H\u00f6gsta domstolen, ofta f\u00f6rkortad HD, \u00e4r slutinstansen i det svenska allm\u00e4nna domstolsv\u00e4sendet och den instans som har sista ordet i tvistem\u00e5l och brottm\u00e5l. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare som arbetar med domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att HD i sin moderna form \u00e4r en relativt ung institution, inr\u00e4ttad s\u00e5 sent som 1789. F\u00f6re den tiden l\u00e5g den h\u00f6gsta d\u00f6mande makten ytterst hos kungen sj\u00e4lv, vilket pr\u00e4glar hur man m\u00e5ste s\u00f6ka efter \u00f6verklagade m\u00e5l fr\u00e5n \u00e4ldre tid.<\/p>\n
I \u00e4ldre domboksmaterial st\u00f6ter man s\u00e4llan direkt p\u00e5 H\u00f6gsta domstolen, men man m\u00f6ter desto oftare sp\u00e5r av kungens roll som h\u00f6gsta domare, exempelvis i form av n\u00e5debrev, ben\u00e5dningar och kungliga resolutioner. Den h\u00e4r artikeln g\u00e5r igenom HD:s historiska utveckling, hur du som sl\u00e4ktforskare hittar relevanta handlingar och vilka tips som hj\u00e4lper dig att tolka materialet r\u00e4tt.<\/p>\n
H\u00f6gsta domstolen \u00e4r Sveriges h\u00f6gsta allm\u00e4nna domstol och utg\u00f6r tredje och sista instans i det allm\u00e4nna domstolssystemet. Under HD ligger hovr\u00e4tterna som andra instans och tingsr\u00e4tterna (h\u00e4radsr\u00e4tter och r\u00e5dhusr\u00e4tter i \u00e4ldre tid) som f\u00f6rsta instans. HD pr\u00f6var idag i princip endast m\u00e5l av prejudikatkarakt\u00e4r<\/strong>, det vill s\u00e4ga m\u00e5l d\u00e4r avg\u00f6randet kan v\u00e4gleda framtida r\u00e4ttstill\u00e4mpning i hela landet. Det inneb\u00e4r att de allra flesta m\u00e5l aldrig n\u00e5r HD, eftersom pr\u00f6vningstillst\u00e5nd kr\u00e4vs och beviljas restriktivt.<\/p>\n Domstolen d\u00f6mer i b\u00e5de brottm\u00e5l och tvistem\u00e5l, men dess huvudfunktion idag \u00e4r att skapa v\u00e4gledande praxis<\/em>. Detta skiljer sig markant fr\u00e5n \u00e4ldre tiders ordning, d\u00e5 den h\u00f6gsta instansen i f\u00f6rsta hand var en plats f\u00f6r enskilda att s\u00f6ka kunglig n\u00e5d eller \u00f6verklaga grova brottm\u00e5lsdomar.<\/p>\n F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 HD:s plats i r\u00e4ttssystemet beh\u00f6ver man g\u00e5 tillbaka till tidigt 1600-tal. N\u00e4r Svea hovr\u00e4tt inr\u00e4ttades 1614 fick Sverige f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en mellanniv\u00e5 mellan de lokala domstolarna och kungen. Hovr\u00e4tten skulle pr\u00f6va \u00f6verklagade m\u00e5l och granska underr\u00e4tternas domar, s\u00e4rskilt i grova brottm\u00e5l d\u00e4r d\u00f6dsdom utd\u00f6mts. Men \u00e4ven efter hovr\u00e4ttens tillkomst beh\u00f6ll kungen r\u00e4tten att i sista hand pr\u00f6va domar. Den som inte var n\u00f6jd med hovr\u00e4ttens beslut kunde v\u00e4nda sig till kungen med en supplik, en formell b\u00f6n om ompr\u00f6vning eller n\u00e5d.<\/p>\n Denna ordning bestod under hela 1600-talet och st\u00f6rre delen av 1700-talet. Det var f\u00f6rst 1789, i samband med Gustav III:s f\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakt, som H\u00f6gsta domstolen inr\u00e4ttades<\/strong> som en egen institution och tog \u00f6ver kungens roll som h\u00f6gsta d\u00f6mande instans. Formellt d\u00f6mde HD \u00e4nd\u00e5 i kungens namn, och kungen hade l\u00e4nge tv\u00e5 r\u00f6ster i domstolen, men i praktiken professionaliserades den h\u00f6gsta r\u00e4ttskipningen genom reformen. Domstolen kom d\u00e4rmed att bemannas av juridiskt utbildade justitier\u00e5d snarare \u00e4n att avg\u00f6ras genom kungens personliga pr\u00f6vning.<\/p>\n Under 1800-talet utvecklades HD vidare mot en renodlat juridisk institution, och kungens direkta inflytande minskade successivt. Idag \u00e4r HD helt frist\u00e5ende fr\u00e5n regeringsmakten, men den historiska kopplingen syns fortfarande i att domar formellt avkunnas i statens namn.<\/p>\n I 1734 \u00e5rs lag fanns ingen H\u00f6gsta domstol i modern mening. Lagens R\u00e4tteg\u00e5ngs Balk<\/em> reglerade h\u00e4radsr\u00e4tternas och hovr\u00e4tternas verksamhet, men den h\u00f6gsta pr\u00f6vningen l\u00e5g kvar hos kungen i form av Justitierevisionen<\/strong>, ett kungligt organ som beredde m\u00e5l inf\u00f6r kungens beslut. Justitierevisionen var allts\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ngaren till H\u00f6gsta domstolen, och dess handlingar \u00e4r ov\u00e4rderliga f\u00f6r forskare som s\u00f6ker \u00f6verklagade m\u00e5l fr\u00e5n tiden f\u00f6re 1789.<\/p>\n N\u00e4r HD inr\u00e4ttades 1789 \u00f6vertog den Justitierevisionens uppgifter, och fr\u00e5n och med detta \u00e5r b\u00f6r man s\u00f6ka h\u00f6gsta instansens avg\u00f6randen under HD:s eget arkiv. Material fr\u00e5n b\u00e5de Justitierevisionen och H\u00f6gsta domstolen f\u00f6rvaras vid Riksarkivet<\/strong> i Stockholm, vilket g\u00f6r det till en sj\u00e4lvklar plats att bes\u00f6ka eller s\u00f6ka digitalt f\u00f6r den som tror sig ha f\u00f6rf\u00e4der vars m\u00e5l gick hela v\u00e4gen upp.<\/p>\n I de lokala h\u00e4radsr\u00e4tternas domb\u00f6cker st\u00f6ter man s\u00e4llan direkt p\u00e5 H\u00f6gsta domstolen, men man kan hitta sp\u00e5r av att ett m\u00e5l har g\u00e5tt vidare. Vanliga formuleringar \u00e4r att en part ”v\u00e4djat domen” eller ”fullf\u00f6ljt sin talan” till hovr\u00e4tten, och i grova brottm\u00e5l skickades domen automatiskt vidare till hovr\u00e4tten f\u00f6r granskning, s\u00e5 kallad leuteration<\/em>. Om m\u00e5let gick \u00e4nnu h\u00f6gre, exempelvis till kungen eller senare HD, antecknades detta ibland i en senare protokollsnotering d\u00e4r underr\u00e4tten meddelade vilket beslut som kommit tillbaka.<\/p>\n Konkreta exempel p\u00e5 formuleringar man kan st\u00f6ta p\u00e5 \u00e4r:<\/p>\n Historiskt n\u00e5dde mycket f\u00e5 m\u00e5l den allra h\u00f6gsta instansen. F\u00f6r de flesta b\u00f6nder och hantverkare var det orealistiskt att driva ett m\u00e5l s\u00e5 l\u00e5ngt, b\u00e5de p\u00e5 grund av kostnader och avst\u00e5nd. Oftast handlade kontakten med kungen ist\u00e4llet om n\u00e5deans\u00f6kningar<\/strong>, d\u00e4r d\u00f6dsd\u00f6mda eller h\u00e5rt straffade personer eller deras anh\u00f6riga bad om mildring av straffet. S\u00e5dana \u00e4renden finns dokumenterade i justitierevisionens akter och i senare HD-material, och de utg\u00f6r en guldgruva f\u00f6r forskare som s\u00f6ker dramatiska livs\u00f6den.<\/p>\n Om du misst\u00e4nker att din anfader varit inblandad i ett m\u00e5l som g\u00e5tt till h\u00f6gsta instans finns det flera v\u00e4gar att g\u00e5:<\/p>\n En sista praktisk po\u00e4ng: handstilen i 1700-talsmaterialet \u00e4r ofta kr\u00e4vande, och \u00e4ldre justitierevisionsakter kan vara skrivna p\u00e5 en blandning av svenska och latin. R\u00e4kna med att du kan beh\u00f6va hj\u00e4lp av en van paleograf om du sj\u00e4lv \u00e4r ovan vid \u00e4ldre kanslistil.<\/p>\n H\u00f6gsta domstolen inr\u00e4ttades 1789 genom Gustav III:s f\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakt. Innan dess var det kungen sj\u00e4lv som var h\u00f6gsta d\u00f6mande instans, med Justitierevisionen som beredande organ.<\/p>\n Material fr\u00e5n H\u00f6gsta domstolen och dess f\u00f6reg\u00e5ngare Justitierevisionen f\u00f6rvaras vid Riksarkivet. Mycket finns digitaliserat och kan s\u00f6kas via Riksarkivets digitala forskarsal, men en del material kr\u00e4ver bes\u00f6k eller best\u00e4llning.<\/p>\n Historiskt var det mycket f\u00e5 m\u00e5l fr\u00e5n vanliga b\u00f6nder och hantverkare som n\u00e5dde h\u00f6gsta instansen, eftersom det var dyrt och tidskr\u00e4vande att \u00f6verklaga s\u00e5 l\u00e5ngt. De flesta kontakter med kungen eller HD handlade ist\u00e4llet om n\u00e5deans\u00f6kningar i grova brottm\u00e5l, ofta fr\u00e5n d\u00f6dsd\u00f6mda eller deras anh\u00f6riga.<\/p>\n Hovr\u00e4tten \u00e4r andra instans och pr\u00f6var \u00f6verklaganden fr\u00e5n tingsr\u00e4tten. H\u00f6gsta domstolen \u00e4r tredje och sista instans och tar idag bara upp m\u00e5l av prejudikatkarakt\u00e4r, allts\u00e5 m\u00e5l som \u00e4r intressanta f\u00f6r r\u00e4ttsutvecklingen som helhet. Hovr\u00e4tten inr\u00e4ttades 1614, medan HD kom till f\u00f6rst 1789.<\/p>\n Det inneb\u00e4r att HD inte \u00e4r en allm\u00e4n \u00f6verklagandeinstans d\u00e4r alla kan f\u00e5 sitt m\u00e5l pr\u00f6vat en g\u00e5ng till. Domstolen tar bara upp m\u00e5l d\u00e4r avg\u00f6randet kan ge v\u00e4gledning f\u00f6r hur lagen ska tolkas i framtiden. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare betyder det att HD-material fr\u00e5n modern tid s\u00e4llan \u00e4r relevant f\u00f6r enskilda anf\u00e4der, medan \u00e4ldre material fr\u00e5n Justitierevisionen och HD f\u00f6re 1900 kan inneh\u00e5lla mer m\u00e5ngfacetterade fall.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Sveriges h\u00f6gsta domstol. Ersatte kungen som h\u00f6gsta instans 1789.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[8],"class_list":["post-390","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-domstolar"],"yoast_head":"\nHistorisk kontext<\/h2>\n
Juridisk grund och utveckling<\/h2>\n
Hur HD och dess f\u00f6reg\u00e5ngare syns i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n
\n
Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
\n
Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n
N\u00e4r inr\u00e4ttades H\u00f6gsta domstolen i Sverige?<\/h3>\n
Var hittar jag handlingar fr\u00e5n H\u00f6gsta domstolen?<\/h3>\n
Tog H\u00f6gsta domstolen upp vanliga m\u00e4nniskors m\u00e5l?<\/h3>\n
Vad \u00e4r skillnaden mellan hovr\u00e4tten och H\u00f6gsta domstolen?<\/h3>\n
Vad betyder det att HD bara tar prejudikatm\u00e5l?<\/h3>\n