{"id":389,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/hovratt\/"},"modified":"2026-05-17T10:14:48","modified_gmt":"2026-05-17T09:14:48","slug":"hovratt","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/hovratt\/","title":{"rendered":"Hovr\u00e4tt"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r en bonde d\u00f6mdes till d\u00f6den i h\u00e4radsr\u00e4tten p\u00e5 1600-talet var saken inte avgjord. Domen skulle pr\u00f6vas av en h\u00f6gre instans, och det \u00e4r just d\u00e4r hovr\u00e4tten<\/strong> kommer in i bilden. Hovr\u00e4tten utg\u00f6r en av de viktigaste institutionerna i svensk r\u00e4ttshistoria och samtidigt en guldgruva f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill gr\u00e4va djupare i sina anors \u00f6den.<\/p>\n

F\u00f6r dig som forskar i domb\u00f6cker \u00e4r hovr\u00e4ttens material ofta mer detaljrikt \u00e4n h\u00e4radsr\u00e4ttens, eftersom m\u00e5len d\u00e4r fick en grundligare genomg\u00e5ng. Om din ana varit inblandad i ett allvarligare brottm\u00e5l, en arvstvist mellan adelsm\u00e4n eller anklagats f\u00f6r tj\u00e4nstefel finns det stor sannolikhet att handlingarna bevarats i en hovr\u00e4tts arkiv.<\/p>\n

Vad termen hovr\u00e4tt betyder<\/h2>\n

Hovr\u00e4tten \u00e4r en mellaninstans<\/strong> i det svenska domstolssystemet. Den befinner sig hierarkiskt \u00f6ver underr\u00e4tterna (h\u00e4radsr\u00e4tt p\u00e5 landsbygden och r\u00e5dhusr\u00e4tt i st\u00e4derna) och under H\u00f6gsta domstolen. Ordet kommer fr\u00e5n ”hov”, vilket \u00e5terspeglar att domstolen ursprungligen ersatte kungens egen r\u00e4ttskipning vid hovet.<\/p>\n

Hovr\u00e4tten fungerade b\u00e5de som \u00f6verr\u00e4tt<\/em>, d\u00e4r \u00f6verklagade m\u00e5l pr\u00f6vades, och som f\u00f6rsta instans<\/em> i vissa typer av m\u00e5l som ber\u00f6rde rikets s\u00e4kerhet eller personer med s\u00e4rskild st\u00e4llning. Denna dubbla roll \u00e4r viktig att f\u00f6rst\u00e5 n\u00e4r man s\u00f6ker i arkiven.<\/p>\n

Historisk kontext och hovr\u00e4tternas tillkomst<\/h2>\n

Sveriges f\u00f6rsta hovr\u00e4tt var Svea hovr\u00e4tt<\/strong>, inr\u00e4ttad i Stockholm \u00e5r 1614. Initiativtagare var Gustav II Adolf och rikskanslern Axel Oxenstierna, och syftet var att avlasta kungen fr\u00e5n den v\u00e4xande m\u00e4ngden \u00f6verklaganden. Tidigare hade kungen sj\u00e4lv varit h\u00f6gsta instans, men i takt med att riket v\u00e4xte och r\u00e4ttsv\u00e4sendet professionaliserades blev systemet oh\u00e5llbart.<\/p>\n

Svea hovr\u00e4tt fick snart s\u00e4llskap av flera systerdomstolar:<\/p>\n

    \n
  • G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/strong> i J\u00f6nk\u00f6ping, inr\u00e4ttad 1634 f\u00f6r s\u00f6dra Sverige<\/li>\n
  • Dorpats hovr\u00e4tt<\/strong> i nuvarande Estland 1630 (f\u00f6r de baltiska provinserna)<\/li>\n
  • \u00c5bo hovr\u00e4tt<\/strong> 1623 f\u00f6r den finska rikshalvan<\/li>\n
  • Hovr\u00e4tten \u00f6ver Sk\u00e5ne och Blekinge<\/strong> i Kristianstad, senare Malm\u00f6, inr\u00e4ttad 1820 efter att de sk\u00e5nska landskapen l\u00e4nge legat under G\u00f6ta hovr\u00e4tt<\/li>\n<\/ul>\n

    Under 1900-talet tillkom ytterligare tre hovr\u00e4tter f\u00f6r att avlasta de \u00e4ldre: Hovr\u00e4tten f\u00f6r \u00d6vre Norrland<\/strong> i Ume\u00e5 1936, Hovr\u00e4tten f\u00f6r Nedre Norrland<\/strong> i Sundsvall 1948 och Hovr\u00e4tten f\u00f6r V\u00e4stra Sverige<\/strong> i G\u00f6teborg 1948. F\u00f6r sl\u00e4ktforskning som r\u00f6r tiden f\u00f6re 1900 \u00e4r det dock framf\u00f6r allt Svea och G\u00f6ta hovr\u00e4tt som \u00e4r aktuella, beroende p\u00e5 var anan bodde.<\/p>\n

    Juridisk grund och hovr\u00e4ttens beh\u00f6righet<\/h2>\n

    Hovr\u00e4ttens verksamhet reglerades genom flera r\u00e4tteg\u00e5ngsordningar, f\u00f6rst genom Svea hovr\u00e4tts instruktion 1614 och senare genom 1734 \u00e5rs lag<\/strong>, n\u00e4rmare best\u00e4mt R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken<\/em>. D\u00e4r fastslogs ordningen f\u00f6r \u00f6verklagande och vilka m\u00e5l som hovr\u00e4tten skulle handl\u00e4gga i f\u00f6rsta instans.<\/p>\n

    Hovr\u00e4tten tog upp brottm\u00e5l som \u00f6verklagats fr\u00e5n h\u00e4radsr\u00e4tten eller r\u00e5dhusr\u00e4tten. Dessutom skulle alla d\u00f6dsdomar<\/strong> pr\u00f6vas av hovr\u00e4tten, \u00e4ven om den d\u00f6mde inte sj\u00e4lv beg\u00e4rt det. Detta var en r\u00e4ttss\u00e4kerhetsgaranti: en bondedomstol kunde allts\u00e5 inte verkst\u00e4lla en d\u00f6dsdom utan h\u00f6gre pr\u00f6vning. Det \u00e4r denna ordning som ligger bakom de s\u00e5 kallade renoverade domb\u00f6ckerna<\/em>, allts\u00e5 de avskrifter som h\u00e4radsr\u00e4tterna \u00e5rligen skickade in till hovr\u00e4tten f\u00f6r granskning.<\/p>\n

    Hovr\u00e4tten var dessutom f\u00f6rsta instans<\/strong> i flera typer av m\u00e5l:<\/p>\n

      \n
    • Landsf\u00f6rr\u00e4deri och brott mot rikets s\u00e4kerhet<\/li>\n
    • Tj\u00e4nstefel beg\u00e5ngna av \u00e4mbetsm\u00e4n och kronans tj\u00e4nare<\/li>\n
    • M\u00e5l mot fr\u00e4lsem\u00e4n och adel<\/li>\n
    • M\u00e5l mot pr\u00e4ster i deras tj\u00e4nsteut\u00f6vning<\/li>\n
    • Vissa civila tvister mellan personer av adligt st\u00e5nd<\/li>\n<\/ul>\n

      Detta privilegium, att adel och pr\u00e4ster skulle d\u00f6mas av en h\u00f6gre instans direkt, h\u00e4ngde samman med st\u00e5ndssamh\u00e4llets struktur. En fr\u00e4lseman skulle inte tvingas st\u00e5 till svars inf\u00f6r bondeklassens n\u00e4mndem\u00e4n i en h\u00e4radsr\u00e4tt.<\/p>\n

      Hur hovr\u00e4tten f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n

      I h\u00e4radsr\u00e4ttens domb\u00f6cker st\u00f6ter du ofta p\u00e5 h\u00e4nvisningar till hovr\u00e4tten. Formuleringar som ”h\u00e4nskjutes till den h\u00f6gloflige Kongl. Hofr\u00e4tten<\/em>” eller ”underst\u00e4lles Kongl. Maj:ts och rikets Svea hofr\u00e4tts h\u00f6ggunstige pr\u00f6fning<\/em>” \u00e4r vanliga, s\u00e4rskilt vid grova brott. N\u00e4r h\u00e4radsr\u00e4tten d\u00f6mt n\u00e5gon till d\u00f6den eller annat str\u00e4ngt straff f\u00f6ljer ofta en notering om att m\u00e5let skickats vidare.<\/p>\n

      I sj\u00e4lva hovr\u00e4ttsmaterialet finner du flera olika typer av handlingar:<\/p>\n

        \n
      • Renoverade domb\u00f6cker<\/strong>: avskrifter av underr\u00e4tternas protokoll, ofta v\u00e4lskrivna och l\u00e4ttare att l\u00e4sa \u00e4n originalen<\/li>\n
      • Hovr\u00e4ttens egna protokoll<\/strong>: domar och utslag i de m\u00e5l hovr\u00e4tten sj\u00e4lv handlagt<\/li>\n
      • Brottm\u00e5lsutslag<\/strong>: fylliga redog\u00f6relser d\u00e4r hela m\u00e5let sammanfattas, inklusive vittnesm\u00e5l och den anklagades f\u00f6rsvar<\/li>\n
      • Inkomna handlingar<\/strong>: bilagor, brev, bevisning som skickats med fr\u00e5n h\u00e4radsr\u00e4tten<\/li>\n<\/ul>\n

        En typisk d\u00f6dsdom fr\u00e5n till exempel barnamord eller mord kunde i hovr\u00e4ttens material inneh\u00e5lla mycket detaljerade personbeskrivningar: \u00e5lder, h\u00e4rkomst, f\u00f6r\u00e4ldrarnas namn, tidigare leverne, husbondens vittnesm\u00e5l och pr\u00e4stens utl\u00e5tande om den anklagades kristendomskunskaper. S\u00e5dan information finns s\u00e4llan samlad n\u00e5gon annanstans.<\/p>\n

        Straffen som hovr\u00e4tten fastst\u00e4llde varierade kraftigt. F\u00f6r gr\u00f6vre st\u00f6lder kunde det handla om b\u00f6ter p\u00e5 40 daler silvermynt<\/strong>, vilket motsvarade ungef\u00e4r en pigas \u00e5rsl\u00f6n och allts\u00e5 en k\u00e4nnbar summa f\u00f6r en vanlig bonde. Vid mord eller annat dr\u00e5p d\u00f6mdes oftast till d\u00f6den genom halshuggning eller h\u00e4ngning, men hovr\u00e4tten mildrade inte s\u00e4llan straffet till sp\u00f6slitning, f\u00e4stningsarbete eller landsf\u00f6rvisning.<\/p>\n

        Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

        Hovr\u00e4ttsmaterialet kan ge dig betydligt mer k\u00f6tt p\u00e5 benen \u00e4n h\u00e4radsr\u00e4ttens domb\u00f6cker. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra konkreta r\u00e5d:<\/p>\n

        1. Anv\u00e4nd de renoverade domb\u00f6ckerna.<\/strong> Om originalprotokollet fr\u00e5n h\u00e4radsr\u00e4tten \u00e4r sv\u00e5rl\u00e4st eller saknas helt, kontrollera om en renoverad version finns vid hovr\u00e4tten. Dessa avskrifter \u00e4r ofta skrivna med tydligare handstil av en hovr\u00e4ttskanslist och kan r\u00e4dda forskningen i regioner d\u00e4r originalmaterial g\u00e5tt f\u00f6rlorat.<\/p>\n

        2. F\u00f6lj upp d\u00f6dsdomar och allvarliga brottm\u00e5l.<\/strong> Om du hittar en ana som d\u00f6mts f\u00f6r gr\u00f6vre brott i h\u00e4radsr\u00e4tten, leta vidare i hovr\u00e4ttens material. D\u00e4r finner du sannolikt en fylligare redog\u00f6relse med fler sl\u00e4kt- och milj\u00f6uppgifter \u00e4n underr\u00e4tten ger.<\/p>\n

        3. S\u00f6k fr\u00e4lsesl\u00e4kter direkt i hovr\u00e4tten.<\/strong> Eftersom adliga personer d\u00f6mdes i hovr\u00e4tt i f\u00f6rsta instans saknas de ofta i h\u00e4radsr\u00e4ttens material. Har du adliga anor \u00e4r hovr\u00e4ttens protokoll en naturlig startpunkt vid arvstvister, gr\u00e4nsstrider och dueller.<\/p>\n

        4. Gl\u00f6m inte pr\u00e4sterna.<\/strong> Tj\u00e4nstefel, anklagelser om superi, otukt eller f\u00f6rsummelser i \u00e4mbetet hos kyrkans m\u00e4n pr\u00f6vades i hovr\u00e4tten. H\u00e4r finns ofta detaljerade beskrivningar av pr\u00e4stens leverne och f\u00f6rsamlingens vittnesm\u00e5l.<\/p>\n

        5. Anv\u00e4nd Riksarkivets digitala material.<\/strong> Stora delar av hovr\u00e4tternas arkiv f\u00f6rvaras vid Riksarkivet och dess landsarkiv. Mycket \u00e4r digitaliserat i Riksarkivets Digitala Forskarsal, framf\u00f6r allt Svea hovr\u00e4tts och G\u00f6ta hovr\u00e4tts \u00e4ldre handlingar samt de renoverade domb\u00f6ckerna fr\u00e5n olika l\u00e4n.<\/p>\n

        Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

        Vilken hovr\u00e4tt ska jag s\u00f6ka i f\u00f6r mina anor?<\/h3>\n

        Det beror p\u00e5 var anan bodde och under vilken tid. F\u00f6re 1820 l\u00e5g hela s\u00f6dra Sverige inklusive Sk\u00e5ne, Blekinge och Halland under G\u00f6ta hovr\u00e4tt. Mellansverige, Norrland och Finland (fram till 1809) sorterade under Svea hovr\u00e4tt. Fr\u00e5n 1820 fick Sk\u00e5ne och Blekinge en egen hovr\u00e4tt i Kristianstad, senare Malm\u00f6. Kolla alltid vilket jurisdiktionsomr\u00e5de som g\u00e4llde under den aktuella perioden.<\/p>\n

        Vad \u00e4r skillnaden mellan en renoverad och en konceptdombok?<\/h3>\n

        Konceptdomboken \u00e4r h\u00e4radsr\u00e4ttens originalprotokoll, ofta hastigt nedtecknat av h\u00e4radsskrivaren under tinget. Den renoverade domboken \u00e4r en omsorgsfull avskrift som h\u00e4radsr\u00e4tten l\u00e4t g\u00f6ra och \u00e5rligen skickade till hovr\u00e4tten f\u00f6r granskning. Renoverade domb\u00f6cker \u00e4r oftast renare och mer l\u00e4ttl\u00e4sta, men kan i s\u00e4llsynta fall avvika n\u00e5got fr\u00e5n originalet.<\/p>\n

        Kan jag hitta d\u00f6dsdomar mot mina anor digitalt?<\/h3>\n

        Ja, i h\u00f6g utstr\u00e4ckning. Riksarkivet har digitaliserat stora delar av hovr\u00e4tternas brottm\u00e5lsmaterial, s\u00e4rskilt \u00e4ldre d\u00f6dsdomar och s\u00e5 kallade besv\u00e4rsm\u00e5l. S\u00f6k i Riksarkivets digitala forskarsal under respektive hovr\u00e4tts arkivbest\u00e5nd. Var dock beredd p\u00e5 att l\u00e4sa tysk stil och \u00e4ldre svenska.<\/p>\n

        N\u00e4r upph\u00f6rde hovr\u00e4tten att vara f\u00f6rsta instans f\u00f6r adeln?<\/h3>\n

        Adelns privilegium att d\u00f6mas direkt i hovr\u00e4tt avskaffades successivt under 1800-talet i samband med att st\u00e5ndssamh\u00e4llet luckrades upp. Genom 1866 \u00e5rs representationsreform och senare lagstiftning f\u00f6rsvann de s\u00e4rskilda forumreglerna. Fr\u00e5n och med 1900-talet handl\u00e4gger hovr\u00e4tten endast \u00f6verklagade m\u00e5l och har inte l\u00e4ngre rollen som f\u00f6rsta instans f\u00f6r n\u00e5gon s\u00e4rskild samh\u00e4llsgrupp.<\/p>\n

        Vad menas med ”h\u00f6ggunstig pr\u00f6vning” i domb\u00f6ckerna?<\/h3>\n

        Detta \u00e4r en artighetsformel som anv\u00e4ndes n\u00e4r underr\u00e4tten h\u00e4nsk\u00f6t ett m\u00e5l till hovr\u00e4tten. Den speglar tidens hierarkiska spr\u00e5kbruk d\u00e4r den l\u00e4gre instansen alltid uttryckte v\u00f6rdnad inf\u00f6r den h\u00f6gre. Formuleringen s\u00e4ger ingenting om sakfr\u00e5gan utan \u00e4r ren formalia, men signalerar att m\u00e5let faktiskt skickats vidare och allts\u00e5 b\u00f6r finnas i hovr\u00e4ttens arkiv.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        Andra eller tredje instans i svenska domstolssystemet. Svea hovr\u00e4tt inr\u00e4ttades 1614.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[8],"class_list":["post-389","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-domstolar"],"yoast_head":"\nHovr\u00e4tt - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Hovr\u00e4tt i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om domstolar och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/hovratt\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Hovr\u00e4tt - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Hovr\u00e4tt i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om domstolar och hur termen anv\u00e4ndes.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/hovratt\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T09:14:48+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/hovratt\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/hovratt\\\/\",\"name\":\"Hovr\u00e4tt - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T09:14:48+00:00\",\"description\":\"Hovr\u00e4tt i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om domstolar och hur termen anv\u00e4ndes.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/hovratt\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/hovratt\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/hovratt\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Hovr\u00e4tt\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Hovr\u00e4tt - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning","description":"Hovr\u00e4tt i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om domstolar och hur termen anv\u00e4ndes.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/hovratt\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Hovr\u00e4tt - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning","og_description":"Hovr\u00e4tt i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om domstolar och hur termen anv\u00e4ndes.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/hovratt\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T09:14:48+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/hovratt\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/hovratt\/","name":"Hovr\u00e4tt - vad det var och hur det fungerade - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-17T09:14:48+00:00","description":"Hovr\u00e4tt i 1600-1700-talets svenska domb\u00f6cker. L\u00e4r dig om domstolar och hur termen anv\u00e4ndes.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/hovratt\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/hovratt\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/hovratt\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Hovr\u00e4tt"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/389","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/389\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":629,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/389\/revisions\/629"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=389"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=389"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}