{"id":398,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagating\/"},"modified":"2026-05-16T20:02:21","modified_gmt":"2026-05-16T19:02:21","slug":"lagating","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagating\/","title":{"rendered":"Laga ting"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r en sl\u00e4ktforskare bl\u00e4ddrar i h\u00e4radsr\u00e4tternas protokoll fr\u00e5n 1600- och 1700-talen m\u00f6ter hen ofta uttrycket laga ting<\/strong>. Termen markerar att sammantr\u00e4det h\u00f6lls inom den ordinarie tingsordningen, det vill s\u00e4ga vid en av de \u00e5terkommande tingsperioder som lagen f\u00f6reskrev. Att f\u00f6rst\u00e5 skillnaden mellan laga ting och andra typer av sammantr\u00e4den underl\u00e4ttar b\u00e5de datering av handlingar och tolkningen av varf\u00f6r ett visst m\u00e5l dyker upp just d\u00e4r det g\u00f6r.<\/p>\n

Laga ting var ryggraden i den lokala r\u00e4ttskipningen p\u00e5 landsbygden. H\u00e4r avgjordes allt fr\u00e5n arvstvister och fastighets\u00f6verl\u00e5telser till brottm\u00e5l, och h\u00e4r f\u00f6rdes ocks\u00e5 s\u00e5dant som lysningar, uppbud och bouppteckningsrelaterade \u00e4renden in i protokollet. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren betyder det att laga ting ofta \u00e4r den plats d\u00e4r sp\u00e5ren efter f\u00f6rf\u00e4derna finns dokumenterade.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

Laga ting betyder ordagrant det ting som h\u00e5lls enligt lag<\/em>, allts\u00e5 r\u00e4ttens ordinarie sammantr\u00e4de. Synonymen lagtima ting<\/strong> har samma inneb\u00f6rd och f\u00f6rekommer parallellt i \u00e4ldre k\u00e4llor. Ordet lagtima<\/em> kommer av laga<\/em> (enligt lag) och tima<\/em> (tid eller tillf\u00e4lle), och betecknar allts\u00e5 den tid d\u00e5 tinget skulle h\u00e5llas enligt fastst\u00e4lld ordning.<\/p>\n

Motsatsen \u00e4r urtima ting<\/strong>, ett extraordin\u00e4rt sammantr\u00e4de som sammankallades vid behov, exempelvis n\u00e4r ett grovt brott kr\u00e4vde snabb handl\u00e4ggning eller n\u00e4r viktiga m\u00e5l inte kunde v\u00e4nta till n\u00e4sta ordinarie tingsperiod. Den som ser uttrycket laga ting<\/em> i ett protokoll kan d\u00e4rf\u00f6r vara s\u00e4ker p\u00e5 att det r\u00f6r sig om en planerad, \u00e5terkommande tingstermin med fast plats och kungjord dag.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

Tingsinstitutionen har djupa r\u00f6tter i nordisk r\u00e4ttstradition. I urgammal tid var laga ting inte bara en domstol utan ett m\u00f6te f\u00f6r hela h\u00e4radet, med b\u00e5de r\u00e4ttsliga, politiska och sociala funktioner. H\u00e4r samlades b\u00f6nderna f\u00f6r att avg\u00f6ra tvister, v\u00e4lja f\u00f6rtroendem\u00e4n, hantera gemensamma angel\u00e4genheter och umg\u00e5s. Tinget var en samh\u00e4llelig knutpunkt l\u00e5ngt innan det blev en renodlad r\u00e4ttsinstans.<\/p>\n

Under medeltiden, s\u00e4rskilt genom Magnus Erikssons landslag och senare Kristoffers landslag, formaliserades tingsordningen. P\u00e5 1600-talet bef\u00e4stes systemet ytterligare i samband med att h\u00e4radsr\u00e4tterna fick fastare organisation och h\u00e4radsh\u00f6vdingarna blev mer professionella jurister. Antalet ordinarie ting per \u00e5r varierade dock mellan lands\u00e4ndar och tidsperioder.<\/p>\n

Vanligen h\u00f6lls laga ting tv\u00e5 g\u00e5nger om \u00e5ret<\/strong>: ett vinterting<\/em> och ett sommarting<\/em>. I vissa h\u00e4rader f\u00f6rekom \u00e4ven ett tredje sammantr\u00e4de, ett h\u00f6stting<\/em>, s\u00e4rskilt i st\u00f6rre eller folkrikare jurisdiktioner. Tinget p\u00e5gick i regel n\u00e5gra dagar till en vecka, beroende p\u00e5 m\u00e5ltillstr\u00f6mning. Tingsplatsen var ofta densamma generation efter generation, vilket gjort att tingshus och gamla tingsst\u00e4llen finns kvar som kulturhistoriska minnesm\u00e4rken \u00e4n idag.<\/p>\n

En central detalj \u00e4r att tingsdagarna lystes i f\u00f6rv\u00e4g fr\u00e5n sockenkyrkans predikstol. Pr\u00e4sten l\u00e4ste upp n\u00e4r tinget skulle h\u00e5llas s\u00e5 att alla ber\u00f6rda parter, vittnen och allm\u00e4nhet kunde inst\u00e4lla sig. Denna kung\u00f6relse var en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att tinget skulle anses lagligen sammankallat och att domarna skulle ha bindande verkan.<\/p>\n

I 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n

Med 1734 \u00e5rs lag<\/strong> kodifierades tingsordningen p\u00e5 ett s\u00e4tt som kom att g\u00e4lla i grunden \u00e4nda in p\u00e5 1800-talet. I R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken<\/em> regleras b\u00e5de laga och urtima ting. Enligt RB 1 kap. skulle h\u00e4radsr\u00e4tt h\u00e5llas vid de tider och p\u00e5 de platser som Kungl. Maj:t f\u00f6rordnat, och tingsdagarna skulle kung\u00f6ras i god tid fr\u00e5n predikstolen i h\u00e4radets socknar.<\/p>\n

Lagen f\u00f6reskrev ocks\u00e5 att h\u00e4radsh\u00f6vdingen var skyldig att h\u00e5lla ting \u00e4ven om endast f\u00e5 m\u00e5l f\u00f6rel\u00e5g, och att n\u00e4mnden skulle best\u00e5 av tolv oj\u00e4viga b\u00f6nder, eller minst sju f\u00f6r att r\u00e4tten skulle vara domf\u00f6r. M\u00e5l som inte hann avg\u00f6ras vid ett laga ting flyttades enligt RB:s regler till n\u00e4sta ordinarie sammantr\u00e4de, vilket i protokollen syns som formuleringar om att saken uppskjutes till n\u00e4stkommande ting<\/em>.<\/p>\n

F\u00f6r b\u00f6ter och straff g\u00e4llde att de skulle utd\u00f6mas enligt respektive balks best\u00e4mmelser. N\u00e4r en bonde till exempel uteblev fr\u00e5n tinget utan laga f\u00f6rfall kunde han d\u00f6mas till 3 daler silvermynt i b\u00f6ter<\/strong>, en summa som motsvarade ungef\u00e4r en veckas dagsverken f\u00f6r en arbetare och som var k\u00e4nnbar f\u00f6r en vanlig allmogeman.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I protokollen m\u00f6ter man laga ting redan i rubriken till varje tingsperiod. En typisk inledningsformulering kan lyda: ”Anno 1738 den 14 februari h\u00f6lts laga vintertingh medh allmogen af N. h\u00e4rad uti vanligt tingst\u00e4lle…”<\/em> H\u00e4r markeras tydligt att det r\u00f6r sig om det ordinarie vintertinget, dess datum, h\u00e4radet och tingsst\u00e4llet.<\/p>\n

Andra vanliga formuleringar som forskaren b\u00f6r k\u00e4nna igen \u00e4r:<\/p>\n

    \n
  • ”Laga sommarting”<\/strong> eller ”lagtima sommarting”<\/strong>: det ordinarie sommarsammantr\u00e4det, ofta h\u00e5llet i juni-augusti.<\/li>\n
  • ”Laga h\u00f6stting”<\/strong>: f\u00f6rekommer i h\u00e4rader med tre \u00e5rliga ting, ofta i september-oktober.<\/li>\n
  • ”Uppskjutes till n\u00e4sta laga ting”<\/strong>: m\u00e5let kunde inte slutbehandlas och forts\u00e4tter vid kommande tingsperiod.<\/li>\n
  • ”Vid sistlidna laga ting”<\/strong>: en h\u00e4nvisning bak\u00e5t till f\u00f6reg\u00e5ende tingsperiod, ofta i samband med att ett m\u00e5l \u00e5terupptas.<\/li>\n<\/ul>\n

    N\u00e4r du i registret eller domboken letar efter en specifik person \u00e4r det v\u00e4rdefullt att veta att samma sak kan dyka upp i flera laga ting i f\u00f6ljd. Ett arvskifte eller en lagfartsanteckning kunde kr\u00e4va tre uppbud, som l\u00e4stes upp vid tre p\u00e5 varandra f\u00f6ljande laga ting innan fastebrev utf\u00e4rdades. Det inneb\u00e4r att samma fastighetsaff\u00e4r kan n\u00e4mnas i protokollen fr\u00e5n sommarting, h\u00f6stting och p\u00e5f\u00f6ljande vinterting.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Kunskap om laga tings funktion och rytm \u00f6ppnar flera m\u00f6jligheter f\u00f6r dig som s\u00f6ker dina f\u00f6rf\u00e4der i domb\u00f6ckerna:<\/p>\n

      \n
    • F\u00f6lj \u00e4renden \u00f6ver flera ting.<\/strong> N\u00e4r du hittar en notis om en f\u00f6rfader, leta vidare i n\u00e4sta och f\u00f6reg\u00e5ende laga ting. M\u00e5nga m\u00e5l, s\u00e4rskilt uppbud, lysningar och tvister, str\u00e4ckte sig \u00f6ver flera tingsperioder och ger d\u00e5 fylligare information.<\/li>\n
    • Anv\u00e4nd tingsrytmen f\u00f6r att datera h\u00e4ndelser.<\/strong> Om en bouppteckning omn\u00e4mns vid sommartinget 1745 hade d\u00f6dsfallet ofta intr\u00e4ffat under v\u00e5rvintern samma \u00e5r. Vintertingets bouppteckningar g\u00e4ller d\u00e4remot personer som avlidit under h\u00f6sten eller f\u00f6rvintern.<\/li>\n
    • Skilj noggrant mellan laga och urtima ting.<\/strong> Om du hittar ett urtima ting i h\u00e4radet, l\u00e4s det med extra intresse, det handlar ofta om grova brott eller akuta tvister som kan ge dramatisk inblick i bygdens liv.<\/li>\n
    • Kolla tingsst\u00e4llets geografi.<\/strong> Laga ting h\u00f6lls p\u00e5 fasta tingsst\u00e4llen, ofta vid en g\u00e4stgivarg\u00e5rd eller ett s\u00e4rskilt tingshus. Att veta var tingsst\u00e4llet l\u00e5g hj\u00e4lper dig att f\u00f6rst\u00e5 avst\u00e5nd och resv\u00e4gar f\u00f6r dina f\u00f6rf\u00e4der som vittnen eller parter.<\/li>\n
    • S\u00f6k i h\u00e4radsr\u00e4ttens renoverade domb\u00f6cker.<\/strong> Originalprotokollen finns hos landsarkiven, men renovationerna, det vill s\u00e4ga renskrivna kopior, finns hos Svea och G\u00f6ta hovr\u00e4tter och \u00e4r ofta l\u00e4ttare att l\u00e4sa. Tingsperioderna \u00e4r d\u00e4r tydligt markerade vilket underl\u00e4ttar navigeringen.<\/li>\n<\/ul>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Vad \u00e4r skillnaden mellan laga ting och lagtima ting?<\/h3>\n

      Ingen skillnad, det \u00e4r synonyma uttryck. B\u00e5da betyder ordinarie ting h\u00e5llet enligt lag<\/em>. Lagtima<\/em> \u00e4r en n\u00e5got \u00e4ldre form som f\u00f6rekommer i 1600-talets och tidiga 1700-talets protokoll, medan laga ting<\/em> blir vanligare efter 1734 \u00e5rs lag. I sak menar man samma sak.<\/p>\n

      Hur m\u00e5nga laga ting h\u00f6lls varje \u00e5r?<\/h3>\n

      Vanligtvis tv\u00e5: ett vinterting och ett sommarting. I st\u00f6rre eller folkrikare h\u00e4rader h\u00f6lls dock tre laga ting per \u00e5r, d\u00e5 \u00e4ven ett h\u00f6stting f\u00f6rekom. Antalet varierade mellan lands\u00e4ndar och kunde ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tid n\u00e4r befolkningen v\u00e4xte och m\u00e5lm\u00e4ngden \u00f6kade.<\/p>\n

      Vad h\u00e4nde om ett m\u00e5l inte hann avg\u00f6ras vid laga ting?<\/h3>\n

      D\u00e5 uppsk\u00f6ts m\u00e5let till n\u00e4sta laga ting. I protokollet noteras detta med formuleringar som ”saken uppskjutes till n\u00e4stkommande laga ting”<\/em>. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r du som forskare ofta m\u00e5ste f\u00f6lja ett \u00e4rende genom flera tingsperioder f\u00f6r att f\u00e5 hela historien.<\/p>\n

      Hur fick allm\u00e4nheten veta n\u00e4r laga ting skulle h\u00e5llas?<\/h3>\n

      Tingsdagarna lystes fr\u00e5n predikstolen i h\u00e4radets socknar n\u00e5gra s\u00f6ndagar f\u00f6re tinget. Pr\u00e4sten l\u00e4ste upp datum och plats s\u00e5 att alla ber\u00f6rda kunde inst\u00e4lla sig. Denna kung\u00f6relse var en juridisk f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att tinget skulle anses lagligen sammankallat.<\/p>\n

      Var hittar jag protokollen fr\u00e5n laga ting?<\/h3>\n

      H\u00e4radsr\u00e4tternas originaldomb\u00f6cker f\u00f6rvaras vid landsarkiven, medan de renoverade domb\u00f6ckerna, allts\u00e5 renskrifterna som skickades in till hovr\u00e4tten, finns hos Svea hovr\u00e4tt eller G\u00f6ta hovr\u00e4tt beroende p\u00e5 var i landet h\u00e4radet l\u00e5g. M\u00e5nga av dessa \u00e4r idag digitaliserade och tillg\u00e4ngliga via Riksarkivets digitala forskarsal samt via ArkivDigital och Riksarkivet SVAR.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      R\u00e4ttens ordinarie ting. Lagtima ting. H\u00f6ll vanligtvis 2\u20133 g\u00e5nger per \u00e5r.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[10],"class_list":["post-398","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-tingsdagar"],"yoast_head":"\nLaga ting - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagating\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Laga ting - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"R\u00e4ttens ordinarie ting. Lagtima ting. H\u00f6ll vanligtvis 2\u20133 g\u00e5nger per \u00e5r.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagating\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T19:02:21+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagating\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagating\\\/\",\"name\":\"Laga ting - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T19:02:21+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagating\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagating\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/lagating\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Laga ting\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Laga ting - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagating\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Laga ting - Domboksforskning","og_description":"R\u00e4ttens ordinarie ting. Lagtima ting. H\u00f6ll vanligtvis 2\u20133 g\u00e5nger per \u00e5r.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/lagating\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T19:02:21+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagating\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagating\/","name":"Laga ting - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-16T19:02:21+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagating\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagating\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/lagating\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Laga ting"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/398","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/398\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":549,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/398\/revisions\/549"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=398"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=398"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}