Bergstingsr\u00e4tten var en svensk specialdomstol som hanterade tvister och brott med anknytning till gruv- och bergshantering. F\u00f6r sl\u00e4ktforskare som har anor bland bergsm\u00e4nnen i Bergslagen utg\u00f6r bergstingsr\u00e4ttens protokoll en unik och ofta f\u00f6rbisedd k\u00e4lla, eftersom dessa m\u00e5l s\u00e4llan dyker upp i de vanliga h\u00e4radsr\u00e4tternas domb\u00f6cker.<\/p>\n
Termen kallas ocks\u00e5 gruvr\u00e4tt<\/em> i \u00e4ldre litteratur, och dess verksamhet speglar den s\u00e4rst\u00e4llning som bergsbruket hade i det svenska samh\u00e4llet under stormaktstiden och frihetstiden. N\u00e4r du forskar p\u00e5 en anfader som var bergsman, hyttdr\u00e4ng eller gruvarbetare i Sala, Norberg eller Filipstad \u00e4r det till bergstingsr\u00e4tten du b\u00f6r v\u00e4nda dig f\u00f6rst.<\/p>\n En bergstingsr\u00e4tt var en specialdomstol som d\u00f6mde i fr\u00e5gor r\u00f6rande gruv- och bergshanteringen. Domstolen behandlade tvister mellan bergsm\u00e4n, m\u00e5l om gruvr\u00e4tter, fr\u00e5gor om malmlotter, andelar i hyttor och masugnar samt arbetstvister vid gruvorna. Bergstingsr\u00e4tten utgjorde allts\u00e5 ett parallellt r\u00e4ttssystem vid sidan av den ordinarie h\u00e4radsr\u00e4tten, och bergsm\u00e4nnen lydde under denna i alla fr\u00e5gor som r\u00f6rde deras yrke.<\/p>\n Det centrala begreppet \u00e4r bergsmannar\u00e4tt<\/strong>, en s\u00e4rskild r\u00e4ttstradition som reglerade hur gruvor, hyttor och hammare skulle drivas, hur malm skulle f\u00f6rdelas och hur tvister skulle l\u00f6sas. Bergsm\u00e4nnen sj\u00e4lva utgjorde en egen yrkesgrupp med s\u00e4rskilda privilegier, befriade fr\u00e5n vissa skatter och utskrivningar i utbyte mot att de levererade j\u00e4rn, koppar eller silver till kronan.<\/p>\n Bergsbruket var sedan medeltiden en av Sveriges viktigaste n\u00e4ringar, och kronan hade stort intresse av att skydda och reglera det. Redan under Gustav Vasas tid skedde en systematisering av bergsbruket, och under 1600-talet byggdes en sammanh\u00e5llen organisation upp under Bergskollegium, som inr\u00e4ttades 1637 (under namnet Generalbergsamtet) och fick sitt slutgiltiga namn 1649.<\/p>\n Samma \u00e5r, 1649, utf\u00e4rdades Bergsordningen<\/strong>, som blev den grundl\u00e4ggande f\u00f6rfattningen f\u00f6r svensk bergshantering. Bergsordningen reviderades flera g\u00e5nger under 1600- och 1700-talen och inneh\u00f6ll b\u00e5de materiella regler om gruvdrift och processuella regler om hur tvister skulle avg\u00f6ras. Den lokala r\u00e4ttskipningen sk\u00f6ttes av bergstingsr\u00e4tterna, som h\u00f6ll ting p\u00e5 orter d\u00e4r bergshanteringen var omfattande.<\/p>\n Bergstingsr\u00e4tterna fanns fr\u00e4mst i Bergslagen, det vill s\u00e4ga i V\u00e4stmanland, V\u00e4rmland, Dalarna och angr\u00e4nsande landskap. Sala silvergruva, Norbergs j\u00e4rnberg, Filipstad, Nora, Lindesberg och Falun h\u00f6rde till de viktigaste tingsplatserna. Varje st\u00f6rre bergslag hade sin egen bergstingsr\u00e4tt med en bergm\u00e4stare som ordf\u00f6rande, bitr\u00e4dd av bisittare ur bergsmannak\u00e5ren.<\/p>\n Under 1800-talets liberala reformer b\u00f6rjade det specialiserade r\u00e4ttssystemet att avvecklas. Bergstingsr\u00e4tterna upph\u00f6rde successivt p\u00e5 1850-talet, och deras kompetens \u00f6verf\u00f6rdes till de ordinarie h\u00e4radsr\u00e4tterna. Bergm\u00e4star\u00e4mbetet beh\u00f6lls dock som administrativ myndighet l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet.<\/p>\n Bergstingsr\u00e4tternas verksamhet vilade prim\u00e4rt p\u00e5 Bergsordningen 1649<\/strong> med senare till\u00e4gg och revisioner, inte p\u00e5 1734 \u00e5rs lag som annars utg\u00f6r grunden f\u00f6r svensk r\u00e4ttskipning under perioden. Detta \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren: n\u00e4r du l\u00e4ser ett bergstingsprotokoll m\u00f6ter du paragrafh\u00e4nvisningar till en helt annan lagstiftning \u00e4n den du \u00e4r van vid fr\u00e5n h\u00e4radsr\u00e4tterna.<\/p>\n 1734 \u00e5rs lag inneh\u00e5ller dock vissa best\u00e4mmelser som ber\u00f6r bergsm\u00e4nnen, s\u00e4rskilt i Missg\u00e4rningsbalken och Uts\u00f6kningsbalken. N\u00e4r en bergsman begick ett vanligt brott, exempelvis dr\u00e5p eller st\u00f6ld utanf\u00f6r gruvmilj\u00f6n, d\u00f6mdes han av h\u00e4radsr\u00e4tten enligt 1734 \u00e5rs lag. Endast yrkesrelaterade m\u00e5l h\u00f6rde till bergstingsr\u00e4tten.<\/p>\n B\u00f6tesniv\u00e5erna i bergstingsr\u00e4tterna kunde vara h\u00f6ga. F\u00f6r malmst\u00f6ld fr\u00e5n annans gruva kunde b\u00f6ter p\u00e5 40 daler silvermynt utd\u00f6mas, en summa som motsvarade ungef\u00e4r en pigas \u00e5rsl\u00f6n under tidigt 1700-tal. Vid grov malmst\u00f6ld eller upprepad f\u00f6rseelse kunde straffet sk\u00e4rpas till kroppsstraff eller f\u00f6rlust av gruvandel.<\/p>\n Bergstingsr\u00e4tternas protokoll \u00e4r uppbyggda p\u00e5 samma s\u00e4tt som h\u00e4radsr\u00e4tternas, med ordf\u00f6randens och bisittarnas namn \u00f6verst, f\u00f6ljt av m\u00e5len i nummerordning. Du k\u00e4nner igen ett bergstingsprotokoll p\u00e5 formuleringar som ”Anno 1698 den 12 Octobris h\u00f6ltz ordinarie Bergz Tingh medh Bergzlagets Allmoge”<\/em> eller ”Bergm\u00e4staren W\u00e4lborne Herr N.N. praesiderade”<\/em>.<\/p>\n Typiska m\u00e5ltyper du st\u00f6ter p\u00e5 inkluderar:<\/p>\n I marginalen p\u00e5 protokollen st\u00e5r ofta en kort notering om utg\u00e5ngen, exempelvis ”Sakf\u00e4lldes till 10 dlr smt”<\/em> eller ”Affsades til n\u00e4sta ting”<\/em>. L\u00e4r dig identifiera dessa standardfraser f\u00f6r att snabbt navigera i materialet.<\/p>\n Om du har bergsm\u00e4n eller gruvarbetare bland dina anor finns det flera konkreta s\u00e4tt att utnyttja bergstingsr\u00e4tternas material:<\/p>\n Huvuddelen av materialet f\u00f6rvaras vid Riksarkivet i Stockholm under specialdomstolarnas arkivnummer, men en del finns \u00e4ven deponerat hos landsarkiven, s\u00e4rskilt ULA (Uppsala) f\u00f6r Bergslagen i V\u00e4stmanland och VA (V\u00e4rmlandsarkiv) f\u00f6r V\u00e4rmland. En del protokoll finns digitaliserade via Riksarkivets digitala forskarsal.<\/p>\n Bergm\u00e4star\u00e4mbetet var den administrativa myndigheten som \u00f6vervakade bergsbruket inom ett distrikt, medan bergstingsr\u00e4tten var den d\u00f6mande instansen. Bergm\u00e4staren ledde dock b\u00e5da funktionerna och var ordf\u00f6rande vid bergstinget, s\u00e5 i praktiken h\u00e4nger arkiven t\u00e4tt samman.<\/p>\n Ja, om tvisten r\u00f6rde bergshanteringen. Om en bonde exempelvis avverkat skog som var reserverad f\u00f6r kolning \u00e5t en hytta, eller om han tagit malm utan tillst\u00e5nd, kunde han st\u00e4mmas inf\u00f6r bergstinget \u00e4ven om han inte sj\u00e4lv var bergsman.<\/p>\n De flesta bergstingsr\u00e4tter avvecklades under 1850-talet, d\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tterna \u00f6vertog kompetensen i samband med en allm\u00e4n modernisering av domstolsv\u00e4sendet. Bergm\u00e4star\u00e4mbetet som administrativ funktion bestod dock betydligt l\u00e4ngre.<\/p>\n Malmlott avser den andel av en gruvas produktion som en viss bergsman hade r\u00e4tt till, vanligen uttryckt som en br\u00e5kdel av hela gruvan. Andelarna kunde delas, s\u00e4ljas och \u00e4rvas, vilket gjorde dem till en central del av bergsmannafamiljernas ekonomi och en frekvent k\u00e4lla till tvister.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Specialdomstol f\u00f6r gruv- och bergshantering. Upph\u00f6rde p\u00e5 1850-talet d\u00e5 h\u00e4radsr\u00e4tterna tog \u00f6ver.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[8],"class_list":["post-385","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-domstolar"],"yoast_head":"\nVad termen betyder<\/h2>\n
Historisk kontext<\/h2>\n
Juridisk grund<\/h2>\n
Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n
\n
Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
\n
Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n
Var hittar jag bergstingsr\u00e4tternas protokoll?<\/h3>\n
Vad \u00e4r skillnaden mellan bergstingsr\u00e4tt och bergm\u00e4star\u00e4mbete?<\/h3>\n
Kunde en vanlig bonde st\u00e4mmas inf\u00f6r bergstingsr\u00e4tten?<\/h3>\n
N\u00e4r upph\u00f6rde bergstingsr\u00e4tterna definitivt?<\/h3>\n
Vad betyder uttrycket ”malmlott” i protokollen?<\/h3>\n