{"id":474,"date":"2026-05-16T12:49:09","date_gmt":"2026-05-16T11:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/tjuga\/"},"modified":"2026-05-17T06:45:44","modified_gmt":"2026-05-17T05:45:44","slug":"tjuga","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/tjuga\/","title":{"rendered":"Tjuga"},"content":{"rendered":"

F\u00e5 redskap har f\u00f6ljt den svenska bonden s\u00e5 troget genom seklerna som tjugan<\/strong>. Denna tv\u00e5grenade gaffel av j\u00e4rn med l\u00e5ngt tr\u00e4skaft var oumb\u00e4rlig p\u00e5 varje g\u00e5rd fr\u00e5n medeltiden \u00e4nda fram till efterkrigstidens mekanisering. N\u00e4r du som sl\u00e4ktforskare l\u00e4ser bouppteckningar fr\u00e5n 1600- och 1700-talen kommer du n\u00e4stan undantagsl\u00f6st att st\u00f6ta p\u00e5 tjugor, ofta i flera exemplar per hush\u00e5ll.<\/p>\n

Att f\u00f6rst\u00e5 vad en tjuga var, hur den anv\u00e4ndes och vad den kostade ger dig en konkret k\u00e4nsla f\u00f6r dina f\u00f6rf\u00e4ders vardag. Redskapet s\u00e4ger ocks\u00e5 n\u00e5got om g\u00e5rdens storlek, djurh\u00e5llning och ekonomiska standard. En g\u00e5rd med m\u00e5nga tjugor hade ofta mycket boskap och stora \u00e4ngsmarker att b\u00e4rga fr\u00e5n.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

Tjugan anv\u00e4ndes framf\u00f6r allt f\u00f6r att hantera h\u00f6 och halm<\/strong>. Med de tv\u00e5 l\u00e5nga, n\u00e5got b\u00f6jda grenarna kunde bonden snabbt sticka in redskapet i en h\u00f6stack, lyfta en rej\u00e4l gr\u00f6pe och kasta upp den p\u00e5 h\u00f6skrindan. Vid hemkomsten anv\u00e4ndes samma tjuga f\u00f6r att lasta av h\u00f6et i ladan eller p\u00e5 h\u00f6skullen ovanf\u00f6r f\u00e4huset.<\/p>\n

I det dagliga stallarbetet var tjugan lika viktig. Pigor och dr\u00e4ngar anv\u00e4nde den f\u00f6r att g\u00f6dsla ut<\/em>, allts\u00e5 mocka ur f\u00e4huset, samt f\u00f6r att l\u00e4gga in nytt str\u00f6 av halm eller l\u00f6v under djuren. N\u00e4r korna skulle utfodras lyftes h\u00f6tappar ner fr\u00e5n skullen med tjugans hj\u00e4lp. P\u00e5 st\u00f6rre g\u00e5rdar fanns ofta flera tjugor placerade p\u00e5 strategiska platser, en i ladan, en i stallet och en i logen.<\/p>\n

Vid tr\u00f6skningen i logen kom tjugan ocks\u00e5 till anv\u00e4ndning f\u00f6r att flytta halmk\u00e4rvar och rensa undan str\u00e5 efter att kornen tr\u00f6skats fram. Redskapet var med andra ord ett av de mest anv\u00e4nda verktygen p\u00e5 varje g\u00e5rd, och slitaget syntes p\u00e5 b\u00e5de skaft och j\u00e4rndelar.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

Sj\u00e4lva gaffelhuvudet smiddes av j\u00e4rn av bysmeden<\/strong>, den lokala smeden som tj\u00e4nade en eller flera byar. Smeden formade tv\u00e5 l\u00e5nga, smala grenar ur en j\u00e4rnst\u00e5ng och hopsmidde dem i en holk d\u00e4r skaftet kunde f\u00e4stas. Kvaliteten varierade kraftigt beroende p\u00e5 smedens skicklighet och j\u00e4rnets renhet. B\u00e4ttre tjugor smiddes av segt st\u00e5ngj\u00e4rn fr\u00e5n bergslagsbruken, medan enklare exemplar kunde tillverkas av \u00e5teranv\u00e4nt j\u00e4rnskrot.<\/p>\n

Skaftet tillverkades vanligen av ask, bj\u00f6rk eller r\u00f6nn<\/strong>, tr\u00e4slag som kombinerade styrka med viss flexibilitet. Bonden eller en h\u00e4ndig dr\u00e4ng t\u00e4ljde sj\u00e4lv nya skaft vid behov, f\u00f6r skaften slets ut och br\u00f6ts regelbundet vid h\u00e5rt arbete. J\u00e4rndelen d\u00e4remot kunde h\u00e5lla i flera decennier, ibland g\u00e5 i arv mellan generationer. N\u00e4r j\u00e4rnet till slut blev f\u00f6r slitet smiddes det ofta om till nya redskap av smeden.<\/p>\n

Smeden tillverkade tjugor ofta i set tillsammans med spadar, grepar och yxor<\/em>. P\u00e5 st\u00f6rre g\u00e5rdar k\u00f6pte man in en hel upps\u00e4ttning j\u00e4rnredskap vid samma tillf\u00e4lle, vilket ocks\u00e5 syns i bouppteckningar d\u00e4r dessa f\u00f6rem\u00e5l g\u00e4rna grupperas tillsammans av v\u00e4rderingsm\u00e4nnen.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

Namnet tjuga<\/strong> \u00e4r gammalt och besl\u00e4ktat med ordet ”tv\u00e5”, vilket syftar p\u00e5 de tv\u00e5 grenarna. I olika landskap kallades redskapet n\u00e5got olika. I delar av G\u00f6taland och Svealand h\u00f6rde man formerna tjuva<\/em> och h\u00f6tjuga<\/em>, medan h\u00f6tjuva<\/em> f\u00f6rekom i v\u00e4stra Sverige. I Norrland och delar av Dalarna sa man ibland h\u00f6klyva<\/em>, ett namn som egentligen syftade p\u00e5 den specifika handlingen att klyva en h\u00f6sta i mindre delar.<\/p>\n

Ordet h\u00f6gaffel<\/strong> \u00e4r yngre och b\u00f6rjade anv\u00e4ndas mer allm\u00e4nt under 1800-talet, ofta om n\u00e5got modernare modeller med fabrikssmitt j\u00e4rn. H\u00f6grep<\/strong> avs\u00e5g en variant med fler \u00e4n tv\u00e5 grenar, vanligen tre eller fyra, som var b\u00e4ttre l\u00e4mpad f\u00f6r l\u00f6st h\u00f6 och halm men s\u00e4mre f\u00f6r tunga, packade gr\u00f6por.<\/p>\n

N\u00e4r du l\u00e4ser \u00e4ldre bouppteckningar \u00e4r det viktigt att vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 den lokala terminologin. V\u00e4rderingsmannen skrev ner de ord som anv\u00e4ndes i bygden, och samma redskap kunde allts\u00e5 ha helt olika namn i tv\u00e5 socknar som l\u00e5g bara n\u00e5gra mil ifr\u00e5n varandra.<\/p>\n

I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

Efter 1734 \u00e5rs lag<\/strong> blev bouppteckningar obligatoriska vid d\u00f6dsfall, och fr\u00e5n denna tid finns ett rikt material d\u00e4r tjugor f\u00f6rekommer regelbundet. I en typisk bondebouppteckning fr\u00e5n mitten av 1700-talet hittar du formuleringar som ”Een tjuga af j\u00e4rn med skaft<\/em>” eller ”Tw\u00e5 h\u00f6etjugor<\/em>”.<\/p>\n

V\u00e4rderingarna ger oss en bra bild av redskapets ekonomiska plats i hush\u00e5llet. En enkel, sliten tjuga v\u00e4rderades vanligen till 4 till 8 \u00f6re silvermynt<\/strong>, vilket motsvarade ungef\u00e4r en halv dags arbete f\u00f6r en piga eller priset p\u00e5 n\u00e5gra sk\u00e5lpund sm\u00f6r. En tjuga av b\u00e4ttre kvalitet, nysmidd och med fast skaft, kunde v\u00e4rderas till 16 \u00f6re silvermynt<\/strong>, allts\u00e5 en hel dagsl\u00f6n f\u00f6r en lantarbetare eller priset p\u00e5 en kanna br\u00e4nnvin.<\/p>\n

I domb\u00f6ckerna dyker tjugan upp i flera sammanhang. Den n\u00e4mns i tvister om arvskiften<\/em>, d\u00e4r arvingar br\u00e5kade om vem som skulle f\u00e5 vilka redskap. Den f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i brottm\u00e5l<\/strong>, ibland som tillhygge vid slagsm\u00e5l eller mordf\u00f6rs\u00f6k, men oftare som st\u00f6ldgods. N\u00e4r en dr\u00e4ng \u00e5talades f\u00f6r st\u00f6ld av en tjuga framg\u00e5r det att redskapet hade ett verkligt ekonomiskt v\u00e4rde, v\u00e4rt att riskera sp\u00f6straff f\u00f6r. S\u00f6k i domboksprotokoll efter ord som ”tjuga”, ”h\u00f6tjuga” och ”h\u00f6gaffel” f\u00f6r att hitta s\u00e5dana \u00e4renden.<\/p>\n

I syneprotokoll<\/em> \u00f6ver g\u00e5rdar, s\u00e4rskilt vid arrendeskiften, listades ofta g\u00e5rdens redskap noggrant. H\u00e4r ser man tydligt hur m\u00e5nga tjugor en normalg\u00e5rd hade, vanligen mellan tv\u00e5 och fem stycken.<\/p>\n

Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

Tjugan var ett av de redskap som tydligast definierade bondejordbruket<\/strong>. Utan tjugor kunde man inte b\u00e4rga h\u00f6 effektivt, och utan h\u00f6 kunde man inte f\u00f6da boskap \u00f6ver vintern. Redskapet stod allts\u00e5 i centrum f\u00f6r hela den agrara ekonomin.<\/p>\n

I folktron tillskrevs tjugan en viss makt. Den st\u00e4lldes ibland korslagd vid ladug\u00e5rdsd\u00f6rren f\u00f6r att skydda mot oknytt, och i br\u00f6llopsseder f\u00f6rekom den som symbol f\u00f6r fruktbarhet och hush\u00e5ll. I konsten, fr\u00e5n almanacksbilder till August Malmstr\u00f6ms bondem\u00e5lningar, dyker tjugan upp som en sj\u00e4lvklar attribut f\u00f6r den arbetande bonden eller stataren.<\/p>\n

Antalet tjugor i bouppteckningen s\u00e4ger n\u00e5got om g\u00e5rdens storlek. En torpare hade kanske bara en enda tjuga, medan en v\u00e4lb\u00e4rgad bonde kunde ha sex eller \u00e5tta stycken f\u00f6rdelade p\u00e5 olika byggnader. N\u00e4r du j\u00e4mf\u00f6r bouppteckningar inom samma socken kan du allts\u00e5 anv\u00e4nda antalet tjugor som en indikator p\u00e5 relativ v\u00e4lm\u00e5ga<\/strong>.<\/p>\n

N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

Tjugan h\u00f6ll sig kvar som vardagsredskap l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet. S\u00e5 l\u00e4nge h\u00f6et b\u00e4rgades f\u00f6r hand och lades i stack eller skulle var redskapet oundg\u00e4ngligt. Den verkliga f\u00f6r\u00e4ndringen kom efter andra v\u00e4rldskriget<\/strong>, d\u00e5 traktorer, h\u00f6pressar och senare ensilageteknik gjorde manuell h\u00f6hantering allt mer ovanlig.<\/p>\n

Under 1950- och 1960-talen f\u00f6rsvann tjugan gradvis fr\u00e5n svenska g\u00e5rdar. Den ersattes f\u00f6rst av fabrikstillverkade h\u00f6grepar med l\u00e4ttare aluminiumdetaljer, och senare av maskinell teknik som inte kr\u00e4vde n\u00e5gon gaffel alls. Idag hittar du gamla tjugor fr\u00e4mst p\u00e5 hembygdsg\u00e5rdar, i museisamlingar och h\u00e4ngande p\u00e5 gavlarna av \u00e4ldre lador som minne av en svunnen tid.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  1. R\u00e4kna tjugorna i bouppteckningen.<\/strong> Antalet s\u00e4ger n\u00e5got om g\u00e5rdens storlek och djurh\u00e5llning. En g\u00e5rd med fem eller fler tjugor hade troligen omfattande boskapssk\u00f6tsel och stora sl\u00e5tter\u00e4ngar.<\/li>\n
  2. Notera v\u00e4rderingen noga.<\/strong> En tjuga v\u00e4rderad till 4 \u00f6re silvermynt var sliten och gammal, medan en p\u00e5 16 \u00f6re var i fint skick. Detta ger ledtr\u00e5dar om hur v\u00e4l underh\u00e5llen g\u00e5rden var vid d\u00f6dsfallet.<\/li>\n
  3. S\u00f6k efter dialektala varianter.<\/strong> N\u00e4r du s\u00f6ker i digitaliserade bouppteckningar via Riksarkivet, prova alla former: tjuga, tjuva, h\u00f6tjuga, h\u00f6gaffel och h\u00f6klyva. Den lokala terminologin kan l\u00e5sa upp helt nya tr\u00e4ffar.<\/li>\n
  4. Korsreferera med domb\u00f6cker.<\/strong> Om en f\u00f6rfader n\u00e4mns i en st\u00f6ld eller ett slagsm\u00e5l d\u00e4r en tjuga var inblandad, har du ett mycket konkret och ber\u00e4ttande inslag att l\u00e4gga till din sl\u00e4kthistoria.<\/li>\n
  5. Anv\u00e4nd tjugan som tidsmark\u00f6r.<\/strong> N\u00e4r tjugor f\u00f6rsvinner ur bouppteckningarna och ers\u00e4tts av h\u00f6grepar eller maskinredskap, har du ett tecken p\u00e5 n\u00e4r g\u00e5rden moderniserades, vanligen n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 1920 och 1960.<\/li>\n<\/ol>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan en tjuga och en h\u00f6gaffel?<\/h3>\n

    Tjuga \u00e4r det \u00e4ldre, allm\u00e4nsvenska namnet p\u00e5 en tv\u00e5grenad gaffel av smitt j\u00e4rn, medan h\u00f6gaffel \u00e4r ett yngre ord som ofta syftar p\u00e5 fabrikstillverkade varianter fr\u00e5n 1800-talet och fram\u00e5t. Funktionellt \u00e4r de mycket lika, men en h\u00f6gaffel kan ha b\u00e5de tv\u00e5 och tre grenar.<\/p>\n

    Hur mycket var en tjuga v\u00e4rd i 1700-talets penningv\u00e4rde?<\/h3>\n

    En vanlig tjuga v\u00e4rderades till mellan 4 och 8 \u00f6re silvermynt, motsvarande ungef\u00e4r en halv dagsl\u00f6n f\u00f6r en piga. En nysmidd tjuga av god kvalitet kunde v\u00e4rderas till 16 \u00f6re silvermynt, allts\u00e5 cirka en dags arbete f\u00f6r en vuxen lantarbetare.<\/p>\n

    Vem tillverkade tjugorna p\u00e5 1700-talet?<\/h3>\n

    Tjugorna smiddes av den lokala bysmeden, som tillverkade redskapet p\u00e5 best\u00e4llning eller f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. Skaftet tillverkades ofta av bonden sj\u00e4lv eller en h\u00e4ndig dr\u00e4ng p\u00e5 g\u00e5rden, av segt tr\u00e4slag som ask, bj\u00f6rk eller r\u00f6nn.<\/p>\n

    Var hittar jag tjugor n\u00e4mnda i arkivmaterial?<\/h3>\n

    De vanligaste k\u00e4llorna \u00e4r bouppteckningar fr\u00e5n tiden efter 1734 \u00e5rs lag, syneprotokoll vid arrendeskiften samt domb\u00f6cker d\u00e4r tjugor f\u00f6rekommer i tvister, st\u00f6lder och slagsm\u00e5l. Riksarkivets digitaliserade material g\u00e5r utm\u00e4rkt att s\u00f6ka i p\u00e5 olika stavningsvarianter.<\/p>\n

    Varf\u00f6r f\u00f6rsvann tjugan fr\u00e5n svenska g\u00e5rdar?<\/h3>\n

    Tjugan f\u00f6rsvann i takt med jordbrukets mekanisering efter andra v\u00e4rldskriget. Traktorer, h\u00f6pressar och ensilageteknik gjorde att h\u00f6et inte l\u00e4ngre beh\u00f6vde hanteras manuellt med gaffel, och under 1950- och 1960-talen blev redskapet snabbt omodernt.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Tv\u00e5grenad gaffel av j\u00e4rn med l\u00e5ngt skaft, fr\u00e4mst f\u00f6r h\u00f6 men ocks\u00e5 f\u00f6r halm och stallarbete.<\/p>","protected":false},"featured_media":513,"template":"","df_foremalskategori":[21],"class_list":["post-474","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-jordbruk"],"yoast_head":"\nTjuga - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Tjuga: Tv\u00e5grenad gaffel av j\u00e4rn med l\u00e5ngt skaft f\u00f6r att lyfta h\u00f6 och halm. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till nutid.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/tjuga\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tjuga - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Tjuga: Tv\u00e5grenad gaffel av j\u00e4rn med l\u00e5ngt skaft f\u00f6r att lyfta h\u00f6 och halm. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till nutid.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/tjuga\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T05:45:44+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/tjuga-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/tjuga\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/tjuga\\\/\",\"name\":\"Tjuga - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/tjuga\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/tjuga\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/tjuga-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T05:45:44+00:00\",\"description\":\"Tjuga: Tv\u00e5grenad gaffel av j\u00e4rn med l\u00e5ngt skaft f\u00f6r att lyfta h\u00f6 och halm. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till nutid.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/tjuga\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/tjuga\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/tjuga\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/tjuga-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/tjuga-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"Tjuga - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/tjuga\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tjuga\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tjuga - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"Tjuga: Tv\u00e5grenad gaffel av j\u00e4rn med l\u00e5ngt skaft f\u00f6r att lyfta h\u00f6 och halm. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till nutid.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/tjuga\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Tjuga - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"Tjuga: Tv\u00e5grenad gaffel av j\u00e4rn med l\u00e5ngt skaft f\u00f6r att lyfta h\u00f6 och halm. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till nutid.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/tjuga\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T05:45:44+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/tjuga-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"9 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/tjuga\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/tjuga\/","name":"Tjuga - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/tjuga\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/tjuga\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/tjuga-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:09+00:00","dateModified":"2026-05-17T05:45:44+00:00","description":"Tjuga: Tv\u00e5grenad gaffel av j\u00e4rn med l\u00e5ngt skaft f\u00f6r att lyfta h\u00f6 och halm. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till nutid.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/tjuga\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/tjuga\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/tjuga\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/tjuga-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/tjuga-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"Tjuga - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/tjuga\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tjuga"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/474","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/474\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":616,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/474\/revisions\/616"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/513"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=474"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=474"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}