R\u00e5dhusr\u00e4tten var stadens egen underr\u00e4tt och en av de viktigaste domstolarna i det gamla Sverige. H\u00e4r avgjordes brottm\u00e5l, tvistem\u00e5l, arvstvister och handelsfr\u00e5gor som r\u00f6rde stadens borgare, hantverkare och \u00f6vriga inv\u00e5nare. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren utg\u00f6r r\u00e5dhusr\u00e4ttens protokoll en guldgruva som ofta inneh\u00e5ller detaljerade uppgifter om f\u00f6rf\u00e4der som bodde i st\u00e4derna under 1600- och 1700-talen.<\/p>\n
Termen f\u00f6rekommer i flera stavningar i \u00e4ldre k\u00e4llor, bland annat r\u00e5dstuvur\u00e4tt<\/em> och r\u00e5dstuvar\u00e4tt<\/em>. Dessa former pekar tillbaka p\u00e5 r\u00e5dstugan, det vill s\u00e4ga stadens r\u00e5dhus, d\u00e4r domstolen h\u00f6ll sina sammantr\u00e4den. Att kunna tolka r\u00e5dhusr\u00e4ttens material r\u00e4tt \u00f6ppnar d\u00f6rren till en helt annan typ av personhistoria \u00e4n den som h\u00e4radsr\u00e4tterna p\u00e5 landsbygden erbjuder.<\/p>\n R\u00e5dhusr\u00e4tten var stadens underr\u00e4tt och motsvarigheten till h\u00e4radsr\u00e4tten p\u00e5 landsbygden. Den tog upp de flesta brottm\u00e5l som begicks inom stadens jurisdiktion, men hanterade ocks\u00e5 en bred upps\u00e4ttning civila m\u00e5l. Hit h\u00f6rde tvistem\u00e5l mellan privatpersoner, fastighets\u00e4renden, bouppteckningar, arvsskiften och f\u00f6rmyndarskapsfr\u00e5gor.<\/p>\n Domstolen leddes av borgm\u00e4staren<\/strong> tillsammans med stadens r\u00e5dm\u00e4n<\/strong>. Tillsammans bildade de b\u00e5de stadens styrande organ och dess domstol, vilket innebar att den verkst\u00e4llande och d\u00f6mande makten var n\u00e4ra sammanfl\u00e4tade p\u00e5 lokal niv\u00e5. Fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t var borgm\u00e4staren oftast en utbildad jurist, vilket h\u00f6jde den r\u00e4ttsliga kvaliteten p\u00e5 domarna och skapade tydligare protokoll.<\/p>\n R\u00e5dhusr\u00e4tten fungerade ocks\u00e5 som handelsdomstol<\/strong>. Tvister om k\u00f6p, skulder, v\u00e4xlar, sj\u00f6fart och hantverksprivilegier avgjordes h\u00e4r, vilket g\u00f6r materialet s\u00e4rskilt intressant f\u00f6r den som forskar p\u00e5 borgerskap, sj\u00f6folk och k\u00f6pm\u00e4n.<\/p>\n St\u00e4dernas s\u00e4rskilda domstolar har medeltida r\u00f6tter. Redan Magnus Erikssons stadslag fr\u00e5n mitten av 1300-talet reglerade hur st\u00e4der skulle styras och d\u00f6mas, och r\u00e5dstugan var platsen d\u00e4r b\u00e5de stadsstyret och r\u00e4ttskipningen samlades. Under 1600-talet b\u00f6rjade staten alltmer kr\u00e4va juridisk kompetens av borgm\u00e4starna, och flera st\u00e4der fick lagfarna borgm\u00e4stare som utbildats vid universitet eller hovr\u00e4tt.<\/p>\n Under stormaktstiden utvecklades en hierarki d\u00e4r r\u00e5dhusr\u00e4ttens domar normalt kunde \u00f6verklagas till n\u00e5gon av rikets hovr\u00e4tter. Stockholms r\u00e5dhusr\u00e4tt<\/strong> hade dock en s\u00e4rst\u00e4llning. Den hade specialregler och dess avg\u00f6randen \u00f6verklagades direkt till Svea hovr\u00e4tt utan mellanliggande instans. Detta speglade huvudstadens politiska och ekonomiska tyngd.<\/p>\n I de st\u00f6rre st\u00e4derna delades r\u00e5dhusr\u00e4tten ibland in i flera avdelningar f\u00f6r olika typer av m\u00e5l, exempelvis kriminalm\u00e5l, civilm\u00e5l och politiem\u00e5l. I mindre st\u00e4der satt d\u00e4remot samma borgm\u00e4stare och r\u00e5dm\u00e4n med alla typer av \u00e4renden. R\u00e5dhusr\u00e4tterna fortsatte att fungera i n\u00e4stan of\u00f6r\u00e4ndrad form \u00e4nda fram till \u00e5r 1971<\/strong>, d\u00e5 de slogs samman med h\u00e4radsr\u00e4tterna till de moderna tingsr\u00e4tterna i samband med 1969 \u00e5rs domstolsreform.<\/p>\n 1734 \u00e5rs lag \u00e4r central f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av r\u00e5dhusr\u00e4ttens arbete under 1700- och 1800-talen. I R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken<\/em> regleras stadens domstol parallellt med h\u00e4radsr\u00e4tten. Enligt r\u00e4tteg\u00e5ngsbalken skulle stad ha borgm\u00e4stare och r\u00e5d som h\u00f6ll r\u00e5dstuvur\u00e4tt<\/em>, och vissa st\u00e4der hade dessutom k\u00e4mnersr\u00e4tt<\/strong> som f\u00f6rsta instans i mindre m\u00e5l, varifr\u00e5n \u00f6verklagande skedde till r\u00e5dhusr\u00e4tten.<\/p>\n B\u00f6tesniv\u00e5erna i 1734 \u00e5rs lag f\u00f6ljde samma princip i st\u00e4der som p\u00e5 landsbygden. Ett typiskt exempel \u00e4r 3 daler silvermynt<\/strong> i b\u00f6ter f\u00f6r enklare ordningsbrott, motsvarande ungef\u00e4r ett par dagsverken f\u00f6r en hantverkare, medan gr\u00f6vre brott som st\u00f6ld kunde ge 40 daler silvermynt<\/strong> eller mer, vilket motsvarade ungef\u00e4r en piga’s \u00e5rsl\u00f6n. Lagen reglerade ocks\u00e5 tingsfrid, edsavl\u00e4ggelse och formerna f\u00f6r hur protokollen skulle f\u00f6ras.<\/p>\n F\u00f6r bouppteckningar g\u00e4llde att de skulle inges till r\u00e4tten inom tre m\u00e5nader efter d\u00f6dsfallet enligt \u00c4rvdabalken<\/em> i 1734 \u00e5rs lag. I st\u00e4derna registrerades bouppteckningarna av r\u00e5dhusr\u00e4tten, vilket \u00e4r en av anledningarna till att stadsbornas bouppteckningar ofta \u00e4r mer detaljerade och b\u00e4ttre bevarade \u00e4n landsbygdens.<\/p>\n I protokollen m\u00f6ter forskaren typiska formuleringar som ”Anno 1723 den 14 maji h\u00f6lts ordinarie r\u00e5dstuvur\u00e4tt i Norrk\u00f6pings stad, n\u00e4rvarande borgm\u00e4staren v\u00e4lborne herr N.N. samt r\u00e5dm\u00e4nnen…”<\/em>. S\u00e5dana inledningsfraser anger datum, plats och vilka som satt i r\u00e4tten, och ger ofta v\u00e4rdefulla uppgifter om stadens administration.<\/p>\n Notiser i domboken kan vara av flera slag:<\/p>\n F\u00f6r att identifiera r\u00e4tt typ av m\u00e5l \u00e4r det viktigt att l\u00e4sa rubrikerna i protokollet. M\u00e5nga r\u00e5dhusr\u00e4tter f\u00f6rde separata serier f\u00f6r brottm\u00e5l, civilm\u00e5l och politiem\u00e5l, och materialet kan vara uppdelat i flera arkivserier. Sak\u00f6resl\u00e4ngderna<\/em>, allts\u00e5 listorna \u00f6ver utd\u00f6mda b\u00f6ter, \u00e4r s\u00e4rskilt anv\u00e4ndbara f\u00f6r att snabbt hitta personer som d\u00f6mts.<\/p>\n H\u00e4r \u00e4r fem konkreta tips f\u00f6r dig som vill anv\u00e4nda r\u00e5dhusr\u00e4ttens material i din sl\u00e4ktforskning:<\/p>\n Ett extra tips \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra r\u00e5dhusr\u00e4ttens protokoll med magistratens<\/em> egna handlingar. R\u00e5dm\u00e4nnen och borgm\u00e4staren utgjorde n\u00e4mligen b\u00e5de magistrat och domstol, och vissa \u00e4renden hittar man bara i magistratens protokoll, medan andra finns i r\u00e5dhusr\u00e4ttens.<\/p>\n Det r\u00f6r sig om samma domstol. R\u00e5dstuvur\u00e4tt<\/em> och r\u00e5dstuvar\u00e4tt<\/em> \u00e4r de \u00e4ldre namnformerna som anv\u00e4ndes parallellt med r\u00e5dhusr\u00e4tt under 1600- och 1700-talen. Ordet syftar p\u00e5 r\u00e5dstugan, allts\u00e5 r\u00e5dhuset d\u00e4r r\u00e4tten h\u00f6ll sammantr\u00e4de. I l\u00f6pande text fr\u00e5n 1800-talet och fram\u00e5t blev r\u00e5dhusr\u00e4tt den dominerande termen.<\/p>\n Materialet f\u00f6rvaras hos respektive stadsarkiv eller hos det landsarkiv som t\u00e4cker staden. F\u00f6r Stockholm ligger materialet i Stockholms stadsarkiv, f\u00f6r G\u00f6teborg, Malm\u00f6 och \u00f6vriga st\u00f6rre st\u00e4der ofta i landsarkiven. Allt fler protokoll digitaliseras och blir tillg\u00e4ngliga via Riksarkivets digitala forskarsal eller hos enskilda stadsarkiv.<\/p>\n Stockholms r\u00e5dhusr\u00e4tt hade specialregler och dess avg\u00f6randen kunde \u00f6verklagas direkt till Svea hovr\u00e4tt utan att g\u00e5 via n\u00e5gon mellanliggande instans. Detta berodde p\u00e5 huvudstadens storlek och betydelse. Dessutom hade Stockholm tidigt flera avdelningar och fler lagfarna domare \u00e4n andra st\u00e4der.<\/p>\n R\u00e5dhusr\u00e4tterna slogs samman med h\u00e4radsr\u00e4tterna till de moderna tingsr\u00e4tterna \u00e5r 1971 i samband med en stor domstolsreform. D\u00e5 f\u00f6rsvann den gamla skillnaden mellan stad och land i r\u00e4ttskipningen, och hela landet fick en enhetlig underr\u00e4ttsorganisation.<\/p>\n Ja, bouppteckningar f\u00f6r stadsbor registrerades hos r\u00e5dhusr\u00e4tten och f\u00f6rvaras tillsammans med \u00f6vriga handlingar i stadsarkivet eller landsarkivet. Dessa bouppteckningar \u00e4r ofta mycket detaljerade och inkluderar g\u00e5rdar, l\u00f6s\u00f6re, handelsvaror och skulder, vilket ger en unik inblick i borgerskapets levnadsvillkor.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Stadens domstol som tog upp de flesta brottsm\u00e5l. Leddes av borgm\u00e4staren och r\u00e5dm\u00e4nnen.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[8],"class_list":["post-393","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-domstolar"],"yoast_head":"\nVad termen betyder<\/h2>\n
Historisk kontext<\/h2>\n
Juridisk grund och 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n
Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n
\n
Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
\n
Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n
Vad \u00e4r skillnaden mellan r\u00e5dhusr\u00e4tt och r\u00e5dstuvur\u00e4tt?<\/h3>\n
Var hittar jag r\u00e5dhusr\u00e4ttens protokoll idag?<\/h3>\n
Vad hade Stockholms r\u00e5dhusr\u00e4tt f\u00f6r s\u00e4rst\u00e4llning?<\/h3>\n
N\u00e4r upph\u00f6rde r\u00e5dhusr\u00e4tterna?<\/h3>\n
Kan jag hitta bouppteckningar i r\u00e5dhusr\u00e4ttens material?<\/h3>\n