{"id":397,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/hostting\/"},"modified":"2026-05-16T20:00:44","modified_gmt":"2026-05-16T19:00:44","slug":"hostting","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/hostting\/","title":{"rendered":"H\u00f6stting"},"content":{"rendered":"<p>H\u00f6stting var det tredje och avslutande tinget p\u00e5 \u00e5ret i den svenska h\u00e4radsr\u00e4tten under den tid d\u00e5 tre ordinarie ting h\u00f6lls \u00e5rligen. Tinget samlades efter sk\u00f6rdens slut men innan vintern satte in p\u00e5 allvar, vanligen n\u00e5gon g\u00e5ng mellan september och november, och blev d\u00e4rf\u00f6r ett av \u00e5rets viktigaste r\u00e4ttsliga och sociala m\u00f6ten p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n<p>F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren som studerar domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e4r h\u00f6sttinget en guldgruva. H\u00e4r finner man inte bara tvister om kreatur, slakt och k\u00f6tthandel utan ocks\u00e5 ett stort antal bouppteckningar efter dem som avlidit under sommaren, \u00e4ktenskaps\u00e4renden inf\u00f6r vinterhalv\u00e5ret och uppg\u00f6relser kring arrenden och st\u00e4dsel som skulle g\u00e4lla fr\u00e5n Mickelsm\u00e4ss.<\/p>\n<h2>Vad termen betyder<\/h2>\n<p>H\u00f6stting \u00e4r ben\u00e4mningen p\u00e5 det tredje ordinarie tinget under ett kalender\u00e5r i de h\u00e4rader som h\u00f6ll tre ting \u00e5rligen. Tinget var en sammankomst d\u00e4r h\u00e4radsr\u00e4tten under h\u00e4radsh\u00f6vdingens ledning, tillsammans med en n\u00e4mnd om tolv b\u00f6nder, d\u00f6mde i tvistem\u00e5l och brottm\u00e5l samt registrerade en m\u00e4ngd f\u00f6rvaltnings\u00e4renden som lagfarter, bouppteckningar och f\u00f6rmyndarutn\u00e4mningar.<\/p>\n<p>Ordet <strong>ting<\/strong> \u00e4r ett av de \u00e4ldsta orden i nordiskt r\u00e4ttsspr\u00e5k och syftar p\u00e5 sj\u00e4lva sammankomsten d\u00e4r r\u00e4ttskipning skedde. F\u00f6rleden <em>h\u00f6st<\/em> anger n\u00e4r p\u00e5 \u00e5ret tinget h\u00f6lls, p\u00e5 samma s\u00e4tt som <em>vinterting<\/em> och <em>sommarting<\/em> markerade \u00e5rets f\u00f6rsta respektive andra ting. Tillsammans utgjorde de tre ordinarie tingen k\u00e4rnan i den lokala r\u00e4ttskipningen p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n<h2>Historisk kontext<\/h2>\n<p>Indelningen i tre ordinarie ting per \u00e5r har gamla r\u00f6tter. Redan landskapslagarna fr\u00e5n 1200- och 1300-talen reglerade n\u00e4r ting skulle h\u00e5llas, och Magnus Erikssons landslag fr\u00e5n mitten av 1300-talet bef\u00e4ste systemet med flera \u00e5rliga ting. Under 1600-talet h\u00f6lls i m\u00e5nga h\u00e4rader tre ting \u00e5rligen, med en arbetsdelning d\u00e4r vintertinget var det mest omfattande och h\u00f6sttinget ofta hade kortare sittning.<\/p>\n<p>H\u00f6sttingets placering p\u00e5 \u00e5ret var praktisk. Sk\u00f6rden var b\u00e4rgad, h\u00f6b\u00e4rgningen avslutad och b\u00f6nderna hade tid att l\u00e4mna g\u00e5rden f\u00f6r flera dagars resa till tingsplatsen. Samtidigt hade slakten antingen just inletts eller stod f\u00f6r d\u00f6rren, vilket gjorde att en l\u00e5ng rad ekonomiska transaktioner kring k\u00f6tt, hudar, talg och boskap blev aktuella precis vid den h\u00e4r tiden. Mickelsm\u00e4ss den 29 september var dessutom den klassiska flyttdagen och st\u00e4dseldagen f\u00f6r tj\u00e4nstefolk, vilket gav upphov till tvister som hamnade p\u00e5 h\u00f6sttingets bord.<\/p>\n<p>I vissa h\u00e4rader, s\u00e4rskilt i Norrland och i st\u00f6rre tingslag, h\u00f6lls endast tv\u00e5 ordinarie ting per \u00e5r. D\u00e4r talade man ist\u00e4llet om <strong>sommarting<\/strong> och <strong>vinterting<\/strong>, och h\u00f6sttinget som separat institution saknades. Detta \u00e4r viktigt att k\u00e4nna till n\u00e4r man s\u00f6ker domb\u00f6cker, eftersom strukturen varierar mellan olika domsagor.<\/p>\n<h2>I 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n<p>N\u00e4r 1734 \u00e5rs lag tr\u00e4dde i kraft den 1 september 1736 kodifierades tingsordningen i <strong>R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken<\/strong>. I 2 kap. R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken regleras h\u00e4radsr\u00e4ttens sammans\u00e4ttning och tingens h\u00e5llande. Lagen fastst\u00e4llde att i de domsagor d\u00e4r tre ting h\u00f6lls skulle h\u00f6sttinget infalla mellan den 1 september och den 30 november.<\/p>\n<p>F\u00f6r domsagor med endast tv\u00e5 ting h\u00f6lls ist\u00e4llet sommarting och vinterting, och beteckningen h\u00f6stting anv\u00e4ndes d\u00e5 inte. H\u00e4radsh\u00f6vdingen var skyldig att i god tid kung\u00f6ra tingstid och tingsst\u00e4lle fr\u00e5n predikstolen i h\u00e4radets kyrkor, s\u00e5 att allmogen kunde infinna sig. Den som var st\u00e4md att komma men uteblev kunde d\u00f6mas till b\u00f6ter f\u00f6r tingsfridsbrott eller f\u00f6rsummelse, vanligen 3 daler silvermynt, vilket motsvarade ungef\u00e4r en veckas arbetsf\u00f6rtj\u00e4nst f\u00f6r en dr\u00e4ng.<\/p>\n<p>Tinget skulle enligt lagen p\u00e5g\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4rendena kr\u00e4vde, men i praktiken varade h\u00f6sttinget ofta tre till sex dagar beroende p\u00e5 h\u00e4radets storlek och antalet m\u00e5l. M\u00e5l som inte hann avg\u00f6ras uppsk\u00f6ts till n\u00e4sta ting, och i domb\u00f6ckerna ser man ofta h\u00e4nvisningar som <em>&#8221;uppskjutet till n\u00e4stkommande vinterting&#8221;<\/em>.<\/p>\n<h2>Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n<p>I domb\u00f6ckerna inleds varje ting med en s\u00e5 kallad <strong>tingsrubrik<\/strong> som anger tid, plats och deltagare. En typisk inledning kan lyda: <em>&#8221;Anno 1742 den 14 oktober h\u00f6ltz laga h\u00f6stating med allmogen af Vista h\u00e4rad uti tingshuset i Sk\u00e4rstad, n\u00e4rvarande h\u00e4radsh\u00f6fdingen v\u00e4lborne herr Johan Lindegren samt n\u00e4mnden&#8230;&#8221;<\/em> D\u00e4refter f\u00f6ljer namnen p\u00e5 de tolv n\u00e4mndem\u00e4nnen.<\/p>\n<p>\u00c4rendena som behandlades p\u00e5 h\u00f6sttinget hade ofta en tydlig s\u00e4songspr\u00e4gel:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Slakt- och k\u00f6tthandel:<\/strong> Tvister om obetalt k\u00f6tt, slagen boskap p\u00e5 annans mark, eller f\u00f6rdelning av slaktint\u00e4kter mellan del\u00e4gare i ett hemman.<\/li>\n<li><strong>Bouppteckningar:<\/strong> Sommarens d\u00f6dsfall, ofta efter farsoter eller olyckor under sk\u00f6rdearbetet, ledde till att m\u00e5nga bouppteckningar registrerades p\u00e5 h\u00f6sttinget.<\/li>\n<li><strong>Lagfart och fasta:<\/strong> Jordk\u00f6p som slutf\u00f6rts under sommaren bekr\u00e4ftades genom uppbud och fastebrev.<\/li>\n<li><strong>Tj\u00e4nstehjonstvister:<\/strong> Konflikter mellan husb\u00f6nder och tj\u00e4nstefolk kring Mickelsm\u00e4ss, om utebliven l\u00f6n, brutna st\u00e4dslar eller stulna kl\u00e4der.<\/li>\n<li><strong>Skogs\u00e5verkan:<\/strong> Olovlig huggning som uppt\u00e4ckts under sommaren kom ofta upp p\u00e5 h\u00f6sttinget.<\/li>\n<\/ul>\n<p>F\u00f6r att identifiera ett h\u00f6stting i protokollet ska man leta efter formuleringar som <em>&#8221;laga h\u00f6stating&#8221;<\/em>, <em>&#8221;ordinarie h\u00f6stating&#8221;<\/em> eller p\u00e5 \u00e4ldre handlingar <em>&#8221;h\u00f6stetinget&#8221;<\/em>. I 1600-talsdomb\u00f6cker anv\u00e4nds ofta stavningen <em>&#8221;h\u00f6stathing&#8221;<\/em> eller <em>&#8221;h\u00f6stetinget&#8221;<\/em>.<\/p>\n<h2>Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n<p>Att f\u00f6rst\u00e5 tingens \u00e5rsrytm hj\u00e4lper sl\u00e4ktforskaren att navigera effektivt i domb\u00f6ckerna. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta tips:<\/p>\n<p><strong>1. S\u00f6k bouppteckningar p\u00e5 h\u00f6sttinget f\u00f6rst.<\/strong> Om din ana avlidit under sommarm\u00e5naderna \u00e4r h\u00f6sttinget den mest sannolika platsen f\u00f6r bouppteckningens registrering. Notera att sj\u00e4lva bouppteckningen kan vara f\u00f6rr\u00e4ttad tidigare, men inl\u00e4mnades till tinget f\u00f6r att vinna laga kraft.<\/p>\n<p><strong>2. Kontrollera om h\u00e4radet hade tv\u00e5 eller tre ting.<\/strong> Innan du letar efter ett specifikt h\u00f6stting, unders\u00f6k h\u00e4radets tingsordning. I Domstolsverkets och Riksarkivets f\u00f6rteckningar framg\u00e5r om domsagan hade tv\u00e5 eller tre ordinarie ting. Saknas h\u00f6stting b\u00f6r du ist\u00e4llet leta i vintertingets protokoll.<\/p>\n<p><strong>3. F\u00f6lj uppskjutna m\u00e5l mellan tingen.<\/strong> Ett m\u00e5l som dykt upp p\u00e5 sommartinget kan ha avgjorts f\u00f6rst p\u00e5 h\u00f6sttinget eller till och med p\u00e5 p\u00e5f\u00f6ljande vinterting. L\u00e4s tingen i sekvens f\u00f6r att inte missa hur en tvist utvecklas.<\/p>\n<p><strong>4. Anv\u00e4nd h\u00f6sttinget f\u00f6r flyttningar och st\u00e4dslar.<\/strong> Om du f\u00f6rs\u00f6ker sp\u00e5ra en piga eller dr\u00e4ng som bytt tj\u00e4nst kring Mickelsm\u00e4ss, kan h\u00f6sttingets protokoll inneh\u00e5lla v\u00e4rdefulla uppgifter om vart personen tog v\u00e4gen, s\u00e4rskilt om en tvist uppstod.<\/p>\n<p><strong>5. Notera tingsplatsen.<\/strong> H\u00f6sttinget h\u00f6lls p\u00e5 h\u00e4radets ordinarie tingsst\u00e4lle, men i vissa fall flyttades det av praktiska sk\u00e4l. En anteckning om <em>&#8221;h\u00e5llet uti N.N. g\u00e4stgivareg\u00e5rd&#8221;<\/em> kan ge ledtr\u00e5dar om varf\u00f6r ett ting \u00e4gt rum p\u00e5 en annan plats \u00e4n vanligt.<\/p>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<h3>N\u00e4r p\u00e5 \u00e5ret h\u00f6lls h\u00f6sttinget?<\/h3>\n<p>Enligt 1734 \u00e5rs lag skulle h\u00f6sttinget h\u00e5llas mellan den 1 september och den 30 november i de domsagor som hade tre ordinarie ting per \u00e5r. Den exakta veckan best\u00e4mdes av h\u00e4radsh\u00f6vdingen och kungjordes fr\u00e5n predikstolen. Vanligast var oktober och tidig november, efter att sk\u00f6rden var b\u00e4rgad men innan vinterv\u00e4garna blev oframkomliga.<\/p>\n<h3>Vad \u00e4r skillnaden mellan h\u00f6stting och vinterting?<\/h3>\n<p>H\u00f6sttinget var \u00e5rets tredje ting och h\u00f6lls under sensommar och h\u00f6st, medan vintertinget var \u00e5rets f\u00f6rsta ting och h\u00f6lls i januari eller februari. Vintertinget var oftast det mest omfattande och l\u00e4ngsta tinget, medan h\u00f6sttinget hade kortare sittning men m\u00e5nga slakt- och boupptecknings\u00e4renden. I h\u00e4rader med endast tv\u00e5 ting saknades h\u00f6sttinget helt.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r finns det s\u00e5 m\u00e5nga bouppteckningar p\u00e5 h\u00f6sttinget?<\/h3>\n<p>Sommarm\u00e5naderna innebar h\u00e5rt kroppsarbete, farsoter och olycksrisker vid sk\u00f6rd och timmerk\u00f6rsel. De d\u00f6dsfall som intr\u00e4ffade under juni, juli och augusti hann s\u00e4llan behandlas p\u00e5 sommartinget. Bouppteckningarna f\u00f6rr\u00e4ttades under sensommaren och inl\u00e4mnades till h\u00f6sttinget f\u00f6r registrering, vilket g\u00f6r att h\u00f6stets protokoll ofta inneh\u00e5ller en koncentration av bouppteckningar.<\/p>\n<h3>Hittar jag alltid ett h\u00f6stting i mitt h\u00e4rads domb\u00f6cker?<\/h3>\n<p>Nej. M\u00e5nga h\u00e4rader, s\u00e4rskilt i Norrland och i glesbygdsomr\u00e5den, h\u00f6ll endast tv\u00e5 ordinarie ting per \u00e5r. D\u00e4r finns ist\u00e4llet sommarting och vinterting. Kontrollera h\u00e4radets tingsordning i Riksarkivets eller Nationella arkivdatabasens f\u00f6rteckningar innan du letar.<\/p>\n<h3>Var f\u00f6rvaras h\u00f6sttingens protokoll idag?<\/h3>\n<p>H\u00e4radsr\u00e4tternas domb\u00f6cker f\u00f6rvaras hos Riksarkivet, f\u00f6rdelade p\u00e5 landsarkiven enligt geografisk hemvist. M\u00e5nga \u00e4r digitaliserade och tillg\u00e4ngliga via Riksarkivets digitala forskarsal samt Arkiv Digital och Ancestry. S\u00f6k p\u00e5 h\u00e4radets namn och \u00e5ret, och bl\u00e4ddra till protokollets sista del f\u00f6r h\u00f6sttinget.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c5rets tredje ting. Enligt 1734 \u00e5rs lag mellan 1 september och 30 november.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[10],"class_list":["post-397","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-tingsdagar"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.9 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>H\u00f6stting - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/hostting\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"H\u00f6stting - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u00c5rets tredje ting. Enligt 1734 \u00e5rs lag mellan 1 september och 30 november.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/hostting\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T19:00:44+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/hostting\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/hostting\\\/\",\"name\":\"H\u00f6stting - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T19:00:44+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/hostting\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/hostting\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/hostting\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"H\u00f6stting\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"H\u00f6stting - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/hostting\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"H\u00f6stting - Domboksforskning","og_description":"\u00c5rets tredje ting. Enligt 1734 \u00e5rs lag mellan 1 september och 30 november.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/hostting\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T19:00:44+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/hostting\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/hostting\/","name":"H\u00f6stting - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-16T19:00:44+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/hostting\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/hostting\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/hostting\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"H\u00f6stting"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/397","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/397\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":548,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/397\/revisions\/548"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=397"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=397"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}