{"id":391,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/kamnrsratt\/"},"modified":"2026-05-17T10:16:18","modified_gmt":"2026-05-17T09:16:18","slug":"kamnrsratt","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/kamnrsratt\/","title":{"rendered":"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt"},"content":{"rendered":"

K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten utgjorde den l\u00e4gsta d\u00f6mande instansen i svenska st\u00e4der under mer \u00e4n tv\u00e5 sekler och var ofta den f\u00f6rsta domstol d\u00e4r borgare, hantverkare, sj\u00f6m\u00e4n och tj\u00e4nstefolk m\u00f6tte r\u00e4ttsv\u00e4sendet. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren rymmer k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4ttens protokoll en guldgruva av uppgifter om vardagslivet i st\u00e4derna, fr\u00e5n gr\u00e4l mellan grannar till st\u00f6lder, slagsm\u00e5l och obetalda skulder.<\/p>\n

Den som forskar i stadsbornas liv under 1600- och 1700-talen kommer f\u00f6rr eller senare att st\u00f6ta p\u00e5 material fr\u00e5n k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten. Att f\u00f6rst\u00e5 domstolens roll, dess plats i r\u00e4ttshierarkin och var handlingarna f\u00f6rvaras i dag \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att hitta r\u00e4tt i arkiven och tolka det man l\u00e4ser.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten var stadens l\u00e4gsta domstol under perioden 1614 till 1849. Den behandlade tvistem\u00e5l och enklare brottm\u00e5l, ungef\u00e4r p\u00e5 samma s\u00e4tt som h\u00e4radsr\u00e4tten gjorde p\u00e5 landsbygden. Ordet k\u00e4mn\u00e4r<\/em> kommer av medeltidslatinets camerarius<\/em>, kammartj\u00e4nare eller kass\u00f6r, och syftade ursprungligen p\u00e5 en stadens r\u00e4kenskapsman med r\u00e4ttsliga uppgifter.<\/p>\n

Domstolen leddes av en k\u00e4mn\u00e4r, vilken var en av stadens borgare. K\u00e4mn\u00e4ren verkade under r\u00e5dhusr\u00e4tten och d\u00f6mde i sin tur med bitr\u00e4de av ett antal n\u00e4mndem\u00e4n eller bisittare. I n\u00e5gra mindre st\u00e4der saknades k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tter helt, medan st\u00f6rre st\u00e4der som Stockholm kunde ha flera samtidigt verksamma k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tter uppdelade efter geografiska distrikt.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten inf\u00f6rdes 1614 som en del av Gustav II Adolfs och Axel Oxenstiernas omfattande reform av det svenska r\u00e4ttsv\u00e4sendet. Samma \u00e5r inr\u00e4ttades Svea hovr\u00e4tt, och tanken var att skapa en tydlig instansordning d\u00e4r m\u00e5l kunde \u00f6verklagas upp\u00e5t i systemet. Tidigare hade r\u00e5dhusr\u00e4tten sj\u00e4lv tagit hand om allt r\u00e4ttskipningsarbete i st\u00e4derna, men i takt med att st\u00e4derna v\u00e4xte blev arbetsb\u00f6rdan ohanterlig.<\/p>\n

Genom att skapa en underr\u00e4tt under r\u00e5dhusr\u00e4tten kunde de enklare m\u00e5len avg\u00f6ras snabbare, samtidigt som r\u00e5dhusr\u00e4tten kunde fokusera p\u00e5 allvarligare brott och mer komplicerade tvister. I praktiken fungerade k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten som en f\u00f6rsta filtrerande instans. M\u00e5nga m\u00e5l avgjordes d\u00e4r slutgiltigt, medan andra gick vidare till r\u00e5dhusr\u00e4tten antingen genom \u00f6verklagande eller f\u00f6r att brottets allvar kr\u00e4vde det.<\/p>\n

Stockholm intog en s\u00e4rst\u00e4llning i systemet. D\u00e4r fick k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tterna rannsaka \u00e4ven m\u00e5l som r\u00f6rde liv och \u00e4ra, allts\u00e5 grova brott som annars f\u00f6rbeh\u00f6lls h\u00f6gre instanser. Fr\u00e5n Stockholms k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tter gick \u00f6verklaganden dessutom direkt till Svea hovr\u00e4tt, utan att passera r\u00e5dhusr\u00e4tten. Detta avvek fr\u00e5n den ordning som g\u00e4llde i \u00f6vriga st\u00e4der, d\u00e4r r\u00e5dhusr\u00e4tten var n\u00e4sta instans.<\/p>\n

K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten avskaffades 1849, samtidigt som lagmansr\u00e4tten f\u00f6rsvann. D\u00e5 \u00f6vertog r\u00e5dhusr\u00e4tten kompetensen f\u00f6r b\u00e5da dessa domstolar. Reformen var en del av en allm\u00e4n f\u00f6renkling av det svenska r\u00e4ttsv\u00e4sendet under 1800-talet, d\u00e5 m\u00e5nga \u00e4ldre r\u00e4ttsinstanser slogs samman eller f\u00f6rsvann helt.<\/p>\n

Juridisk grund<\/h2>\n

K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4ttens verksamhet reglerades i 1734 \u00e5rs lag, n\u00e4rmare best\u00e4mt i R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken. D\u00e4r fastst\u00e4lldes vilka m\u00e5l som h\u00f6rde till k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten och hur f\u00f6rfarandet skulle g\u00e5 till. Tvistem\u00e5l av mindre v\u00e4rde och brottm\u00e5l med lindrigare straffsatser, som b\u00f6ter eller kortare f\u00e4ngelsestraff, h\u00f6rde normalt hemma d\u00e4r. Allvarligare brott som kunde leda till d\u00f6dsstraff, livstids f\u00e4ngelse eller f\u00f6rlust av medborgerlig \u00e4ra skulle d\u00e4remot pr\u00f6vas av r\u00e5dhusr\u00e4tten direkt, utom i Stockholm.<\/p>\n

B\u00f6tesniv\u00e5erna i k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten kunde variera kraftigt. En typisk bot f\u00f6r slagsm\u00e5l eller okv\u00e4dinsord kunde ligga p\u00e5 3 daler silvermynt, motsvarande ungef\u00e4r en veckas l\u00f6n f\u00f6r en hantverkarges\u00e4ll. Allvarligare f\u00f6rseelser kunde ge 40 daler silvermynt, vilket motsvarade omkring en pigas \u00e5rsl\u00f6n och d\u00e4rf\u00f6r var ett k\u00e4nnbart straff f\u00f6r en vanlig stadsbo.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

I k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4ttens protokoll inleds varje sammantr\u00e4de med en notering om datum, plats och vilka som var n\u00e4rvarande. Typiska formuleringar \u00e4r ”Anno 1723 den 14 martii h\u00f6lls ordinarie k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt uti Stockholms s\u00f6dra f\u00f6rstad”<\/em> f\u00f6ljt av namn p\u00e5 k\u00e4mn\u00e4ren och bisittarna. D\u00e4refter f\u00f6ljer m\u00e5len i nummerordning.<\/p>\n

Ett typiskt m\u00e5l kan se ut s\u00e5 h\u00e4r: ”Inst\u00e4llde sig borgaren och skomakaren Anders Persson, k\u00e4rande, emot dr\u00e4ngen Erik J\u00f6nsson, svarande, ang\u00e5ende obetald skuld om sex daler kopparmynt f\u00f6r levererade skor.”<\/em> Sedan f\u00f6ljer parternas argument, vittnesm\u00e5l och domstolens beslut.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r f\u00f6ljande element s\u00e4rskilt v\u00e4rdefulla i protokollen:<\/p>\n

    \n
  • Personuppgifter<\/strong>: namn, yrke, ibland \u00e5lder och bostadsort f\u00f6r b\u00e5de parter och vittnen<\/li>\n
  • Sl\u00e4ktrelationer<\/strong>: vittnen var ofta sl\u00e4ktingar, grannar eller arbetsgivare, vilket avsl\u00f6jar sociala n\u00e4tverk<\/li>\n
  • Ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden<\/strong>: skulder, l\u00f6neniv\u00e5er och egendomsf\u00f6rteckningar n\u00e4mns ofta i tvistem\u00e5l<\/li>\n
  • Vardagliga detaljer<\/strong>: kl\u00e4der, mat, redskap och bost\u00e4der beskrivs i f\u00f6rbig\u00e5ende<\/li>\n<\/ul>\n

    Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4ttens protokoll ofta \u00e4r mer informella och inneh\u00e5ller fler vardagliga detaljer \u00e4n r\u00e5dhusr\u00e4ttens, eftersom m\u00e5len var enklare och parterna ofta talade fritt i r\u00e4tten.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

    Material fr\u00e5n k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tterna f\u00f6rvaras hos respektive stadsarkiv eller landsarkiv. F\u00f6r Stockholm finns mycket av materialet i Stockholms stadsarkiv, medan andra st\u00e4ders protokoll oftast hittas i det aktuella landsarkivet. H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra konkreta tips f\u00f6r dig som vill anv\u00e4nda k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten i din sl\u00e4ktforskning:<\/p>\n

      \n
    • B\u00f6rja med register<\/strong>: m\u00e5nga k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tter har bevarade sak\u00f6res- och domboksl\u00e4ngder med personregister. Kontrollera om s\u00e5dana finns f\u00f6r den aktuella staden och perioden innan du b\u00f6rjar bl\u00e4ddra i de fullst\u00e4ndiga protokollen.<\/li>\n
    • T\u00e4nk brett kring vad som kan finnas<\/strong>: \u00e4ven om din anfader inte sj\u00e4lv blev st\u00e4md eller st\u00e4mde n\u00e5gon, kan han eller hon f\u00f6rekomma som vittne, borgensman eller granne i andras m\u00e5l. S\u00f6k d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 flera namn i samma kvarter eller skr\u00e5.<\/li>\n
    • Kombinera med andra k\u00e4llor<\/strong>: en notis i k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten om en skuld eller tvist kan kompletteras med bouppteckningar, mantalsl\u00e4ngder och kyrkob\u00f6cker f\u00f6r att ge en fyllig bild av personens liv.<\/li>\n
    • Var uppm\u00e4rksam p\u00e5 \u00f6verklaganden<\/strong>: om ett m\u00e5l g\u00e5tt vidare till r\u00e5dhusr\u00e4tten eller hovr\u00e4tten, kan du hitta ytterligare detaljer i deras protokoll. F\u00f6r Stockholm g\u00e4ller att \u00f6verklagandet gick direkt till Svea hovr\u00e4tt, vars arkiv finns p\u00e5 Riksarkivet i Marieberg.<\/li>\n
    • L\u00e4r dig l\u00e4sa handstilen<\/strong>: protokoll fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e4r skrivna med tysk stil eller \u00e4ldre kanslistil. Att \u00f6va p\u00e5 paleografi \u00e4r en bra investering, och flera arkiv erbjuder kurser eller digitala hj\u00e4lpmedel.<\/li>\n<\/ul>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Vad \u00e4r skillnaden mellan k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt och r\u00e5dhusr\u00e4tt?<\/h3>\n

      K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten var den l\u00e4gsta domstolen i st\u00e4derna och tog upp enklare tvistem\u00e5l och brottm\u00e5l, medan r\u00e5dhusr\u00e4tten var en h\u00f6gre instans som d\u00f6mde i allvarligare m\u00e5l och fungerade som \u00f6verr\u00e4tt till k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten. I Stockholm gick dock \u00f6verklaganden fr\u00e5n k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten direkt till hovr\u00e4tten, vilket avvek fr\u00e5n ordningen i \u00f6vriga st\u00e4der.<\/p>\n

      Var hittar jag protokoll fr\u00e5n k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tter?<\/h3>\n

      Protokollen f\u00f6rvaras hos respektive stadsarkiv eller landsarkiv. Stockholms stadsarkiv har huvuddelen av materialet f\u00f6r huvudstaden, medan landsarkiven i Vadstena, Uppsala, Lund, G\u00f6teborg, H\u00e4rn\u00f6sand, Visby och \u00d6stersund t\u00e4cker olika delar av landet. Riksarkivets s\u00f6ktj\u00e4nster kan hj\u00e4lpa dig att lokalisera r\u00e4tt arkiv.<\/p>\n

      N\u00e4r avskaffades k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten?<\/h3>\n

      K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten avskaffades 1849, samtidigt som lagmansr\u00e4tten. D\u00e4refter \u00f6vertog r\u00e5dhusr\u00e4tten ansvaret f\u00f6r de m\u00e5l som tidigare h\u00f6rde till dessa domstolar. R\u00e5dhusr\u00e4tterna fanns i sin tur kvar fram till 1971, d\u00e5 de ersattes av de moderna tingsr\u00e4tterna.<\/p>\n

      Vad betyder sj\u00e4lva ordet k\u00e4mn\u00e4r?<\/h3>\n

      Ordet k\u00e4mn\u00e4r kommer fr\u00e5n medeltidslatinets camerarius<\/em>, som ursprungligen betydde kammartj\u00e4nare eller kass\u00f6r. I svensk stadsf\u00f6rvaltning kom termen att beteckna en person med r\u00e4ttsliga uppgifter, och s\u00e5 sm\u00e5ningom blev k\u00e4mn\u00e4ren den som ledde stadens l\u00e4gsta domstol.<\/p>\n

      Kunde alla st\u00e4der ha k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tter?<\/h3>\n

      Nej, i n\u00e5gra mindre st\u00e4der saknades k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tter och d\u00e5 sk\u00f6tte r\u00e5dhusr\u00e4tten alla m\u00e5l. St\u00f6rre st\u00e4der som Stockholm kunde d\u00e4remot ha flera k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tter samtidigt, uppdelade efter stadsdelar eller distrikt. Om du forskar i en mindre stad b\u00f6r du d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rst kontrollera om k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt fanns under den aktuella perioden.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Stadens l\u00e4gsta domstol fram till 1849. Tog upp tvistem\u00e5l och enklare brottm\u00e5l.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[8],"class_list":["post-391","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-domstolar"],"yoast_head":"\nK\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt (\u00e4ven k\u00e4mn\u00e4r) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om domstolar och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/kamnrsratt\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt (\u00e4ven k\u00e4mn\u00e4r) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om domstolar och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/kamnrsratt\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:16:18+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/kamnrsratt\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/kamnrsratt\\\/\",\"name\":\"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:16:18+00:00\",\"description\":\"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt (\u00e4ven k\u00e4mn\u00e4r) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om domstolar och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/kamnrsratt\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/kamnrsratt\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/kamnrsratt\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning","description":"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt (\u00e4ven k\u00e4mn\u00e4r) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om domstolar och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/kamnrsratt\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning","og_description":"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt (\u00e4ven k\u00e4mn\u00e4r) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om domstolar och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/kamnrsratt\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:16:18+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/kamnrsratt\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/kamnrsratt\/","name":"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:16:18+00:00","description":"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt (\u00e4ven k\u00e4mn\u00e4r) i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om domstolar och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/kamnrsratt\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/kamnrsratt\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/kamnrsratt\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/391","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/391\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":630,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/391\/revisions\/630"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=391"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=391"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}