Accisr\u00e4tten h\u00f6r till de mer specialiserade institutioner som en sl\u00e4ktforskare kan st\u00f6ta p\u00e5 n\u00e4r hen arbetar sig genom stadsmaterial fr\u00e5n sent 1600-tal fram till b\u00f6rjan av 1800-talet. Domstolen d\u00f6mde uteslutande i m\u00e5l som r\u00f6rde tullar och acciser, det vill s\u00e4ga de avgifter som kronan tog ut p\u00e5 varor som f\u00f6rdes in i st\u00e4derna och p\u00e5 vissa former av tillverkning. F\u00f6r den som forskar om borgare, hantverkare, handelsm\u00e4n eller b\u00f6nder som s\u00e5lde sina produkter p\u00e5 stadens torg \u00e4r accisr\u00e4ttens protokoll en v\u00e4rdefull och ofta f\u00f6rbisedd k\u00e4lla.<\/p>\n
Eftersom tullint\u00e4kterna utgjorde en av kronans viktigaste inkomstk\u00e4llor under stormaktstiden behandlade accisr\u00e4tten \u00e4renden som i h\u00f6g grad p\u00e5verkade vanliga m\u00e4nniskors vardag. H\u00e4r hamnade b\u00f6nder som f\u00f6rs\u00f6kt smuggla in spannm\u00e5l utan att betala porttull, kr\u00f6gare som undanh\u00e5llit accis p\u00e5 br\u00e4nnvin och k\u00f6pm\u00e4n som angetts f\u00f6r felaktiga deklarationer vid stadsporten.<\/p>\n
Accisr\u00e4tt var en specialdomstol som fr\u00e5n 1660-talet fram till 1810 och 1811 d\u00f6mde m\u00e5l om tullar och acciser i st\u00e4derna. Acciser var s\u00e4rskilda tillverkningsavgifter som togs ut i st\u00e4derna, oftast p\u00e5 varor som br\u00e4nnvin, malt, slaktade djur och andra konsumtionsvaror som producerades inom stadens hank och st\u00f6r. Tull, \u00e4ven kallad landtull, lilla tullen<\/em> eller porttullen<\/em>, upptogs d\u00e4remot vid stadsportarna n\u00e4r varor f\u00f6rdes in till stadens torg och saluhallar.<\/p>\n Skillnaden mellan de tv\u00e5 avgiftstyperna \u00e4r viktig att f\u00f6rst\u00e5. Accisen tr\u00e4ffade tillverkningen inne i staden, medan porttullen tr\u00e4ffade inf\u00f6rseln av varor utifr\u00e5n. B\u00e5da h\u00f6rde dock till samma domstols jurisdiktion, eftersom de hanterades av samma tj\u00e4nstem\u00e4n och ber\u00f6rde samma grupper av borgare, b\u00f6nder och hantverkare.<\/p>\n Accisr\u00e4tterna inr\u00e4ttades under 1660-talet som en del av Karl XI:s och f\u00f6rmyndarregeringens str\u00e4van att effektivisera kronans uppb\u00f6rd. Tullsystemet hade byggts ut kraftigt under Axel Oxenstiernas tid, och den s\u00e5 kallade lilla tullen<\/strong> inf\u00f6rdes 1622 som en avgift p\u00e5 varor som f\u00f6rdes in i st\u00e4derna. N\u00e4r tullkontoren v\u00e4xte och antalet m\u00e5l blev allt fler r\u00e4ckte r\u00e5dhusr\u00e4tten inte l\u00e4ngre till f\u00f6r att hantera den \u00f6kande m\u00e4ngden tvister.<\/p>\n F\u00f6re accisr\u00e4tternas tillkomst d\u00f6mdes alla tull- och accism\u00e5l vid r\u00e5dhusr\u00e4tten, allts\u00e5 stadens ordinarie underr\u00e4tt. Genom att flytta dessa m\u00e5l till en egen specialdomstol uppn\u00e5dde kronan tv\u00e5 syften samtidigt. F\u00f6r det f\u00f6rsta avlastades r\u00e5dhusr\u00e4tterna, som annars hade f\u00e5tt en orimlig arbetsb\u00f6rda. F\u00f6r det andra kunde man koncentrera tullexpertisen hos s\u00e4rskilt utbildade ledam\u00f6ter, vilket gav b\u00e5de snabbare och mer enhetliga avg\u00f6randen.<\/p>\n Accisr\u00e4tterna fanns kvar i drygt 150 \u00e5r. N\u00e4r den nya tullf\u00f6rordningen tr\u00e4dde i kraft 1810 och 1811 upph\u00f6rde accisr\u00e4tterna, och m\u00e5len \u00e5tergick till r\u00e5dhusr\u00e4tterna d\u00e4r de en g\u00e5ng hade h\u00f6rt hemma. Den l\u00e5nga perioden mellan 1660-talet och 1811 inneb\u00e4r att en sl\u00e4ktforskare som arbetar med stadsmaterial fr\u00e5n denna tid mycket v\u00e4l kan st\u00f6ta p\u00e5 accisr\u00e4ttens protokoll, s\u00e4rskilt om hen forskar om personer med koppling till handel, hantverk eller bryggerin\u00e4ring.<\/p>\n Accisr\u00e4tten bestod normalt av en ordf\u00f6rande, ofta en av borgm\u00e4starna eller en s\u00e4rskilt utsedd accisdirekt\u00f6r, samt ett antal bisittare med kunskap om tull och handel. I mindre st\u00e4der kunde accisr\u00e4tten sambrytas med andra r\u00e4tter beroende p\u00e5 stadens storlek och behov. I de st\u00f6rre st\u00e4derna som Stockholm, G\u00f6teborg och Malm\u00f6 fanns d\u00e4remot en helt sj\u00e4lvst\u00e4ndig accisr\u00e4tt med egen kanslipersonal.<\/p>\n Domstolens jurisdiktion omfattade alla brott mot tull- och accisf\u00f6rordningarna. Det handlade om allt fr\u00e5n sm\u00e5 f\u00f6rseelser, som att en bondhustru f\u00f6rs\u00f6kt smuggla in n\u00e5gra sk\u00e5lpund sm\u00f6r genom stadsporten, till storskalig smuggling av sprit, tobak eller utl\u00e4ndska textilier. P\u00e5f\u00f6ljderna varierade kraftigt. F\u00f6r mindre f\u00f6rseelser kunde b\u00f6terna ligga p\u00e5 n\u00e5gra daler silvermynt, medan gr\u00f6vre tullbrott kunde leda till b\u00f6ter p\u00e5 40 daler silvermynt eller mer, en summa som motsvarade ungef\u00e4r en pigas \u00e5rsl\u00f6n under 1700-talet. Varorna konfiskerades dessutom regelm\u00e4ssigt och s\u00e5ldes p\u00e5 offentlig auktion till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r kronan och angivaren.<\/p>\n Accisr\u00e4ttens protokoll f\u00f6ljer i stort sett samma struktur som andra underr\u00e4tters domb\u00f6cker. Varje session inleds med en notering om datum, n\u00e4rvarande ledam\u00f6ter och eventuellt vilka \u00e5klagare och svaranden som st\u00e4lldes inf\u00f6r r\u00e4tten. D\u00e4refter f\u00f6ljer sj\u00e4lva m\u00e5lens behandling, ofta med detaljerade redog\u00f6relser f\u00f6r vad som h\u00e4nt vid stadsporten eller vid den misst\u00e4nkta tillverkningen.<\/p>\n Typiska formuleringar man kan st\u00f6ta p\u00e5 \u00e4r att n\u00e5gon ”angifvits f\u00f6r f\u00f6rsnillad accis”<\/em>, att en bonde ”s\u00f6kt undand\u00f6lja spannm\u00e5l vid porttullen”<\/em> eller att en kr\u00f6gare ”icke beh\u00f6rigen erlagt accis \u00e5 br\u00e4nnvin”<\/em>. Vittnesm\u00e5l fr\u00e5n tullbetj\u00e4nter och portvakter \u00e4r vanliga, liksom konfiskerade varors v\u00e4rderingar.<\/p>\n F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r det viktigt att veta att accisr\u00e4ttens protokoll ofta inneh\u00e5ller uppgifter som inte \u00e5terfinns n\u00e5gon annanstans. H\u00e4r kan man hitta bondens namn, hemsocken, vilka varor han f\u00f6rt med sig, vilket fordon han anv\u00e4nt och ibland \u00e4ven namn p\u00e5 medhj\u00e4lpare eller sl\u00e4ktingar som f\u00f6ljt med till staden. F\u00f6r borgare i staden ger protokollen information om vilken n\u00e4ring de bedrev, hur mycket de tillverkade och vilka kontakter de hade med myndigheterna.<\/p>\n Accism\u00e5l \u00e4r oftast l\u00e4tta att k\u00e4nna igen genom de st\u00e5ende formuleringarna om tull<\/strong>, accis<\/strong>, porttull<\/strong> eller landtull<\/strong>. Ofta n\u00e4mns ocks\u00e5 specifika varor som br\u00e4nnvin, malt, tobak, salt eller spannm\u00e5l. N\u00e4r varorna har konfiskerats redovisas det i protokollet, ibland med en v\u00e4rdering i daler silvermynt eller riksdaler.<\/p>\n K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten var stadens l\u00e4gre allm\u00e4nna underr\u00e4tt som d\u00f6mde i mindre civila och brottm\u00e5l, medan accisr\u00e4tten var en specialdomstol som enbart d\u00f6mde i m\u00e5l om tullar och acciser. B\u00e5da domstolarna fanns parallellt i m\u00e5nga st\u00e4der, och en och samma person kunde i teorin f\u00f6rekomma i b\u00e5da r\u00e4tternas protokoll under sitt liv. K\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten avskaffades successivt under 1800-talet, ungef\u00e4r samtidigt som accisr\u00e4tterna upph\u00f6rde.<\/p>\n Materialet finns hos respektive landsarkiv i de st\u00e4der som hade accisr\u00e4tt. F\u00f6r Stockholms del f\u00f6rvaras protokollen i Stockholms stadsarkiv, medan exempelvis G\u00f6teborgs accisr\u00e4tts material finns p\u00e5 landsarkivet i G\u00f6teborg. S\u00f6k g\u00e4rna f\u00f6rst i Nationell Arkivdatabas (NAD) f\u00f6r att lokalisera r\u00e4tt arkivbildare och volym.<\/p>\n P\u00e5f\u00f6ljderna var n\u00e4stan uteslutande b\u00f6ter och konfiskation av de smugglade eller obeskattade varorna. B\u00f6tesniv\u00e5erna varierade fr\u00e5n n\u00e5gra daler silvermynt f\u00f6r sm\u00e5f\u00f6rseelser till 40 daler silvermynt eller mer f\u00f6r gr\u00f6vre tullbrott, vilket motsvarade en pigas \u00e5rsl\u00f6n. Vid upprepade brott eller s\u00e4rskilt grova fall kunde dock \u00e4ven f\u00e4ngelse p\u00e5 vatten och br\u00f6d f\u00f6rekomma.<\/p>\n I samband med den nya tullf\u00f6rordningen och de reformer som f\u00f6ljde efter statsv\u00e4lvningen 1809 ans\u00e5g man att specialdomstolarna hade spelat ut sin roll. Tullv\u00e4sendet hade omorganiserats, och m\u00e5len kunde nu hanteras direkt av r\u00e5dhusr\u00e4tten, dit de \u00e5tergick. Reformen var en del av en bredare str\u00e4van att f\u00f6renkla r\u00e4ttsv\u00e4sendet och minska antalet specialdomstolar.<\/p>\n Ja, om de bodde i en socken n\u00e4ra en stad \u00e4r det mycket troligt. B\u00f6nder som bes\u00f6kte stadens torg f\u00f6r att s\u00e4lja sina varor passerade porttullen och blev d\u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r granskning. Vid minsta misstanke om underdeklaration eller smuggling hamnade de inf\u00f6r accisr\u00e4tten. Hemsocknen anges n\u00e4stan alltid i protokollen, vilket g\u00f6r det relativt l\u00e4tt att identifiera personer fr\u00e5n en viss bygd.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Specialdomstol som fr\u00e5n 1660-talet till 1810-1811 d\u00f6mde m\u00e5l om tullar och acciser i st\u00e4der.<\/p>","protected":false},"template":"","df_lexikonkategori":[8],"class_list":["post-383","df_lexikonterm","type-df_lexikonterm","status-publish","hentry","df_lexikonkategori-domstolar"],"yoast_head":"\nHistorisk kontext<\/h2>\n
Juridisk grund och organisation<\/h2>\n
Hur termen f\u00f6rekommer i domb\u00f6ckerna<\/h2>\n
Identifiera accism\u00e5l i protokollen<\/h3>\n
Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
\n
Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n
Vad \u00e4r skillnaden mellan accisr\u00e4tt och k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tt?<\/h3>\n
Var hittar jag accisr\u00e4ttens protokoll idag?<\/h3>\n
Vilka straff kunde accisr\u00e4tten utd\u00f6ma?<\/h3>\n
Varf\u00f6r upph\u00f6rde accisr\u00e4tterna 1810-1811?<\/h3>\n
Kan jag hitta mina bondesl\u00e4ktingar i accisr\u00e4ttens protokoll?<\/h3>\n