Lagmansr\u00e4tten var en domstolsinstans som m\u00e5nga sl\u00e4ktforskare st\u00f6ter p\u00e5 som en kort notis i marginalen, men s\u00e4llan m\u00f6ter i form av faktiska protokoll. Under perioden 1614 till 1849 fungerade den som mellaninstans p\u00e5 landsbygden, placerad mellan h\u00e4radsr\u00e4tten och hovr\u00e4tten. Trots sin formella st\u00e4llning kom lagmansr\u00e4tten att bli en alltmer marginell del av r\u00e4ttsv\u00e4sendet, och f\u00f6r den som forskar i 1600- och 1700-talens domb\u00f6cker \u00e4r den b\u00e5de en intressant och n\u00e5got undanskymd k\u00e4lla.<\/p>\n
F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 lagmansr\u00e4ttens roll beh\u00f6ver man k\u00e4nna till hur den svenska r\u00e4ttskipningen var uppbyggd, varf\u00f6r den uppstod ur medeltida f\u00f6rh\u00e5llanden, och varf\u00f6r den till slut avskaffades. I den h\u00e4r artikeln g\u00e5r vi igenom lagmansr\u00e4ttens funktion, dess plats i domstolshierarkin och hur du som sl\u00e4ktforskare kan hitta och tolka sp\u00e5r av den i arkiven.<\/p>\n
En lagmansr\u00e4tt<\/strong> var en andra instans i det svenska domstolsv\u00e4sendet p\u00e5 landsbygden. R\u00e4tten leddes av en lagman<\/strong>, en mycket h\u00f6gt rankad \u00e4mbetsman som n\u00e4stan alltid tillh\u00f6rde adeln. Lagmansr\u00e4tten tog huvudsakligen upp tvistem\u00e5l<\/em> som \u00f6verklagats fr\u00e5n h\u00e4radsr\u00e4tten, allts\u00e5 civilr\u00e4ttsliga konflikter om till exempel arv, jord, skulder och kontrakt.<\/p>\n Brottsm\u00e5l kom endast in p\u00e5 lagmansr\u00e4ttens bord om de hade direkt anknytning till ett p\u00e5g\u00e5ende tvistem\u00e5l. Rena brottm\u00e5l gick i st\u00e4llet andra v\u00e4gar i r\u00e4ttsystemet, vilket g\u00f6r att lagmansr\u00e4ttens protokoll har en tydlig civilr\u00e4ttslig pr\u00e4gel. Termen lagman<\/em> anv\u00e4nds ibland synonymt med sj\u00e4lva domstolen, eftersom \u00e4mbetet och r\u00e4tten h\u00e4ngde s\u00e5 t\u00e4tt samman.<\/p>\n Lagmans\u00e4mbetet \u00e4r betydligt \u00e4ldre \u00e4n sj\u00e4lva lagmansr\u00e4tten. Under medeltiden var lagmannen den h\u00f6gsta domaren i ett lagsaga<\/strong>, det vill s\u00e4ga ett st\u00f6rre omr\u00e5de som ofta motsvarade ett landskap. Lagmannen ledde landstinget och hade en central roll i att f\u00f6rmedla och tolka landskapslagarna. N\u00e4r Magnus Erikssons landslag inf\u00f6rdes p\u00e5 1300-talet beh\u00f6ll lagmannen sin st\u00e4llning, men \u00e4mbetet anpassades till det nya rikst\u00e4ckande r\u00e4ttssystemet.<\/p>\n Den moderna lagmansr\u00e4tten i den form som m\u00f6ter oss i domb\u00f6ckerna v\u00e4xte fram genom r\u00e4tteg\u00e5ngsordningen 1614<\/strong>. D\u00e5 fick Sverige en fastare domstolshierarki med h\u00e4radsr\u00e4tt, lagmansr\u00e4tt och hovr\u00e4tt p\u00e5 landsbygden, samt k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt och r\u00e5dhusr\u00e4tt i st\u00e4derna. Lagmansr\u00e4tten placerades som mellaninstans, vilket var en logisk forts\u00e4ttning p\u00e5 det medeltida lagmans\u00e4mbetet men med en mer begr\u00e4nsad och tydligt definierad funktion.<\/p>\n Under 1600- och 1700-talen kom lagmansr\u00e4ttens betydelse gradvis att urholkas. Allt fler \u00f6verklaganden gick direkt fr\u00e5n h\u00e4radsr\u00e4tten till hovr\u00e4tten utan att passera lagmansr\u00e4tten, n\u00e5got som i praktiken var till\u00e5tet och blev allt vanligare. N\u00e4r man \u00e5r 1849 reformerade r\u00e4ttsv\u00e4sendet avskaffades b\u00e5de lagmansr\u00e4tten och k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten, och hovr\u00e4tten \u00f6vertog deras funktion som \u00f6verr\u00e4tt.<\/p>\n Lagmansr\u00e4ttens verksamhet reglerades framf\u00f6r allt i 1734 \u00e5rs lag<\/strong>, n\u00e4rmare best\u00e4mt i R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken<\/em>. D\u00e4r fastst\u00e4lldes ordningen f\u00f6r hur tvistem\u00e5l kunde \u00f6verklagas fr\u00e5n h\u00e4radsr\u00e4tten till lagmansr\u00e4tten och vidare till hovr\u00e4tten. Lagen bekr\u00e4ftade i huvudsak en ordning som redan till\u00e4mpats sedan 1614, men gav den en samlad och systematisk form.<\/p>\n Lagmannen sj\u00e4lv var en av rikets h\u00f6gst rankade \u00e4mbetsm\u00e4n. Tj\u00e4nsten besattes n\u00e4stan undantagsl\u00f6st av adelsm\u00e4n, och i praktiken sk\u00f6ttes det dagliga d\u00f6mandet ofta av en vice lagman<\/strong> eller en lagl\u00e4sare, eftersom lagmannen sj\u00e4lv kunde ha andra \u00e5taganden vid hovet eller i statsf\u00f6rvaltningen. Sverige var indelat i ett antal lagsagor, och varje lagsaga hade sin egen lagman och d\u00e4rmed sin egen lagmansr\u00e4tt.<\/p>\n En viktig princip var att lagmansr\u00e4tten enbart pr\u00f6vade m\u00e5l som redan avgjorts i h\u00e4radsr\u00e4tten. Det var allts\u00e5 en ren \u00f6verr\u00e4tt och inte en f\u00f6rsta instans. Den som inte var n\u00f6jd med ett h\u00e4radsr\u00e4ttsutslag kunde v\u00e4lja att \u00f6verklaga till lagmansr\u00e4tten, men kunde ocks\u00e5 g\u00e5 direkt till hovr\u00e4tten. Den senare v\u00e4gen blev med tiden den vanligare.<\/p>\n I h\u00e4radsr\u00e4ttens domb\u00f6cker m\u00f6ter du oftast lagmansr\u00e4tten i form av en kort notis. N\u00e4r en part f\u00f6rklarar sig missn\u00f6jd med utslaget kan det st\u00e5 formuleringar som ”v\u00e4djade till lagmansr\u00e4tten”<\/em> eller ”h\u00e4nsk\u00f6ts till n\u00e4sta lagmansting”<\/em>. Ibland antecknas ocks\u00e5 vilken summa som deponerats som s\u00e5 kallad vadepenning, allts\u00e5 den avgift som skulle betalas vid \u00f6verklagande.<\/p>\n Sj\u00e4lva lagmansr\u00e4ttens protokoll \u00e4r en egen serie av handlingar. De \u00e4r ofta tunnare och f\u00e4rre \u00e4n h\u00e4radsr\u00e4tternas domb\u00f6cker, eftersom antalet m\u00e5l var begr\u00e4nsat. Protokollen f\u00f6ljer ungef\u00e4r samma uppst\u00e4llning som h\u00e4radsr\u00e4ttens: parterna namnges, \u00e4rendet sammanfattas, vittnesm\u00e5l refereras och utslaget formuleras. Skillnaden \u00e4r att lagmansr\u00e4tten utg\u00e5r fr\u00e5n underr\u00e4ttens dom och pr\u00f6var om denna ska fastst\u00e4llas, \u00e4ndras eller upph\u00e4vas.<\/p>\n En typisk formulering i utslaget kunde vara att lagmansr\u00e4tten ”pr\u00f6var sk\u00e4ligt att h\u00e4radsr\u00e4ttens utslag i alla delar gillas”<\/em>, eller motsatt att utslaget ”upph\u00e4ves och m\u00e5let \u00e5terf\u00f6rvisas”<\/em>. B\u00f6tessummor och kostnader anges ofta i daler silvermynt, exempelvis 40 daler silvermynt i r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader<\/strong>, vilket vid mitten av 1700-talet motsvarade ungef\u00e4r en pigas \u00e5rsl\u00f6n och allts\u00e5 var en betydande utgift f\u00f6r en bondefamilj.<\/p>\n Eftersom de flesta tvister stannade i h\u00e4radsr\u00e4tten \u00e4r lagmansr\u00e4tten en relativt ovanlig k\u00e4lla f\u00f6r sl\u00e4ktforskare. Men i vissa fall kan den ge avg\u00f6rande information, s\u00e4rskilt om dina f\u00f6rf\u00e4der varit inblandade i st\u00f6rre arvstvister eller jordkonflikter. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta tips:<\/p>\n De allra flesta tvistem\u00e5l avgjordes slutgiltigt i h\u00e4radsr\u00e4tten, och av dem som \u00f6verklagades gick m\u00e5nga direkt till hovr\u00e4tten. Endast en mindre del av m\u00e5len pr\u00f6vades d\u00e4rf\u00f6r i lagmansr\u00e4tten, vilket g\u00f6r att protokollserien \u00e4r tunn j\u00e4mf\u00f6rt med h\u00e4radsr\u00e4tternas omfattande domb\u00f6cker.<\/p>\n H\u00e4radsr\u00e4tten var den f\u00f6rsta instansen p\u00e5 landsbygden och tog upp b\u00e5de tviste- och brottsm\u00e5l fr\u00e5n ett h\u00e4rad. Lagmansr\u00e4tten var andra instans och pr\u00f6vade enbart \u00f6verklagade tvistem\u00e5l fr\u00e5n h\u00e4radsr\u00e4tten. Brottsm\u00e5l togs upp av lagmansr\u00e4tten bara om de hade direkt anknytning till ett tvistem\u00e5l.<\/p>\n Lagmansr\u00e4tten avskaffades \u00e5r 1849, samtidigt som k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten. Hovr\u00e4tterna \u00f6vertog d\u00e5 rollen som \u00f6verr\u00e4tt f\u00f6r b\u00e5de landsbygd och st\u00e4der, vilket f\u00f6renklade domstolsorganisationen avsev\u00e4rt.<\/p>\n Lagmannen var en av rikets h\u00f6gst rankade \u00e4mbetsm\u00e4n och i regel adelsman. \u00c4mbetet hade medeltida r\u00f6tter och var ursprungligen knutet till landstinget i en lagsaga. I praktiken sk\u00f6ttes det dagliga d\u00f6mandet ofta av en vice lagman eller lagl\u00e4sare, medan sj\u00e4lva lagmannen kunde ha andra uppdrag i statsf\u00f6rvaltningen.<\/p>\n Lagmansr\u00e4tternas protokoll och domb\u00f6cker f\u00f6rvaras hos Riksarkivet och landsarkiven, organiserade efter lagsaga. M\u00e5nga handlingar \u00e4r idag digitaliserade och tillg\u00e4ngliga via Riksarkivets s\u00f6ktj\u00e4nster. F\u00f6r perioden f\u00f6re 1734 kan handlingarna vara fragmentariska, medan materialet fr\u00e5n 1700-talet ofta \u00e4r mer komplett.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Andra instans p\u00e5 landsbygden 1614\u20131849. Tog upp \u00f6verklagade tvistem\u00e5l fr\u00e5n h\u00e4radsr\u00e4tten.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[8],"class_list":["post-392","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-domstolar"],"yoast_head":"\nHistorisk kontext<\/h2>\n
Juridisk grund och organisation<\/h2>\n
Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n
Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
\n
Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n
Varf\u00f6r \u00e4r lagmansr\u00e4tten en ovanlig k\u00e4lla f\u00f6r sl\u00e4ktforskare?<\/h3>\n
Vad \u00e4r skillnaden mellan lagmansr\u00e4tt och h\u00e4radsr\u00e4tt?<\/h3>\n
N\u00e4r avskaffades lagmansr\u00e4tten?<\/h3>\n
Vem var lagmannen?<\/h3>\n
Var hittar jag lagmansr\u00e4ttens arkiv?<\/h3>\n