{"id":473,"date":"2026-05-16T12:49:09","date_gmt":"2026-05-16T11:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trugor\/"},"modified":"2026-05-17T07:03:42","modified_gmt":"2026-05-17T06:03:42","slug":"trugor","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/trugor\/","title":{"rendered":"Trugor"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r vintern lade sitt djupa sn\u00f6t\u00e4cke \u00f6ver Norrlands skogar och fj\u00e4ll stod m\u00e4nniskor inf\u00f6r en grundl\u00e4ggande utmaning: hur tar man sig fram \u00f6ver sn\u00f6 som n\u00e5r halvv\u00e4gs upp p\u00e5 l\u00e5ret? Svaret var trugor<\/strong>, sn\u00f6rda tr\u00e4bottnar som band fast under skorna och f\u00f6rdelade kroppsvikten \u00f6ver en st\u00f6rre yta. Med trugor under f\u00f6tterna kunde en j\u00e4gare f\u00f6lja \u00e4lgsp\u00e5r genom or\u00f6rd sn\u00f6, en budb\u00e4rare ta sig mellan byar i tj\u00e4llandet, och en skogsarbetare n\u00e5 sina hyggen \u00e4ven n\u00e4r skidsp\u00e5ren sn\u00f6ade igen.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r trugor mer \u00e4n ett kuriost vinterredskap. De dyker upp i bouppteckningar, domboksprotokoll och tingsm\u00e5l fr\u00e5n 1600- och 1700-talen, och deras n\u00e4rvaro i ett d\u00f6dsbo ber\u00e4ttar n\u00e5got konkret om den avlidnes liv, yrke och geografiska tillh\u00f6righet. En bonde med tv\u00e5 par trugor i f\u00f6rr\u00e5det var sannolikt en man som r\u00f6rde sig mycket i skog och mark vintertid, medan avsaknaden av s\u00e5dana redskap i en sydsvensk bouppteckning s\u00e4ger lika mycket om regionens vinterf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

Trugan fungerade enligt en enkel fysikalisk princip. Genom att vidga fotens st\u00f6dyta fr\u00e5n n\u00e5gra hundra kvadratcentimeter till flera tusen sj\u00f6nk b\u00e4raren inte ned i l\u00f6ssn\u00f6n. P\u00e5 fast skare beh\u00f6vdes de inte, men i nyfallen pudersn\u00f6 eller bl\u00f6tsn\u00f6 blev de oumb\u00e4rliga. M\u00e4nniskan band fast trugan med l\u00e4derremmar eller n\u00e4verband \u00f6ver skon, oftast med en knut \u00f6ver vristen och en rem runt h\u00e4len f\u00f6r att hindra trugan fr\u00e5n att glida av vid varje steg.<\/p>\n

G\u00e5ngtekniken skilde sig fr\u00e5n vanlig promenad. B\u00e4raren fick g\u00e5 bredbent f\u00f6r att inte trampa p\u00e5 den ena trugans kant med den andra, och i branta backar m\u00e5ste man traska i sicksack. Erfarna brukare kunde \u00e4nd\u00e5 h\u00e5lla god fart, och i t\u00e4t skog d\u00e4r skidor var opraktiska gav trugorna ett klart \u00f6vertag. J\u00e4gare uppskattade s\u00e4rskilt att man kunde st\u00e5 stilla och skjuta utan att sjunka, n\u00e5got som var om\u00f6jligt i djupsn\u00f6 utan hj\u00e4lpmedel.<\/p>\n

Anv\u00e4ndningsomr\u00e5det str\u00e4ckte sig brett. J\u00e4gare f\u00f6ljde villebr\u00e5d, skogsarbetare tog sig till och fr\u00e5n avverkningsplatser, budb\u00e4rare och postf\u00f6rare uppr\u00e4tth\u00f6ll f\u00f6rbindelser mellan glesa bos\u00e4ttningar, och f\u00e4bodj\u00e4ntor som beh\u00f6vde se till djuren vintertid f\u00f6rlitade sig p\u00e5 samma redskap. I fj\u00e4llv\u00e4rlden anv\u00e4nde samerna trugor vid renvallning n\u00e4r skidor inte r\u00e4ckte till.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

Trugor tillverkades vanligen av lokalt material. Den enklaste varianten bestod av en oval eller rund tr\u00e4ram av b\u00f6jd bj\u00f6rk, vide eller r\u00f6nn, med ett fl\u00e4tverk av t\u00e5gor, n\u00e4ver eller l\u00e4derremmar sp\u00e4nt \u00f6ver ramen. P\u00e5 mitten satt ett tv\u00e4rtr\u00e4 eller en kraftig l\u00e4derbit d\u00e4r foten vilade och f\u00e4stes. Mer p\u00e5kostade trugor hade ramar av \u00e5ngb\u00e4nt tr\u00e4 som b\u00f6jts till perfekt form, medan enklare exemplar gjordes av en r\u00e4tt och sl\u00e4tt utskuren tr\u00e4platta.<\/p>\n

Tillverkningen skedde oftast i hemmet eller i byn. Varje bonde med n\u00e5gorlunda hantverksskicklighet kunde g\u00f6ra sig ett par trugor under m\u00f6rka vinterkv\u00e4llar, och kunskapen gick i arv fr\u00e5n far till son. P\u00e5 st\u00f6rre g\u00e5rdar fanns det ibland en s\u00e4rskilt skicklig person som gjorde trugor \u00e5t grannar i utbyte mot tj\u00e4nster eller varor. I samiska omr\u00e5den utvecklades s\u00e4rpr\u00e4glade tekniker d\u00e4r fl\u00e4tningen kunde vara mycket konstf\u00e4rdig och trugornas form anpassad till specifika sn\u00f6f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

Tekniken \u00e4r f\u00f6rhistorisk. Arkeologiska fynd fr\u00e5n brons\u00e5ldern visar att m\u00e4nniskor anv\u00e4nt liknande redskap i tusentals \u00e5r, och formspr\u00e5ket har f\u00f6r\u00e4ndrats f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt lite genom seklerna. En truga fr\u00e5n 1700-talet skilde sig inte dramatiskt fr\u00e5n en fr\u00e5n j\u00e4rn\u00e5ldern.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

Beteckningen truga<\/strong> dominerade i Norrland och mellersta Sverige, men f\u00f6rem\u00e5let hade flera namn beroende p\u00e5 landsdel. Mosskor<\/em> anv\u00e4ndes i vissa trakter, s\u00e4rskilt n\u00e4r redskapet brukades f\u00f6r att ta sig fram \u00f6ver bl\u00f6t mossmark snarare \u00e4n sn\u00f6. Sn\u00f6skor<\/em> f\u00f6rekom som mer beskrivande ben\u00e4mning och blev efter hand det vanligaste namnet i skrift, inte minst influerat av nordamerikanska f\u00f6rebilder under 1800-talet.<\/p>\n

Varianterna fanns i hela det bergiga och sn\u00f6rika Sverige. I J\u00e4mtland och H\u00e4rjedalen var trugorna ofta runda och f\u00f6rh\u00e5llandevis sm\u00e5, medan man i Lappmarken kunde se mer avl\u00e5nga modeller. I Dalarna och V\u00e4rmland f\u00f6rekom egna lokala former, ibland med s\u00e4rpr\u00e4glat fl\u00e4tm\u00f6nster. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r det v\u00e4rdefullt att k\u00e4nna till de regionala ben\u00e4mningarna, eftersom samma f\u00f6rem\u00e5l kan d\u00f6lja sig bakom olika ord i bouppteckningar fr\u00e5n olika l\u00e4n.<\/p>\n

I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

Efter 1734 \u00e5rs lag blev bouppteckningar obligatoriska vid d\u00f6dsfall, och fr\u00e5n denna period finns rika bel\u00e4gg f\u00f6r trugor i nordsvenska d\u00f6dsbon. F\u00f6rem\u00e5let f\u00f6rtecknades typiskt tillsammans med annan vinterutrustning: skidor, k\u00e4lkar, isbroddar, f\u00e4llar och pj\u00e4xor. En vanlig formulering kunde lyda ”ett par trugor” eller ”twenne par sn\u00f6skor”, ofta utan n\u00e4rmare beskrivning eftersom skrivaren och bouppteckningsm\u00e4nnen f\u00f6rutsatte att alla visste vad som \u00e5syftades.<\/p>\n

V\u00e4rderingen l\u00e5g p\u00e5 8 till 16 \u00f6re silvermynt per par<\/strong> under 1700-talets mitt, vilket motsvarade ungef\u00e4r en halv till en hel dags arbete f\u00f6r en piga eller en dr\u00e4ng. F\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relse kostade ett par skidor ofta 24 till 32 \u00f6re, och en yxa kunde v\u00e4rderas till n\u00e5gon daler. Trugor r\u00e4knades allts\u00e5 som ett billigt men nyttigt redskap, snarare \u00e4n en v\u00e4rdefull tillg\u00e5ng. N\u00e4r v\u00e4rderingen \u00f6versteg det normala, kanske 20 \u00f6re eller mer, kan man misst\u00e4nka att paret var nytt, s\u00e4rskilt v\u00e4lgjort eller f\u00f6rsett med beslag.<\/p>\n

I domb\u00f6ckerna f\u00f6rekommer trugor mer s\u00e4llan, men de dyker upp i samband med st\u00f6ldm\u00e5l, tvister om skogsarbete och i vittnesm\u00e5l om hur n\u00e5gon tagit sig fram en viss dag. Ett tingsprotokoll fr\u00e5n en mordutredning kunde till exempel inneh\u00e5lla uppgifter om att den misst\u00e4nkte burit trugor, vilket kunde verifieras genom sp\u00e5r i sn\u00f6n. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren ger s\u00e5dana detaljer ov\u00e4ntade glimtar av f\u00f6rf\u00e4dernas vardag.<\/p>\n

Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

I det f\u00f6rindustriella bondesamh\u00e4llet var r\u00f6rlighet vintertid en \u00f6verlevnadsfr\u00e5ga. Att kunna ta sig till kyrkan, marknaden, kvarnen eller grannbyn \u00e4ven n\u00e4r sn\u00f6n l\u00e5g meterdjup var inte en lyx utan en n\u00f6dv\u00e4ndighet. Trugorna spelade en central roll i denna r\u00f6rlighet, s\u00e4rskilt f\u00f6r dem som inte hade r\u00e5d med eller skicklighet att hantera skidor.<\/p>\n

F\u00f6rem\u00e5let hade ocks\u00e5 en social dimension. I norra Sverige var trughantverk en uppskattad f\u00e4rdighet, och en man som gjorde bra trugor \u00e5tnj\u00f6t anseende i bygden. Samerna utvecklade specialiserade truga-traditioner som var n\u00e4ra knutna till rensk\u00f6tseln och fj\u00e4lljakten, och deras tekniker betraktades ofta som de mest avancerade. Handel med trugor mellan samer och bofast befolkning f\u00f6rekom, \u00e4ven om de flesta hush\u00e5ll tillverkade sina egna.<\/p>\n

Ekonomiskt representerade trugorna en typ av billig grundutrustning som varje norrl\u00e4ndskt hush\u00e5ll f\u00f6rv\u00e4ntades \u00e4ga. Att sakna trugor i ett vinterhush\u00e5ll vore lika m\u00e4rkligt som att sakna spade eller yxa.<\/p>\n

N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

Trugornas tillbakag\u00e5ng b\u00f6rjade under 1800-talets andra h\u00e4lft och accelererade under 1900-talet. Flera samverkande faktorer drev utvecklingen. Skid\u00e5kningen utvecklades till en alltmer f\u00f6rfinad teknik, och moderna skidor med st\u00e5lkanter och b\u00e4ttre bindningar gjorde dem anv\u00e4ndbara i terr\u00e4ng d\u00e4r tidigare bara trugor dugt. V\u00e4gv\u00e4sendets utbyggnad och i synnerhet sn\u00f6plogarnas inf\u00f6rande p\u00e5 1920- och 1930-talen gjorde att man kunde ta sig fram \u00f6ver l\u00e4ngre str\u00e4ckor till fots eller med h\u00e4st utan att beh\u00f6va sjunka i l\u00f6ssn\u00f6n.<\/p>\n

Vid mitten av 1900-talet hade trugorna i praktiken f\u00f6rsvunnit som bruksf\u00f6rem\u00e5l i Sverige, \u00e4ven om enstaka j\u00e4gare och friluftsm\u00e4nniskor fortsatte anv\u00e4nda dem. Idag finns de fr\u00e4mst p\u00e5 hembygdsmuseer och i samlingar, och en v\u00e4xande grupp friluftsentusiaster har \u00e5teruppt\u00e4ckt dem som komplement till skidor.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  1. S\u00f6k systematiskt i bouppteckningar<\/strong> efter orden truga<\/em>, trugor<\/em>, sn\u00f6skor<\/em> och mosskor<\/em>. Notera regionala stavningsvarianter som truger<\/em> eller trugur<\/em> i \u00e4ldre handskrifter.<\/li>\n
  2. J\u00e4mf\u00f6r v\u00e4rderingar \u00f6ver tid<\/strong>. Om dina f\u00f6rf\u00e4der bodde i samma socken under flera generationer kan trugornas v\u00e4rdering ge ledtr\u00e5dar om penningv\u00e4rdets utveckling och hush\u00e5llets ekonomiska standing.<\/li>\n
  3. Koppla trugor till yrke och geografi<\/strong>. Flera par trugor i ett d\u00f6dsbo antyder att den avlidne arbetade mycket utomhus vintertid, kanske som skogvaktare, j\u00e4gare, kolare eller forbonde.<\/li>\n
  4. L\u00e4s domb\u00f6cker fr\u00e5n vinterhalv\u00e5ret<\/strong> d\u00e4r r\u00f6relsem\u00f6nster i sn\u00f6 ofta dokumenteras. Vittnesm\u00e5l om hur n\u00e5gon tagit sig till en plats kan n\u00e4mna trugor och d\u00e4rmed bekr\u00e4fta yrke eller livssituation.<\/li>\n
  5. Unders\u00f6k sockenst\u00e4mmoprotokoll och bygdeb\u00f6cker<\/strong> d\u00e4r hantverkskunskaper och redskapstillverkning ibland beskrivs. Lokala beskrivningar kan ge dig en konkret bild av hur just dina f\u00f6rf\u00e4ders trugor s\u00e5g ut.<\/li>\n<\/ol>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan trugor och skidor?<\/h3>\n

    Skidor \u00e4r l\u00e5nga, smala och avsedda f\u00f6r glidande r\u00f6relse fram\u00e5t, medan trugor \u00e4r breda, korta och avsedda f\u00f6r att g\u00e5 med vanliga steg utan att sjunka. Skidor kr\u00e4ver \u00f6vning och passar b\u00e4st i \u00f6ppen terr\u00e4ng, trugor \u00e4r l\u00e4ttare att l\u00e4ra sig och fungerar b\u00e4ttre i t\u00e4t skog och kuperad mark.<\/p>\n

    Hur vanligt var det med trugor i sydsvenska bouppteckningar?<\/h3>\n

    Trugor f\u00f6rekom fr\u00e4mst i norrl\u00e4ndska och bergiga inlandsbouppteckningar. I Sk\u00e5ne, Halland och andra sydliga landskap \u00e4r de mycket s\u00e4llsynta, eftersom sn\u00f6f\u00f6rh\u00e5llandena s\u00e4llan motiverade redskapet. Om du hittar trugor i en sydsvensk bouppteckning kan det vara v\u00e4rt att unders\u00f6ka om den avlidne hade kopplingar till Norrland eller ut\u00f6vade ett yrke som kr\u00e4vde resor till sn\u00f6rika trakter.<\/p>\n

    Vad betydde v\u00e4rderingen 8 till 16 \u00f6re i praktiken?<\/h3>\n

    Under 1700-talets mitt motsvarade 16 \u00f6re silvermynt ungef\u00e4r en dags arbete f\u00f6r en piga eller dr\u00e4ng, eller priset p\u00e5 n\u00e5gra kannor \u00f6l. Trugor var allts\u00e5 billiga j\u00e4mf\u00f6rt med skidor eller verktyg, men inte gratis. De r\u00e4knades som vanlig hush\u00e5llsutrustning utan s\u00e4rskilt v\u00e4rde.<\/p>\n

    Anv\u00e4nde samerna andra typer av trugor \u00e4n bofast befolkning?<\/h3>\n

    Ja, samerna hade utvecklat specialiserade truga-traditioner med egna former, fl\u00e4tm\u00f6nster och anpassningar f\u00f6r fj\u00e4llterr\u00e4ng och rensk\u00f6tsel. Deras hantverk var ofta tekniskt avancerat och inspirerade i viss m\u00e5n \u00e4ven de svenska bondebefolkningarnas tillverkning, s\u00e4rskilt i Lappmarken och norra fj\u00e4lltrakterna.<\/p>\n

    Kan trugor hj\u00e4lpa mig att best\u00e4mma var en f\u00f6rfader bodde?<\/h3>\n

    Indirekt, ja. F\u00f6rekomsten av trugor i en bouppteckning pekar starkt mot ett liv i sn\u00f6rika trakter, oftast Norrland, Dalarna, V\u00e4rmland eller fj\u00e4lltrakterna. Kombinerat med andra f\u00f6rem\u00e5l, yrkesangivelser och kyrkboksuppgifter kan trugorna st\u00e4rka en hypotes om f\u00f6rfaderns geografiska och sociala tillh\u00f6righet.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Stora platta br\u00e4dor eller fl\u00e4tade ramar som sp\u00e4ndes under skorna f\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 djup sn\u00f6 utan att sjunka.<\/p>","protected":false},"featured_media":533,"template":"","df_foremalskategori":[23],"class_list":["post-473","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-ovriga-redskap"],"yoast_head":"\nTrugor - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Trugor: Sn\u00f6rda tr\u00e4bottnar att binda under skorna f\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 djup sn\u00f6. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n f\u00f6rhistorisk tid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/trugor\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Trugor - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Trugor: Sn\u00f6rda tr\u00e4bottnar att binda under skorna f\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 djup sn\u00f6. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n f\u00f6rhistorisk tid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/trugor\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T06:03:42+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/trugor-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"10 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trugor\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trugor\\\/\",\"name\":\"Trugor - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trugor\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trugor\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/trugor-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T06:03:42+00:00\",\"description\":\"Trugor: Sn\u00f6rda tr\u00e4bottnar att binda under skorna f\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 djup sn\u00f6. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n f\u00f6rhistorisk tid till mitten av 1900-tal.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trugor\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trugor\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trugor\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/trugor-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/trugor-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"Trugor - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trugor\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Trugor\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Trugor - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"Trugor: Sn\u00f6rda tr\u00e4bottnar att binda under skorna f\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 djup sn\u00f6. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n f\u00f6rhistorisk tid till mitten av 1900-tal.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/trugor\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Trugor - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"Trugor: Sn\u00f6rda tr\u00e4bottnar att binda under skorna f\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 djup sn\u00f6. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n f\u00f6rhistorisk tid till mitten av 1900-tal.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/trugor\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T06:03:42+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/trugor-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"10 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trugor\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trugor\/","name":"Trugor - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trugor\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trugor\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/trugor-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:09+00:00","dateModified":"2026-05-17T06:03:42+00:00","description":"Trugor: Sn\u00f6rda tr\u00e4bottnar att binda under skorna f\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 djup sn\u00f6. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n f\u00f6rhistorisk tid till mitten av 1900-tal.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trugor\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trugor\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trugor\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/trugor-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/trugor-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"Trugor - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trugor\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Trugor"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/473","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/473\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":625,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/473\/revisions\/625"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/533"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=473"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=473"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}