{"id":396,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/sommarting\/"},"modified":"2026-05-16T19:59:04","modified_gmt":"2026-05-16T18:59:04","slug":"sommarting","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/sommarting\/","title":{"rendered":"Sommarting"},"content":{"rendered":"<p>Sommartinget var \u00e5rets andra ordinarie tingssammantr\u00e4de i de h\u00e4rader d\u00e4r tre ting h\u00f6lls per \u00e5r. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren utg\u00f6r sommartingets protokoll en s\u00e4rskilt rik k\u00e4lla, eftersom l\u00e5nga dagar och farbara v\u00e4gar lockade b\u00e5de k\u00e4rande, svarande och \u00e5sk\u00e5dare till tingsplatsen. H\u00e4r avgjordes allt fr\u00e5n arvstvister och b\u00f6rdsm\u00e5l till brottm\u00e5l och f\u00f6rlovnings\u00e4renden.<\/p>\n<p>Att f\u00f6rst\u00e5 hur tings\u00e5ret var indelat hj\u00e4lper forskaren att navigera i domb\u00f6ckerna och hitta r\u00e4tt protokoll. Sommartinget h\u00f6lls under en period d\u00e5 bondesamh\u00e4llet tillf\u00e4lligt kunde avvara folk fr\u00e5n g\u00e5rdsarbetet, mellan v\u00e5rbruket och sl\u00e5ttern. Denna placering i kalendern var inte slumpm\u00e4ssig utan resultatet av \u00e5rhundraden av sedv\u00e4nja som till slut kodifierades i 1734 \u00e5rs lag.<\/p>\n<h2>Vad termen betyder<\/h2>\n<p>Sommarting betecknar det ordinarie ting som h\u00f6lls under f\u00f6rsommaren i h\u00e4radsr\u00e4tter med tre tingstillf\u00e4llen per \u00e5r. De \u00f6vriga tv\u00e5 var <strong>vinterting<\/strong> och <strong>h\u00f6stting<\/strong>. Sommartinget var allts\u00e5 inte ett extraordin\u00e4rt sammantr\u00e4de utan ett av de tre lagstadgade ordinarie tingen som tillsammans utgjorde tings\u00e5ret.<\/p>\n<p>I domb\u00f6ckerna \u00e5terfinns termen ofta i protokollrubrikens inledning, d\u00e4r det kan st\u00e5 exempelvis <em>&#8221;Anno 1745 den 12 Junii h\u00f6lts laga Sommar Ting med menige Allmoge af N. h\u00e4rad&#8221;<\/em>. Notisen att det r\u00f6r sig om <em>laga<\/em> ting markerar att det handlar om ett ordinarie, lagstadgat sammantr\u00e4de och inte ett urtima ting som sammankallats vid behov.<\/p>\n<h2>Historisk kontext<\/h2>\n<p>Tingsv\u00e4sendet i Sverige har medeltida r\u00f6tter och bygger p\u00e5 en gammal f\u00f6rest\u00e4llning om att r\u00e4ttskipningen skulle ske \u00f6ppet inf\u00f6r menige man. Redan i landskapslagarna fr\u00e5n 1200- och 1300-talen reglerades n\u00e4r och hur ting skulle h\u00e5llas. Under medeltiden var antalet ting per \u00e5r varierande, och i m\u00e5nga h\u00e4rader h\u00f6lls fler \u00e4n tre ting \u00e5rligen.<\/p>\n<p>Med Kristoffers landslag fr\u00e5n 1442 och senare med 1734 \u00e5rs lag standardiserades tings\u00e5ret successivt. F\u00f6r m\u00e5nga h\u00e4rader fastst\u00e4lldes tre ordinarie ting per \u00e5r: vinterting, sommarting och h\u00f6stting. I vissa st\u00f6rre eller folkt\u00e4tare h\u00e4rader h\u00f6lls dock endast tv\u00e5 ting, och d\u00e5 f\u00f6rsvann sommartinget som egen kategori. I norrl\u00e4ndska och finska tingslag f\u00f6rekom ocks\u00e5 avvikande indelningar p\u00e5 grund av geografi och kommunikationer.<\/p>\n<p>Placeringen av sommartinget under perioden mellan Valborg och midsommar var praktiskt motiverad. V\u00e5rbruket var avklarat, men sl\u00e5ttern och sk\u00f6rden hade \u00e4nnu inte b\u00f6rjat. B\u00f6nderna kunde allts\u00e5 avs\u00e4tta n\u00e5gra dagar f\u00f6r tingsf\u00f6rhandlingar utan att \u00e4ventyra \u00e5rets matproduktion. Under sj\u00e4lva sk\u00f6rdetiden, fr\u00e5n midsommar fram till b\u00f6rjan av h\u00f6sten, undveks konsekvent tingsf\u00f6rhandlingar eftersom jordbruket kr\u00e4vde all arbetskraft.<\/p>\n<h2>I 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n<p>I 1734 \u00e5rs lag regleras tingstiderna i <strong>R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken kapitel 2<\/strong>, som behandlar h\u00e4radsting. Enligt lagen skulle sommartinget i h\u00e4rader med tre ting h\u00e5llas mellan <strong>Valborgsm\u00e4ssan den 30 april<\/strong> och <strong>midsommardagen den 24 juni<\/strong>. Den exakta veckan inom denna period best\u00e4mdes av h\u00e4radsh\u00f6vdingen i samr\u00e5d med landsh\u00f6vdingen och kungjordes i god tid fr\u00e5n predikstolarna.<\/p>\n<p>Lagen f\u00f6reskrev ocks\u00e5 att tinget skulle r\u00e4cka s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4rendena kr\u00e4vde, vanligen mellan tre och \u00e5tta dagar. F\u00f6rsumlig n\u00e4mndeman som uteblev fr\u00e5n tinget kunde b\u00f6tf\u00e4llas. F\u00f6r att en bonde skulle slippa b\u00f6ter n\u00e4r han kallats som part eller vittne kr\u00e4vdes laga f\u00f6rfall, exempelvis sjukdom eller d\u00f6dsfall i hush\u00e5llet. B\u00f6ter f\u00f6r utevaro kunde uppg\u00e5 till <strong>3 daler silvermynt<\/strong>, vilket motsvarade ungef\u00e4r en veckas dagsverken f\u00f6r en grovarbetare.<\/p>\n<p>Vid sidan av de tre ordinarie tingen kunde urtima ting h\u00e5llas vid behov, exempelvis vid grova brottm\u00e5l som kr\u00e4vde snabb handl\u00e4ggning. S\u00e5dana extra ting var dock formellt skilda fr\u00e5n sommartinget och kallades alltid uttryckligen f\u00f6r urtima eller extra ordinarie ting i protokollen.<\/p>\n<h2>Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n<p>I de bevarade domb\u00f6ckerna inleds varje tingsserie med en formaliserad rubrik. F\u00f6r sommartinget ser den typiska formuleringen ut ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r: <em>&#8221;Protocollum h\u00e5llit wid Laga Sommar Tinget med Allmogen af [h\u00e4rad] i [tingsst\u00e4lle] den [datum] Anno [\u00e5r], af undertecknad H\u00e4radsh\u00f6fding och n\u00e4mnden&#8221;<\/em>. D\u00e4refter f\u00f6ljer en uppr\u00e4kning av n\u00e4mndem\u00e4nnen, ofta tolv till antalet.<\/p>\n<p>Sommartingets protokoll inneh\u00e5ller ofta en h\u00f6g andel av vissa m\u00e5ltyper:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Br\u00f6llops- och f\u00f6rlovnings\u00e4renden<\/strong> var vanliga eftersom m\u00e5nga gifterm\u00e5l planerades till sommaren eller h\u00f6sten. Tvister om brutna trolovningar, hemgift och morgong\u00e5va avhandlades flitigt.<\/li>\n<li><strong>Arvstvister<\/strong> efter d\u00f6dsfall under vintern, d\u00e5 bouppteckningarna nu hunnit uppr\u00e4ttas och eventuella oenigheter mellan arvingarna kommit i dagen.<\/li>\n<li><strong>B\u00f6rdsm\u00e5l och jordtvister<\/strong>, ofta i samband med att fastebrev skulle utf\u00e4rdas p\u00e5 k\u00f6p som genomf\u00f6rts under det g\u00e5ngna \u00e5ret.<\/li>\n<li><strong>Lagfart och uppbud<\/strong> p\u00e5 fast egendom, d\u00e4r det f\u00f6rsta, andra eller tredje uppbudet kunde annonseras.<\/li>\n<li><strong>Brottm\u00e5l<\/strong> som r\u00f6rde slagsm\u00e5l, st\u00f6ld, hor och svordom, ofta beg\u00e5ngna under vinterns m\u00f6rka m\u00e5nader och f\u00f6rst nu kommit till tings.<\/li>\n<\/ul>\n<p>F\u00f6r att identifiera ett sommarting i en domboksvolym s\u00f6ker man efter datumet i rubriken. Ligger tinget mellan slutet av april och slutet av juni r\u00f6r det sig n\u00e4stan s\u00e4kert om sommartinget, \u00e4ven om ordet &#8221;sommar&#8221; undantagsvis kan saknas i rubriken. I \u00e4ldre domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600-talet anv\u00e4nds ibland latinska beteckningar som <em>Comitia Aestivalia<\/em> f\u00f6r sommartinget.<\/p>\n<h2>Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n<p>Kunskap om tings\u00e5rets indelning \u00f6ppnar flera m\u00f6jligheter f\u00f6r den som forskar i domb\u00f6cker:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>S\u00f6k systematiskt genom alla tre tingen per \u00e5r.<\/strong> Om du letar efter en specifik h\u00e4ndelse, exempelvis en bouppteckningstvist eller ett b\u00f6rdsm\u00e5l, r\u00e4cker det inte att titta i ett ting. Ett \u00e4rende kunde dyka upp f\u00f6rst vid sommartinget om h\u00e4ndelsen intr\u00e4ffat under v\u00e5ren, eller forts\u00e4tta \u00f6ver flera ting innan slutligt utslag f\u00f6ll.<\/li>\n<li><strong>Anv\u00e4nd sommartinget f\u00f6r att hitta gifterm\u00e5lsuppgifter.<\/strong> Eftersom f\u00f6rlovnings- och br\u00f6llopstvister var vanliga vid denna tid kan du h\u00e4r hitta uppgifter om dina anors \u00e4ktenskap som annars saknas i kyrkob\u00f6ckerna, s\u00e4rskilt f\u00f6r perioden f\u00f6re 1750 d\u00e5 vigselb\u00f6ckerna kan vara lakoniska.<\/li>\n<li><strong>Kombinera sommartingets uppbud med fastebreven.<\/strong> N\u00e4r du hittar en jordtransaktion vid sommartinget b\u00f6r du f\u00f6lja upp med att s\u00f6ka fastebrevet, som ofta utf\u00e4rdades vid samma eller f\u00f6ljande ting. Tillsammans ger de fullst\u00e4ndig dokumentation av \u00e4garbytet och kan avsl\u00f6ja sl\u00e4ktrelationer.<\/li>\n<li><strong>Notera tingsplatsens betydelse.<\/strong> Sommartinget h\u00f6lls oftast p\u00e5 h\u00e4radets tingsst\u00e4lle, men ibland flyttades det till en g\u00e4stgivarg\u00e5rd eller en bondg\u00e5rd. Tingsplatsen ger dig en ledtr\u00e5d om var dina anor sannolikt rest och vilka m\u00e4nniskor de m\u00f6tt.<\/li>\n<li><strong>Leta efter sak\u00f6resl\u00e4ngder.<\/strong> Vid varje tings slut uppr\u00e4ttades en sak\u00f6resl\u00e4ngd \u00f6ver utd\u00f6mda b\u00f6ter. Eftersom sommartinget hade h\u00f6gt deltagande \u00e4r sak\u00f6resl\u00e4ngden d\u00e4rifr\u00e5n ofta s\u00e4rskilt omfattande och kan inneh\u00e5lla namn p\u00e5 personer som annars \u00e4r sv\u00e5ra att sp\u00e5ra.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Gl\u00f6m inte att ocks\u00e5 konsultera tingsr\u00e4ttens dombok parallellt med kyrkoarkivets handlingar. En person som dyker upp som vittne vid sommartinget kan ge dig en v\u00e4rdefull pusselbit om bos\u00e4ttning och sociala kontakter under just den m\u00e5naden.<\/p>\n<h2>Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n<h3>N\u00e4r exakt h\u00f6lls sommartinget?<\/h3>\n<p>Enligt 1734 \u00e5rs lag skulle sommartinget h\u00e5llas mellan Valborgsm\u00e4ssan den 30 april och midsommardagen den 24 juni. Den exakta veckan varierade mellan h\u00e4rader och \u00e5r, och best\u00e4mdes av h\u00e4radsh\u00f6vdingen. Vanligast var att tinget f\u00f6rlades till slutet av maj eller b\u00f6rjan av juni.<\/p>\n<h3>Hade alla h\u00e4rader sommarting?<\/h3>\n<p>Nej. Sommartinget f\u00f6rekom endast i h\u00e4rader som h\u00f6ll tre ordinarie ting per \u00e5r. I h\u00e4rader med endast tv\u00e5 ting fanns oftast bara vinterting och h\u00f6stting. Antalet ting best\u00e4mdes av h\u00e4radets storlek, befolkningst\u00e4thet och tradition. I norra Sverige och Finland kunde indelningen avvika fr\u00e5n huvudregeln.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r h\u00f6lls inga ting under sk\u00f6rdetiden?<\/h3>\n<p>Tingsf\u00f6rhandlingar kr\u00e4vde att b\u00f6nder, n\u00e4mndem\u00e4n, vittnen och parter reste till tingsst\u00e4llet och avsatte flera dagar. Under sk\u00f6rdetiden fr\u00e5n midsommar till september var jordbruksarbetet absolut n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att s\u00e4kra \u00e5rets matf\u00f6rs\u00f6rjning, och varken b\u00f6nder eller myndigheter ville riskera missv\u00e4xt p\u00e5 grund av fr\u00e5nvaro. D\u00e4rf\u00f6r placerades h\u00f6stens ting konsekvent efter sl\u00e5tter och sk\u00f6rd.<\/p>\n<h3>Var hittar jag protokollen fr\u00e5n sommarting?<\/h3>\n<p>H\u00e4radsr\u00e4tternas domb\u00f6cker f\u00f6rvaras idag p\u00e5 landsarkiven, organiserade efter respektive h\u00e4radsr\u00e4tts arkiv. M\u00e5nga domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen finns digitaliserade hos Riksarkivet och tillg\u00e4ngliga via tj\u00e4nsten Digitala forskarsalen. Inom varje \u00e5rsvolym ligger sommartingets protokoll mellan vintertingets och h\u00f6stingets, oftast med tydlig rubriks\u00e4ttning.<\/p>\n<h3>Vad skiljer sommarting fr\u00e5n urtima ting p\u00e5 sommaren?<\/h3>\n<p>Sommartinget var ett ordinarie, i lag fastst\u00e4llt sammantr\u00e4de som h\u00f6lls varje \u00e5r. Ett urtima ting var d\u00e4remot ett extra sammantr\u00e4de som sammankallades vid akut behov, exempelvis f\u00f6r att handl\u00e4gga ett grovt brottm\u00e5l som inte kunde v\u00e4nta till n\u00e4sta ordinarie ting.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c5rets andra ting. Enligt 1734 \u00e5rs lag mellan Valborg (30\/4) och midsommardagen.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[10],"class_list":["post-396","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-tingsdagar"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.9 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Sommarting - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/sommarting\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Sommarting - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u00c5rets andra ting. Enligt 1734 \u00e5rs lag mellan Valborg (30\/4) och midsommardagen.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/sommarting\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T18:59:04+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/sommarting\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/sommarting\\\/\",\"name\":\"Sommarting - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T18:59:04+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/sommarting\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/sommarting\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/sommarting\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sommarting\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Sommarting - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/sommarting\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Sommarting - Domboksforskning","og_description":"\u00c5rets andra ting. Enligt 1734 \u00e5rs lag mellan Valborg (30\/4) och midsommardagen.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/sommarting\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T18:59:04+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/sommarting\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/sommarting\/","name":"Sommarting - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-16T18:59:04+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/sommarting\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/sommarting\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/sommarting\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sommarting"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/396","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/396\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":547,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/396\/revisions\/547"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=396"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=396"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}