H\u00e4radsh\u00f6vdingen var den juridiskt utbildade domaren som ledde h\u00e4radsr\u00e4tten p\u00e5 landsbygden, och hans namn \u00e5terkommer i n\u00e4stan varje dombokssida fr\u00e5n 1600- och 1700-talen. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r h\u00e4radsh\u00f6vdingen inte sj\u00e4lv forskningsobjektet, men kunskap om hans roll, arbetss\u00e4tt och karri\u00e4rm\u00f6nster g\u00f6r det betydligt l\u00e4ttare att tolka protokollen och f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r vissa formuleringar \u00e5terkommer.<\/p>\n
H\u00e4radsh\u00f6vdingens signatur l\u00e4ngst ned i protokollet \u00e4r ofta det f\u00f6rsta man m\u00f6ter n\u00e4r man \u00f6ppnar en dombok, och samma namn kan dyka upp i flera olika h\u00e4radsr\u00e4tters arkiv samma \u00e5r. Det \u00e4r ingen tillf\u00e4llighet, utan ett resultat av hur det svenska domstolsv\u00e4sendet var organiserat under stormaktstiden och frihetstiden.<\/p>\n
H\u00e4radsh\u00f6vding betyder ordagrant ”h\u00f6vdingen \u00f6ver h\u00e4radet”, allts\u00e5 den person som hade det juridiska ansvaret f\u00f6r r\u00e4ttskipningen inom ett h\u00e4rad. H\u00e4radet var den geografiska enhet som motsvarade h\u00e4radsr\u00e4ttens domkrets, och h\u00e4radsh\u00f6vdingen var den ende juridiskt utbildade personen i r\u00e4tten. Vid hans sida satt tolv n\u00e4mndem\u00e4n, oftast b\u00f6nder fr\u00e5n h\u00e4radet, som representerade lokalsamh\u00e4llet.<\/p>\n
H\u00e4radsh\u00f6vdingen var allts\u00e5 inte en lekmannadomare utan en l\u00e4rd jurist, oftast med studier vid Uppsala eller Lund i bagaget. Han kom typiskt fr\u00e5n adeln eller fr\u00e5n den v\u00e4xande borgerliga juristklassen, och tj\u00e4nsten r\u00e4knades som en av de mest prestigefyllda inom den civila statsf\u00f6rvaltningen utanf\u00f6r Stockholm.<\/p>\n
\u00c4mbetet h\u00e4radsh\u00f6vding har medeltida r\u00f6tter och n\u00e4mns redan i landskapslagarna, men under medeltiden var h\u00e4radsh\u00f6vdingen oftast en lokal storm\u00e4n utan formell juridisk utbildning. Under 1500- och 1600-talen professionaliserades \u00e4mbetet steg f\u00f6r steg, och fr\u00e5n mitten av 1600-talet kr\u00e4vdes i praktiken juridisk utbildning f\u00f6r att utn\u00e4mnas.<\/p>\n
En s\u00e4rdrag som ofta f\u00f6rvirrar sl\u00e4ktforskare \u00e4r att en och samma h\u00e4radsh\u00f6vding kunde leda tv\u00e5 till fyra olika h\u00e4radsr\u00e4tter samtidigt<\/strong>. Han reste mellan tingsplatserna och h\u00f6ll ting i varje h\u00e4rad ett par g\u00e5nger om \u00e5ret. Det inneb\u00e4r att om man hittar h\u00e4radsh\u00f6vding Johan Adlerstedt i Vista h\u00e4rads dombok 1742, \u00e4r chansen stor att man hittar honom \u00e4ven i Tveta och Norra Vedbo h\u00e4rads domb\u00f6cker samma \u00e5r. Detta \u00e4r viktigt att k\u00e4nna till n\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r handstilar och signaturer mellan olika arkiv.<\/p>\n Tj\u00e4nsten var en livstidsanst\u00e4llning<\/strong> och blev under 1700-talet ofta arvlig inom vissa borgerliga juristfamiljer. Far eftertr\u00e4ddes av son, och hela sl\u00e4kter byggde upp sin f\u00f6rm\u00f6genhet och sociala st\u00e4llning kring h\u00e4radsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet. Inkomsterna kom dels fr\u00e5n l\u00f6n, dels fr\u00e5n s\u00e5 kallade sportler<\/em>, allts\u00e5 avgifter som parterna betalade f\u00f6r varje m\u00e5l. Dessa sportler kunde uppg\u00e5 till betydande belopp, s\u00e4rskilt i t\u00e4tbefolkade h\u00e4rad med m\u00e5nga tvister, och en framg\u00e5ngsrik h\u00e4radsh\u00f6vding levde mycket v\u00e4lb\u00e4rgat.<\/p>\n Med 1734 \u00e5rs lag reglerades h\u00e4radsh\u00f6vdingens roll i detalj i R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken. H\u00e4radsr\u00e4tten skulle best\u00e5 av h\u00e4radsh\u00f6vdingen som ordf\u00f6rande samt tolv n\u00e4mndem\u00e4n, och beslut fattades genom omr\u00f6stning. Vid oavgjord omr\u00f6stning, det vill s\u00e4ga n\u00e4r n\u00e4mnden delade sig sex mot sex, hade h\u00e4radsh\u00f6vdingen utslagsr\u00f6sten<\/strong>. I praktiken innebar detta att h\u00e4radsh\u00f6vdingen vid kontroversiella m\u00e5l kunde p\u00e5verka utg\u00e5ngen avg\u00f6rande, \u00e4ven om n\u00e4mndem\u00e4nnen formellt utgjorde domarmajoriteten.<\/p>\n H\u00e4radsh\u00f6vdingen var ocks\u00e5 ansvarig f\u00f6r att protokollet f\u00f6rdes korrekt, att domarna formulerades enligt lag och att r\u00e4ttsprocessen f\u00f6ljde r\u00e4tteg\u00e5ngsbalkens regler. Han skulle dessutom kontrollera att straffen utd\u00f6mdes enligt Missg\u00e4rningsbalken och Straffbalken, exempelvis att st\u00f6ldb\u00f6ter sattes till r\u00e4tt belopp i f\u00f6rh\u00e5llande till st\u00f6ldgodsets v\u00e4rde, eller att en b\u00f6tespost om 40 daler silvermynt (motsvarande ungef\u00e4r en pigas \u00e5rsl\u00f6n) bara utd\u00f6mdes n\u00e4r lagen s\u00e5 f\u00f6reskrev.<\/p>\n I dombokens inledande rubrik p\u00e5 varje tingssession finns n\u00e4stan alltid en standardformulering som anger var och n\u00e4r tinget h\u00f6lls, och vem som var h\u00e4radsh\u00f6vding. En typisk formulering kan lyda: ”Anno 1738 den 14 octobris h\u00f6ltz lagtima h\u00f6steting med menige man af Vista h\u00e4rad uti tingsstugan i Sk\u00e4rstad, n\u00e4rvarande h\u00e4radsh\u00f6fdingen w\u00e4lborne herr Carl Gustaf Adlerstedt samt tolfm\u00e4nnen…”<\/em> D\u00e4refter f\u00f6ljer namnen p\u00e5 n\u00e4mndem\u00e4nnen.<\/p>\n N\u00e4r man l\u00e4ser protokollen finns det n\u00e5gra \u00e5terkommande sp\u00e5r av h\u00e4radsh\u00f6vdingens n\u00e4rvaro:<\/p>\n Om man hittar samma h\u00e4radsh\u00f6vdings namn i flera n\u00e4rliggande h\u00e4radsr\u00e4tters arkiv \u00e4r det allts\u00e5 inget misstag, utan ett tecken p\u00e5 att han hade flera h\u00e4radsr\u00e4tter under sin jurisdiktion.<\/p>\n Kunskap om h\u00e4radsh\u00f6vdingens roll kan anv\u00e4ndas p\u00e5 flera konkreta s\u00e4tt i sl\u00e4ktforskningen:<\/p>\n H\u00e4radsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet bestod i n\u00e4stan of\u00f6r\u00e4ndrad form fram till 1900-talet, \u00e4ven om m\u00e5nga detaljer i r\u00e4tteg\u00e5ngsordningen reformerades under 1800- och 1900-talen. Formellt f\u00f6rsvann h\u00e4radsh\u00f6vdingen 1971<\/strong>, d\u00e5 tingsr\u00e4ttsreformen genomf\u00f6rdes och alla underr\u00e4tter, b\u00e5de h\u00e4radsr\u00e4tter p\u00e5 landet och r\u00e5dhusr\u00e4tter i st\u00e4derna, ersattes av enhetliga tingsr\u00e4tter med yrkesdomare. Titeln h\u00e4radsh\u00f6vding upph\u00f6rde d\u00e4rmed att vara en aktiv tj\u00e4nstebeteckning, men ordet lever kvar i historiska sammanhang och i namnet p\u00e5 \u00e4ldre arkivserier.<\/p>\n Nej, inte alltid. Under 1600-talet var de flesta h\u00e4radsh\u00f6vdingar adelsm\u00e4n, men fr\u00e5n 1700-talet kom allt fler fr\u00e5n borgerliga juristfamiljer som hade utbildat sig vid universiteten. Vissa borgerliga sl\u00e4kter byggde upp regelr\u00e4tta dynastier inom h\u00e4radsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet, d\u00e4r far eftertr\u00e4ddes av son under flera generationer.<\/p>\n Det beror p\u00e5 att en h\u00e4radsh\u00f6vding kunde leda tv\u00e5 till fyra olika h\u00e4radsr\u00e4tter samtidigt. Han reste mellan tingsplatserna och h\u00f6ll ting i varje h\u00e4rad vid best\u00e4mda tidpunkter p\u00e5 \u00e5ret. Hans namn \u00e5terkommer d\u00e4rf\u00f6r naturligt i flera arkiv f\u00f6r samma \u00e5r.<\/p>\n Formellt utgjorde de tolv n\u00e4mndem\u00e4nnen majoriteten och kunde \u00f6verr\u00f6sta h\u00e4radsh\u00f6vdingen. Men eftersom h\u00e4radsh\u00f6vdingen hade juridisk utbildning, formulerade domarna och hade utslagsr\u00f6sten vid oavgjort sex mot sex, var hans inflytande i praktiken mycket st\u00f6rre \u00e4n hans enda r\u00f6st skulle antyda.<\/p>\n L\u00f6nen var m\u00e5ttlig, men de verkliga inkomsterna kom fr\u00e5n sportler, avgifter som parterna betalade f\u00f6r varje m\u00e5l. I t\u00e4tbefolkade h\u00e4rad med m\u00e5nga tvister kunde sportlerna ge betydande inkomster, och en h\u00e4radsh\u00f6vding tillh\u00f6rde regelm\u00e4ssigt de mest v\u00e4lb\u00e4rgade i sin trakt.<\/p>\n Riksarkivet har \u00e4mbetsmatriklar och f\u00f6rteckningar som t\u00e4cker h\u00e4radsh\u00f6vdingar fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t. Det finns \u00e4ven tryckta verk, bland annat juridiska matriklar och biografiska uppslagsverk, som f\u00f6rtecknar h\u00e4radsh\u00f6vdingar h\u00e4rad f\u00f6r h\u00e4rad. Att sl\u00e5 upp namnet ger ofta uppgifter om utbildning, familj och tj\u00e4nstg\u00f6rings\u00e5r.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Juridiskt utbildad domare som ledde h\u00e4radsr\u00e4tten. Ofta verksam i flera h\u00e4radsr\u00e4tter samtidigt.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[8,9],"class_list":["post-388","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-domstolar","df_lexikonkategori-personer"],"yoast_head":"\nI 1734 \u00e5rs lag<\/h2>\n
Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n
\n
Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
\n
H\u00e4radsh\u00f6vdingens f\u00f6rsvinnande<\/h2>\n
Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n
Var h\u00e4radsh\u00f6vdingen alltid adelsman?<\/h3>\n
Varf\u00f6r hittar jag samma h\u00e4radsh\u00f6vding i flera h\u00e4radsr\u00e4tters arkiv?<\/h3>\n
Hade h\u00e4radsh\u00f6vdingen mer makt \u00e4n n\u00e4mndem\u00e4nnen?<\/h3>\n
Vad tj\u00e4nade en h\u00e4radsh\u00f6vding?<\/h3>\n
Var hittar jag f\u00f6rteckningar \u00f6ver h\u00e4radsh\u00f6vdingar?<\/h3>\n