg\u00e5r av domboken.<\/li>\n<\/ul>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Vad \u00e4r skillnaden mellan urtima ting och lagtima ting?<\/h3>\n

      Lagtima ting var de ordinarie tingen som h\u00f6lls tre g\u00e5nger om \u00e5ret vid fastst\u00e4llda terminer. Urtima ting var extraordin\u00e4ra sammantr\u00e4den som kallades in vid behov, oftast f\u00f6r br\u00e5dskande brottm\u00e5l. R\u00e4ttens sammans\u00e4ttning och befogenheter var desamma, men tillf\u00e4llet och kostnadsf\u00f6rdelningen skiljde sig \u00e5t.<\/p>\n

      Vem betalade f\u00f6r ett urtima ting?<\/h3>\n

      Huvudregeln enligt 1734 \u00e5rs lag var att den som beg\u00e4rt tinget skulle st\u00e5 f\u00f6r kostnaderna, vilka kunde uppg\u00e5 till \u00e5tskilliga daler silvermynt. Vid grova brott som mord och dr\u00e5p bars kostnaderna i st\u00e4llet av kronan, eftersom r\u00e4ttskipningen ans\u00e5gs vara ett allm\u00e4nt intresse.<\/p>\n

      Var hittar jag protokoll fr\u00e5n urtima ting?<\/h3>\n

      Protokollen ligger i samma volymer som de lagtima tingen i h\u00e4radsr\u00e4ttens arkiv, vilka idag finns vid landsarkiven inom Riksarkivet. De flesta \u00e4r digitaliserade och tillg\u00e4ngliga via Riksarkivets digitala forskarsal eller via ArkivDigital och SVAR.<\/p>\n

      Varf\u00f6r \u00e4r urtima tingsprotokoll s\u00e4rskilt v\u00e4rdefulla f\u00f6r sl\u00e4ktforskare?<\/h3>\n

      Eftersom urtima ting n\u00e4stan alltid behandlade dramatiska \u00e4renden, ofta brottm\u00e5l, blev protokollen mer utf\u00f6rliga \u00e4n vanliga tingsprotokoll. H\u00e4r finns ing\u00e5ende vittnesf\u00f6rh\u00f6r, beskrivningar av m\u00e4nniskors liv och relationer samt detaljer om vardagslivet som annars s\u00e4llan dokumenterades.<\/p>\n

      Kunde vilken som helst part beg\u00e4ra urtima ting?<\/h3>\n

      I princip ja, men eftersom kostnaderna f\u00f6ll p\u00e5 den som beg\u00e4rde tinget var det dyrt och f\u00f6rekom fr\u00e4mst n\u00e4r starka sk\u00e4l f\u00f6rel\u00e5g. Vanligast var att landsh\u00f6vdingen eller hovr\u00e4tten beordrade urtima ting, medan privata parter ans\u00f6kte hos h\u00e4radsh\u00f6vdingen som sedan avgjorde om sk\u00e4l fanns.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Extraordin\u00e4rt ting som kallades vid behov utanf\u00f6r ordinarie tingstid.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[10],"class_list":["post-399","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-tingsdagar"],"yoast_head":"\nUrtima ting - n\u00e4r det h\u00f6lls och vad som skedde - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Urtima ting i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om tingsdagar och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/urtima-ting\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Urtima ting - n\u00e4r det h\u00f6lls och vad som skedde - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Urtima ting i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om tingsdagar och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/urtima-ting\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:19:46+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/urtima-ting\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/urtima-ting\\\/\",\"name\":\"Urtima ting - n\u00e4r det h\u00f6lls och vad som skedde - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:19:46+00:00\",\"description\":\"Urtima ting i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om tingsdagar och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/urtima-ting\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/urtima-ting\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/urtima-ting\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Urtima ting\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Urtima ting - n\u00e4r det h\u00f6lls och vad som skedde - Domboksforskning","description":"Urtima ting i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om tingsdagar och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/urtima-ting\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Urtima ting - n\u00e4r det h\u00f6lls och vad som skedde - Domboksforskning","og_description":"Urtima ting i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om tingsdagar och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/urtima-ting\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:19:46+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/urtima-ting\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/urtima-ting\/","name":"Urtima ting - n\u00e4r det h\u00f6lls och vad som skedde - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:19:46+00:00","description":"Urtima ting i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om tingsdagar och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/urtima-ting\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/urtima-ting\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/urtima-ting\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Urtima ting"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/399","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/399\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":632,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/399\/revisions\/632"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=399"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=399"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}