{"id":386,"date":"2026-05-16T12:48:42","date_gmt":"2026-05-16T11:48:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/domsaga\/"},"modified":"2026-05-16T19:41:25","modified_gmt":"2026-05-16T18:41:25","slug":"domsaga","status":"publish","type":"df_lexikonterm","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/domsaga\/","title":{"rendered":"Domsaga"},"content":{"rendered":"

Begreppet domsaga<\/strong> \u00e4r centralt f\u00f6r alla som forskar i svenska domb\u00f6cker fr\u00e5n sent 1800-tal och fram\u00e5t. N\u00e4r du letar efter en f\u00f6rfaders m\u00e5l i tingsr\u00e4tten eller en bouppteckning fr\u00e5n slutet av 1800-talet r\u00e4cker det inte att veta vilken socken eller h\u00e4rad personen tillh\u00f6rde. Du m\u00e5ste ocks\u00e5 veta vilken domsaga som omfattade omr\u00e5det vid den aktuella tidpunkten, eftersom det \u00e4r d\u00e4r handlingarna arkiverats.<\/p>\n

Domsagan \u00e4r allts\u00e5 den geografiska enhet som en underr\u00e4tt p\u00e5 landet hade som sitt domkrets. Termen lever kvar \u00e4n idag som beteckning f\u00f6r tingsr\u00e4tternas distrikt, men dess gr\u00e4nser och inneb\u00f6rd har f\u00f6r\u00e4ndrats flera g\u00e5nger sedan begreppet inf\u00f6rdes p\u00e5 1870-talet.<\/p>\n

Vad termen betyder<\/h2>\n

En domsaga \u00e4r det geografiska distrikt d\u00e4r en underdomstol p\u00e5 landsbygden ut\u00f6vade sin domsr\u00e4tt. Ordet \u00e4r sammansatt av dom<\/em> och saga<\/em>, d\u00e4r den senare leden kommer av fornsvenskans sagha<\/em> i betydelsen ”det som s\u00e4gs” eller ”utsago”, allts\u00e5 det omr\u00e5de d\u00e4r en domare hade r\u00e4tt att s\u00e4ga dom.<\/p>\n

I praktiken motsvarade domsagan fr\u00e5n 1870-talet och fram\u00e5t det omr\u00e5de som en eller flera h\u00e4radsr\u00e4tter betj\u00e4nade. N\u00e4r sm\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tter slogs samman blev domsagan den nya normala administrativa enheten f\u00f6r r\u00e4ttskipningen p\u00e5 landet. En domsaga kunde d\u00e4rf\u00f6r omfatta flera tidigare h\u00e4rader, vilket \u00e4r viktigt att h\u00e5lla i minnet n\u00e4r man letar efter \u00e4ldre handlingar som ursprungligen registrerats per h\u00e4rad.<\/p>\n

Efter 1971 \u00e5rs domstolsreform beh\u00f6lls termen domsaga som beteckning p\u00e5 tingsr\u00e4tternas distrikt. Idag anv\u00e4nds ordet allts\u00e5 fortfarande, men inneb\u00f6rden har breddats till att g\u00e4lla b\u00e5de tidigare stads- och landsbygdsomr\u00e5den.<\/p>\n

Historisk kontext<\/h2>\n

F\u00f6re 1870-talet var r\u00e4ttskipningen p\u00e5 landet organiserad efter h\u00e4radet<\/strong>, en mycket gammal indelning som g\u00e5r tillbaka till medeltiden. Varje h\u00e4rad hade sin h\u00e4radsr\u00e4tt som h\u00f6ll ting tre g\u00e5nger om \u00e5ret, vanligen vinterting, sommarting och h\u00f6steting. H\u00e4radsh\u00f6vdingen var domare och bisittarna utgjordes av tolv n\u00e4mndem\u00e4n valda bland bygdens b\u00f6nder.<\/p>\n

Under 1800-talet v\u00e4xte \u00e4rendem\u00e4ngden snabbt samtidigt som m\u00e5nga h\u00e4rader var sm\u00e5 och hade sv\u00e5rt att f\u00f6rs\u00f6rja en heltidsanst\u00e4lld h\u00e4radsh\u00f6vding. Reformen som genomf\u00f6rdes fr\u00e5n 1870-talet innebar att flera sm\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tter slogs samman till st\u00f6rre enheter. Den nya enheten kallades domsaga och blev normaldistriktet f\u00f6r r\u00e4ttskipningen p\u00e5 landet. H\u00e4radsh\u00f6vdingen blev nu chef f\u00f6r en hel domsaga som kunde omfatta tv\u00e5, tre eller flera tidigare h\u00e4rader.<\/p>\n

Parallellt fortsatte st\u00e4derna att ha egna domstolar, s\u00e5 kallade r\u00e5dhusr\u00e4tter<\/strong>, med r\u00e5dm\u00e4n som ledam\u00f6ter. Denna dualism mellan land och stad bestod \u00e4nda till 1971, d\u00e5 en stor domstolsreform avskaffade skillnaden. Alla underr\u00e4tter, b\u00e5de i stad och p\u00e5 land, blev d\u00e5 tingsr\u00e4tter<\/strong>. Begreppet domsaga lever dock kvar som beteckning p\u00e5 tingsr\u00e4tternas geografiska domkrets.<\/p>\n

Sedan 1971 har domsagornas gr\u00e4nser \u00e4ndrats flera g\u00e5nger genom olika reformer, ofta i samband med att mindre tingsr\u00e4tter slagits samman till st\u00f6rre enheter. Detta inneb\u00e4r att en och samma socken kan ha tillh\u00f6rt flera olika domsagor under de senaste 150 \u00e5ren, n\u00e5got som st\u00e4ller krav p\u00e5 sl\u00e4ktforskaren att kontrollera vilken domsaga som var aktuell vid varje tidpunkt.<\/p>\n

Juridisk grund<\/h2>\n

Domsagoindelningen hade ingen direkt motsvarighet i 1734 \u00e5rs lag<\/strong>, som utgick fr\u00e5n den gamla h\u00e4radsindelningen. I R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken 1 kap. talas om h\u00e4radsr\u00e4tten som underr\u00e4tt p\u00e5 landet och om r\u00e5dhusr\u00e4tten som underr\u00e4tt i stad. Indelningen i domsagor reglerades ist\u00e4llet genom s\u00e4rskilda kungliga f\u00f6rordningar fr\u00e5n 1870-talet och fram\u00e5t.<\/p>\n

N\u00e4r 1734 \u00e5rs lag successivt ersattes av den nya r\u00e4tteg\u00e5ngsbalken 1942 (som tr\u00e4dde i kraft 1948) bef\u00e4stes domsagan som domkretsens beteckning. I samband med 1971 \u00e5rs reform togs ytterligare ett steg n\u00e4r alla underr\u00e4tter f\u00f6renades under namnet tingsr\u00e4tt, men domsagan beh\u00f6lls som geografisk enhet.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att den juridiska grunden f\u00f6r en handling alltid f\u00f6ljer den domstol d\u00e4r m\u00e5let behandlades. En bouppteckning som registrerats vid en h\u00e4radsr\u00e4tt 1860 finns hos den domsaga som senare \u00f6vertog h\u00e4radets arkiv, medan en motsvarande handling fr\u00e5n 1880 ligger direkt under domsagans arkivbildning.<\/p>\n

Hur termen f\u00f6rekommer i arkiven<\/h2>\n

I praktiken m\u00f6ter du domsagan fr\u00e4mst som arkivbildare. N\u00e4r du s\u00f6ker i Riksarkivets NAD<\/strong> (Nationella arkivdatabasen) hittar du domsagor listade som egna arkivbildare med tydlig anknytning till en eller flera f\u00f6reg\u00e5ngare. Ett typiskt exempel kan vara ”Inlands domsagas h\u00e4radsr\u00e4tt” som arkivbildare, med underliggande serier f\u00f6r domb\u00f6cker, sm\u00e5protokoll, bouppteckningar och inneliggande handlingar.<\/p>\n

Notiser i protokollen kan se ut s\u00e5 h\u00e4r: ”Vid laga ting med Vifolka och Valkebo h\u00e4rader af Hammarkinds, Stegeborgs, Sk\u00e4rkinds, \u00d6stkinds, L\u00f6sings, Br\u00e5bo och Memmings domsaga\u2026” H\u00e4r ser du att domsagan kan namnges efter flera ing\u00e5ende h\u00e4rader och att tinget h\u00e5lls f\u00f6r ett eller flera h\u00e4rader vid samma tillf\u00e4lle.<\/p>\n

I bouppteckningar fr\u00e5n slutet av 1800-talet skrivs ofta ”ingiven till N.N. domsagas h\u00e4radsr\u00e4tt” p\u00e5 f\u00f6rsta sidan, tillsammans med inregistreringsdatum. Detta \u00e4r din nyckel till var originalet f\u00f6rvaras. Domsagans namn anges ocks\u00e5 i sigill och st\u00e4mplar samt i de tryckta meddelandena om laga ting som ofta finns med i protokollen.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n

H\u00e4r \u00e4r konkreta r\u00e5d f\u00f6r hur du arbetar med domsagor i din forskning:<\/p>\n

    \n
  • Identifiera r\u00e4tt domsaga f\u00f6r r\u00e4tt tid.<\/strong> Sl\u00e5 alltid upp vilken domsaga din sockenf\u00f6rfader tillh\u00f6rde vid den tidpunkt du forskar i. Eftersom gr\u00e4nserna \u00e4ndrats \u00e4r det inte s\u00e4kert att samma domsaga g\u00e4ller f\u00f6r 1875 och 1925. Anv\u00e4nd NAD och s\u00f6k p\u00e5 sockennamnet f\u00f6r att se vilka arkivbildare som t\u00e4cker omr\u00e5det.<\/li>\n
  • F\u00f6lj arkivbildningskedjan bak\u00e5t.<\/strong> N\u00e4r en domsaga bildades p\u00e5 1870-talet \u00f6vertog den ofta arkiven fr\u00e5n de ing\u00e5ende h\u00e4radsr\u00e4tterna. Domb\u00f6cker fr\u00e5n f\u00f6re 1870 kan d\u00e4rf\u00f6r ligga under den nyare domsagans arkiv, \u00e4ven om de avser ett gammalt enskilt h\u00e4rad. NAD visar tydligt vilka f\u00f6reg\u00e5ngare en arkivbildare har.<\/li>\n
  • Var observant p\u00e5 \u00f6verlappning kring reform\u00e5r.<\/strong> \u00c5ret 1971 \u00e4r ett klassiskt bryt\u00e5r. Handlingar fr\u00e5n f\u00f6rsta halvan av \u00e5ret kan ligga hos h\u00e4radsr\u00e4tten och fr\u00e5n andra halvan hos den nya tingsr\u00e4tten. Samma sak g\u00e4ller andra reform\u00e5r, till exempel n\u00e4r tv\u00e5 domsagor slagits samman.<\/li>\n
  • Anv\u00e4nd kartor \u00f6ver domsagor.<\/strong> Det finns historiska \u00f6versikter som visar domsagornas geografiska utbredning vid olika tidpunkter. Dessa hj\u00e4lper dig att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r en f\u00f6rfader pl\u00f6tsligt verkar ”byta” domstol mellan tv\u00e5 handlingar trots att han bott kvar p\u00e5 samma g\u00e5rd.<\/li>\n
  • Gl\u00f6m inte st\u00e4derna.<\/strong> Om din f\u00f6rfader bodde i en stad fram till 1971 ska du s\u00f6ka i r\u00e5dhusr\u00e4ttens arkiv, inte i domsagan. Efter 1971 hamnar b\u00e5de stad och land i samma tingsr\u00e4tts domsaga, vilket kan f\u00f6renkla s\u00f6kningen.<\/li>\n<\/ul>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan en domsaga och ett h\u00e4rad?<\/h3>\n

    H\u00e4radet \u00e4r en mycket gammal geografisk och administrativ indelning som gick tillbaka till medeltiden och hade sin egen h\u00e4radsr\u00e4tt. Domsagan \u00e4r en nyare enhet som inf\u00f6rdes fr\u00e5n 1870-talet n\u00e4r flera sm\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tter slogs samman. En domsaga kunde d\u00e4rf\u00f6r omfatta flera h\u00e4rader, men varje h\u00e4rad beh\u00f6ll ofta sitt namn som geografisk beteckning \u00e4ven efter sammanslagningen.<\/p>\n

    N\u00e4r blev h\u00e4radsr\u00e4tterna tingsr\u00e4tter?<\/h3>\n

    Genom 1971 \u00e5rs domstolsreform avskaffades skillnaden mellan h\u00e4radsr\u00e4tt (p\u00e5 landet) och r\u00e5dhusr\u00e4tt (i stad). Alla underr\u00e4tter blev tingsr\u00e4tter, oavsett om de tidigare betj\u00e4nat stad eller landsbygd. Begreppet domsaga beh\u00f6lls dock som beteckning p\u00e5 tingsr\u00e4ttens distrikt.<\/p>\n

    Hur hittar jag vilken domsaga en socken tillh\u00f6rde?<\/h3>\n

    Det enklaste s\u00e4ttet \u00e4r att s\u00f6ka i Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen). D\u00e4r kan du s\u00f6ka p\u00e5 sockennamn eller h\u00e4rad och se vilka arkivbildare som t\u00e4cker omr\u00e5det, med tydlig markering av vilken period varje arkivbildare g\u00e4ller. Du kan ocks\u00e5 konsultera tryckta f\u00f6rteckningar \u00f6ver domsagornas indelning och f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

    Varf\u00f6r \u00e4r domsagan viktig f\u00f6r bouppteckningsforskning?<\/h3>\n

    Bouppteckningar l\u00e4mnades in till och registrerades vid den underr\u00e4tt d\u00e4r den avlidne var bosatt. F\u00f6r landsbygdsbefolkning fr\u00e5n 1870-talet och fram\u00e5t inneb\u00e4r det att bouppteckningen ligger i domsagans arkiv, ofta som en egen serie under h\u00e4radsr\u00e4tten. Utan att veta r\u00e4tt domsaga kan du inte hitta originalet.<\/p>\n

    Finns domsagor fortfarande idag?<\/h3>\n

    Ja, termen lever kvar som beteckning p\u00e5 tingsr\u00e4tternas geografiska domkretsar. Gr\u00e4nserna har dock \u00e4ndrats flera g\u00e5nger sedan 1971 genom olika reformer, oftast i samband med att mindre tingsr\u00e4tter slagits samman. F\u00f6r modern forskning r\u00e4cker det oftast att veta vilken tingsr\u00e4tt som t\u00e4cker omr\u00e5det, men f\u00f6r historisk forskning \u00e4r de \u00e4ldre domsagogr\u00e4nserna avg\u00f6rande.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Distrikt f\u00f6r underdomstol p\u00e5 landet, inf\u00f6rt fr\u00e5n 1870-talet. Idag namn p\u00e5 tingsr\u00e4tternas distrikt.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[8],"class_list":["post-386","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-domstolar"],"yoast_head":"\nDomsaga - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/domsaga\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Domsaga - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Distrikt f\u00f6r underdomstol p\u00e5 landet, inf\u00f6rt fr\u00e5n 1870-talet. Idag namn p\u00e5 tingsr\u00e4tternas distrikt.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/domsaga\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-16T18:41:25+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/domsaga\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/domsaga\\\/\",\"name\":\"Domsaga - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-16T11:48:42+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-16T18:41:25+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/domsaga\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/domsaga\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/dombokslexikon\\\/domsaga\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Domsaga\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Domsaga - Domboksforskning","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/domsaga\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Domsaga - Domboksforskning","og_description":"Distrikt f\u00f6r underdomstol p\u00e5 landet, inf\u00f6rt fr\u00e5n 1870-talet. Idag namn p\u00e5 tingsr\u00e4tternas distrikt.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/dombokslexikon\/domsaga\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-16T18:41:25+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/domsaga\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/domsaga\/","name":"Domsaga - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"datePublished":"2026-05-16T11:48:42+00:00","dateModified":"2026-05-16T18:41:25+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/domsaga\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/domsaga\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/dombokslexikon\/domsaga\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Domsaga"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/386","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_lexikonterm"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/386\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":537,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonterm\/386\/revisions\/537"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=386"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_lexikonkategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_lexikonkategori?post=386"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}