{"id":472,"date":"2026-05-16T12:49:09","date_gmt":"2026-05-16T11:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kaxla\/"},"modified":"2026-05-17T07:01:34","modified_gmt":"2026-05-17T06:01:34","slug":"kaxla","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kaxla\/","title":{"rendered":"K\u00e4xla"},"content":{"rendered":"

Bland de m\u00e5nga yxor som f\u00f6rekommer i svenska bouppteckningar fr\u00e5n 1600- och 1700-talen finns en mindre, specialiserad variant som m\u00e5nga sl\u00e4ktforskare passerar utan att f\u00f6rst\u00e5 dess betydelse. K\u00e4xlan<\/strong> var hantverkarens och bondens precisionsverktyg, en yxa med smal och kort egg som anv\u00e4ndes d\u00e4r den vanliga bilan var f\u00f6r grov. I bouppteckningarna d\u00f6ljer sig f\u00f6rem\u00e5let bakom en m\u00e4ngd dialektala namn: t\u00e4ckel, t\u00e4xla, tj\u00e4xelyxa, t\u00e4ngsla och flera andra varianter som speglar landskapens olika hantverkstraditioner.<\/p>\n

F\u00f6r den som forskar i sina f\u00f6rf\u00e4ders liv ger k\u00e4xlan en konkret bild av vardagsarbetet. Den dyker upp i bouppteckningar efter snickare, hjulmakare, b\u00e5tbyggare och b\u00f6nder, ofta v\u00e4rderad till n\u00e5gra f\u00e5 \u00f6re men i praktiken oumb\u00e4rlig f\u00f6r det finare tr\u00e4arbetet. Att k\u00e4nna igen f\u00f6rem\u00e5let och dess m\u00e5nga namn \u00f6ppnar nya d\u00f6rrar i tolkningen av \u00e4ldre k\u00e4llmaterial.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

K\u00e4xlan var en mindre yxa med smal och kort eggssida<\/strong>, anpassad f\u00f6r arbeten d\u00e4r tr\u00e4bilan eller den vanliga huggyxan var f\u00f6r otymplig. Skaftet h\u00f6lls medvetet kortare \u00e4n p\u00e5 en vanlig yxa, vilket gav hantverkaren b\u00e4ttre kontroll och m\u00f6jlighet att arbeta n\u00e4ra materialet. M\u00e5nga g\u00e5nger fattade snickaren tag om skaftet alldeles intill yxhuvudet f\u00f6r att kunna utf\u00f6ra precisa hugg.<\/p>\n

Det praktiska anv\u00e4ndningsomr\u00e5det var brett men specifikt. Med k\u00e4xlan h\u00f6gg man ut sp\u00e5r och falsar<\/em>, formade tr\u00e4\u00e4mnen, gr\u00f6pte ur sk\u00e5lformade f\u00f6rdjupningar och arbetade i begr\u00e4nsade utrymmen<\/strong> d\u00e4r en st\u00f6rre yxa inte fick plats. Hjulmakaren formade ekrar, b\u00e5tbyggaren justerade spant och bordl\u00e4ggning, och snickaren bilade ut tappar och hak. P\u00e5 g\u00e5rden anv\u00e4nde bonden den f\u00f6r enklare tr\u00e4arbete: att t\u00e4lja redskapsskaft, hugga ut tr\u00e5g eller forma stolpar.<\/p>\n

F\u00f6re hyvlarnas och de specialiserade handverktygens stora genombrott fungerade k\u00e4xlan som snickarens grundredskap<\/strong>. Den ersatte i praktiken flera senare verktyg och kr\u00e4vde stor skicklighet av anv\u00e4ndaren. En erfaren hantverkare kunde \u00e5stadkomma f\u00f6rbluffande j\u00e4mna ytor med enbart k\u00e4xlan, n\u00e5got som imponerar n\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r med dagens elektriska verktyg.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

K\u00e4xlans yxhuvud smiddes av j\u00e4rn med en eggsida av h\u00e4rdat st\u00e5l<\/strong>. Den tudelade konstruktionen var ekonomisk eftersom st\u00e5l var dyrt och endast beh\u00f6vdes d\u00e4r eggen m\u00f6tte virket. Bysmeden eller sockensmeden tillverkade vanligen yxan p\u00e5 best\u00e4llning, och varje smed satte sin pr\u00e4gel p\u00e5 formen. Detta f\u00f6rklarar delvis varf\u00f6r k\u00e4xlor fr\u00e5n olika landskap kan se s\u00e5 olika ut.<\/p>\n

Skaftet, eller orvet<\/em> som det kallades i vissa trakter, tillverkades av segt l\u00f6vtr\u00e4 som ask, bj\u00f6rk eller hassel. Det formades efter anv\u00e4ndarens hand och uppgift. Ett kortare skaft gav precision, ett n\u00e5got l\u00e4ngre skaft mer kraft. K\u00e4xlor som \u00e4rvdes inom familjen fick ofta nya skaft flera g\u00e5nger under sin livstid, medan yxhuvudet kunde tj\u00e4na i generationer.<\/p>\n

I bygder med stark hantverkstradition utvecklades lokala typer som blev s\u00e5 karakteristiska att de fick egna namn. Smedens kompetens var avg\u00f6rande, och en v\u00e4lsmidd k\u00e4xla kunde vara v\u00e4rd betydligt mer \u00e4n en enklare variant.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

F\u00e5 verktyg uppvisar en s\u00e5 rik dialektal flora som k\u00e4xlan. De m\u00e5nga namnen vittnar om att f\u00f6rem\u00e5let var djupt rotat i den lokala hantverkstraditionen, och varje landskap utvecklade sin egen ben\u00e4mning.<\/p>\n

    \n
  • Norra Sverige:<\/strong> t\u00e4ckel, t\u00e4ckelyxa och t\u00e4cksla anv\u00e4ndes i Norrland och angr\u00e4nsande omr\u00e5den<\/li>\n
  • Sm\u00e5land:<\/strong> t\u00e4ngsla var det vanliga sm\u00e5l\u00e4ndska namnet<\/li>\n
  • V\u00e4sterg\u00f6tland:<\/strong> t\u00e4xel och t\u00e4xla f\u00f6rekom i v\u00e4stg\u00f6tska bouppteckningar<\/li>\n
  • V\u00e4rmland:<\/strong> tj\u00e4ckel, tj\u00e4xla och tj\u00e4xelyxa anv\u00e4ndes i de v\u00e4rml\u00e4ndska socknarna<\/li>\n<\/ul>\n

    F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r detta viktigt att k\u00e4nna till. N\u00e4r du l\u00e4ser en bouppteckning fr\u00e5n V\u00e4rmland och st\u00f6ter p\u00e5 ”1 tj\u00e4xla” \u00e4r det allts\u00e5 samma f\u00f6rem\u00e5l som ”1 t\u00e4ckel” i en norrl\u00e4ndsk bouppteckning. Skrivaren f\u00f6ljde lokalt spr\u00e5kbruk, och stavningen kunde dessutom variera mellan olika protokollf\u00f6rare i samma h\u00e4rad.<\/p>\n

    I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

    K\u00e4xlan f\u00f6rekommer flitigt i bouppteckningar fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t, s\u00e4rskilt efter 1734 \u00e5rs lag<\/strong> som gjorde bouppteckning obligatorisk vid d\u00f6dsfall. V\u00e4rderingen l\u00e5g vanligen p\u00e5 8 till 16 \u00f6re silvermynt under 1700-talet<\/strong>, vilket motsvarade ungef\u00e4r en halv till en dags arbete f\u00f6r en piga eller dr\u00e4ng. En v\u00e4lsmidd k\u00e4xla i gott skick kunde v\u00e4rderas h\u00f6gre, medan en sliten variant ibland togs upp till bara 4 till 6 \u00f6re.<\/p>\n

    Beskrivningarna i bouppteckningar \u00e4r ofta knapph\u00e4ndiga: ”1 t\u00e4ckel 12 \u00f6re” eller ”een t\u00e4ngsla med skafft 10 \u00f6re”. Ibland anges tillst\u00e5nd: ”1 gammal tj\u00e4xla 6 \u00f6re” eller ”1 ny t\u00e4xla 16 \u00f6re silfvermynt, motsvarande omkring en dags arbete f\u00f6r en grovarbetare”. N\u00e4r k\u00e4xlan ingick i ett st\u00f6rre hantverksbo kunde den listas tillsammans med andra yxor, bilor och t\u00e4ljj\u00e4rn under rubriken ”smidesvaror” eller ”verktyg”.<\/p>\n

    I domb\u00f6cker<\/strong> dyker k\u00e4xlan upp i flera sammanhang. St\u00f6ldm\u00e5l \u00e4r vanligast: en k\u00e4xla var st\u00f6ldbeg\u00e4rlig eftersom den var b\u00e4rbar och representerade ett betydande v\u00e4rde. Den f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i tvister om arv, d\u00e4r syskon stridit om verktyg efter en hantverkarfar, och i m\u00e5l om kroppsskada d\u00e4r en k\u00e4xla anv\u00e4nts som tillhygge. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren ger s\u00e5dana protokoll ov\u00e4rderlig inblick i f\u00f6rf\u00e4ders yrkesliv och konfliktm\u00f6nster.<\/p>\n

    Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

    Att \u00e4ga en k\u00e4xla signalerade en viss niv\u00e5 av hantverksskicklighet eller \u00e5tminstone ambitionen att utf\u00f6ra eget tr\u00e4arbete. F\u00f6r en hantverkare var den en del av yrkesidentiteten<\/em>, och i bouppteckningen efter en snickare eller hjulmakare kan man r\u00e4kna med att finna flera k\u00e4xlor av olika storlekar.<\/p>\n

    F\u00f6r bonden representerade k\u00e4xlan sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning. Med den kunde han laga sina egna redskap, tillverka nya skaft till liar och r\u00e4fsor, och utf\u00f6ra mindre byggnadsarbeten utan att anlita hantverkare. Detta hade direkt ekonomisk betydelse i en tid d\u00e5 kontanter var s\u00e4llsynta och varje \u00f6re r\u00e4knades. En k\u00e4xla v\u00e4rderad till 16 \u00f6re silvermynt<\/strong> motsvarade ungef\u00e4r priset p\u00e5 tv\u00e5 kilo sm\u00f6r eller en halv tunna sill, allts\u00e5 ingen obetydlig investering f\u00f6r en torpare eller backstugusittare.<\/p>\n

    Verktygen \u00e4rvdes inom familjen och fick n\u00e4rmast personlig betydelse. Det \u00e4r inte ovanligt att finna testamentariska best\u00e4mmelser d\u00e4r en far uttryckligen tilldelar sin \u00e4ldste son ”min t\u00e4xla med thes skafft”, \u00e4ven om f\u00f6rem\u00e5let i ekonomiska termer var av blygsamt v\u00e4rde.<\/p>\n

    N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

    K\u00e4xlan beh\u00f6ll sin plats i hantverkarens och bondens verktygsl\u00e5da l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet. \u00d6verg\u00e5ngen till modernare alternativ skedde gradvis under industrialiseringen. Specialiserade hyvlar, st\u00e4mj\u00e4rn och senare elektriska verktyg<\/strong> tog \u00f6ver de uppgifter d\u00e4r k\u00e4xlan tidigare dominerat. N\u00e4r fabrikstillverkade verktyg blev billigare och mer tillg\u00e4ngliga f\u00f6rsvann incitamentet att utveckla skickligheten med en k\u00e4xla.<\/p>\n

    I avl\u00e4gsna bygder och bland traditionella hantverkare levde k\u00e4xlan kvar fram till mitten av 1900-talet. B\u00e5tbyggare, tunnbindare och vissa snickare fortsatte att anv\u00e4nda den f\u00f6r specifika arbetsmoment d\u00e4r inget annat verktyg gav samma resultat. Idag finns k\u00e4xlor framf\u00f6r allt p\u00e5 hembygdsmuseer och i privata samlingar, men kunskapen om deras anv\u00e4ndning har till stor del g\u00e5tt f\u00f6rlorad.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
      \n
    1. L\u00e4r dig de dialektala namnen.<\/strong> N\u00e4r du l\u00e4ser bouppteckningar fr\u00e5n olika landskap, s\u00f6k aktivt efter t\u00e4ckel, t\u00e4ngsla, t\u00e4xla, tj\u00e4xla och andra varianter. Att f\u00f6rst\u00e5 att det \u00e4r samma f\u00f6rem\u00e5l hj\u00e4lper dig j\u00e4mf\u00f6ra hantverkstradition mellan regioner.<\/li>\n
    2. R\u00e4kna verktygen i bouppteckningen.<\/strong> Antalet k\u00e4xlor och andra yxor s\u00e4ger mycket om den avlidnes yrkesut\u00f6vning. Tre eller fler k\u00e4xlor av olika storlekar tyder starkt p\u00e5 en yrkesut\u00f6vande hantverkare, inte enbart en bonde med eget tr\u00e4arbete.<\/li>\n
    3. J\u00e4mf\u00f6r v\u00e4rderingar \u00f6ver tid.<\/strong> Om du har bouppteckningar fr\u00e5n flera generationer i samma sl\u00e4kt, notera v\u00e4rdet p\u00e5 verktygen. Stigande v\u00e4rderingar kan tyda p\u00e5 b\u00e4ttre hantverk eller framg\u00e5ngsrik specialisering inom sl\u00e4kten.<\/li>\n
    4. S\u00f6k i domb\u00f6ckerna efter verktygsst\u00f6lder.<\/strong> Tingsprotokoll om stulna yxor ger ofta detaljerade beskrivningar av k\u00e4xlor och deras \u00e4gare. S\u00f6k i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll p\u00e5 ord som ”t\u00e4ckel”, ”t\u00e4xla” eller ”yxa” i registret.<\/li>\n
    5. Koppla verktyg till yrke och social status.<\/strong> Specialiserade verktyg som k\u00e4xlor indikerar att din ana hade en bisyssla eller huvudn\u00e4ring inom hantverket. Detta kan leda dig vidare till skr\u00e5protokoll, mantalsl\u00e4ngder och andra k\u00e4llor.<\/li>\n<\/ol>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Vad \u00e4r skillnaden mellan en k\u00e4xla och en vanlig yxa?<\/h3>\n

      En k\u00e4xla har smalare och kortare egg samt kortare skaft \u00e4n en vanlig huggyxa eller bila. Den \u00e4r avsedd f\u00f6r precisionsarbete i tr\u00e4, inte f\u00f6r att f\u00e4lla tr\u00e4d eller klyva ved. K\u00e4xlan ger b\u00e4ttre kontroll men mindre kraft, vilket g\u00f6r den idealisk f\u00f6r utsk\u00e4rning av sp\u00e5r, formgivning och arbete i tr\u00e5nga utrymmen.<\/p>\n

      Varf\u00f6r har k\u00e4xlan s\u00e5 m\u00e5nga olika namn?<\/h3>\n

      De m\u00e5nga dialektala namnen speglar att verktyget var djupt rotat i lokal hantverkstradition. Varje landskap utvecklade sin egen ben\u00e4mning baserad p\u00e5 lokalt spr\u00e5kbruk och kanske ocks\u00e5 p\u00e5 lokala varianter av verktyget. Namn som t\u00e4ckel, t\u00e4ngsla, t\u00e4xla och tj\u00e4xla har sannolikt gemensamt ursprung men har utvecklats olika i skilda dialektomr\u00e5den.<\/p>\n

      Hur v\u00e4rdefull var en k\u00e4xla i 1700-talets samh\u00e4lle?<\/h3>\n

      En k\u00e4xla v\u00e4rderades vanligen till 8 till 16 \u00f6re silvermynt i 1700-talets bouppteckningar, vilket motsvarade en halv till en dags arbete f\u00f6r en piga eller dr\u00e4ng. I dagens penningv\u00e4rde \u00e4r det sv\u00e5rt att j\u00e4mf\u00f6ra direkt, men f\u00f6rem\u00e5let representerade en meningsfull investering f\u00f6r en bonde eller hantverkare, ungef\u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbart med ett bra handverktyg idag.<\/p>\n

      Var hittar jag k\u00e4xlor n\u00e4mnda i arkivmaterial?<\/h3>\n

      De vanligaste k\u00e4llorna \u00e4r bouppteckningar i h\u00e4radsr\u00e4tternas arkiv samt domb\u00f6cker med tingsprotokoll. S\u00f6k efter b\u00e5de huvudordet k\u00e4xla och alla dialektala varianter beroende p\u00e5 landskap. ArkivDigital och Riksarkivets digitala forskarsal har s\u00f6kbara bouppteckningsregister fr\u00e5n m\u00e5nga h\u00e4rader.<\/p>\n

      Anv\u00e4ndes k\u00e4xlan bara av hantverkare?<\/h3>\n

      Nej, \u00e4ven b\u00f6nder hade ofta en k\u00e4xla f\u00f6r enklare tr\u00e4arbete p\u00e5 g\u00e5rden. Skillnaden l\u00e5g i antalet och kvaliteten. En yrkesut\u00f6vande snickare eller hjulmakare \u00e4gde flera k\u00e4xlor i olika storlekar, medan bonden vanligen klarade sig med en eller tv\u00e5 allroundvarianter. Att hitta en k\u00e4xla i en bondes bouppteckning \u00e4r allts\u00e5 helt normalt och s\u00e4ger inte att personen var hantverkare.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Mindre yxa med smal kortegg som anv\u00e4ndes f\u00f6r finare hyvling och formgivning av tr\u00e4.<\/p>","protected":false},"featured_media":531,"template":"","df_foremalskategori":[23],"class_list":["post-472","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-ovriga-redskap"],"yoast_head":"\nK\u00e4xla - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"K\u00e4xla: Yxa med smal, kort eggssida f\u00f6r specialarbeten. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kaxla\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"K\u00e4xla - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"K\u00e4xla: Yxa med smal, kort eggssida f\u00f6r specialarbeten. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kaxla\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T06:01:34+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kaxla-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kaxla\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kaxla\\\/\",\"name\":\"K\u00e4xla - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kaxla\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kaxla\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kaxla-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T06:01:34+00:00\",\"description\":\"K\u00e4xla: Yxa med smal, kort eggssida f\u00f6r specialarbeten. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kaxla\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kaxla\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kaxla\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kaxla-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kaxla-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"K\u00e4xla - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kaxla\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"K\u00e4xla\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"K\u00e4xla - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"K\u00e4xla: Yxa med smal, kort eggssida f\u00f6r specialarbeten. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kaxla\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"K\u00e4xla - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"K\u00e4xla: Yxa med smal, kort eggssida f\u00f6r specialarbeten. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kaxla\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T06:01:34+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kaxla-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"9 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kaxla\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kaxla\/","name":"K\u00e4xla - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kaxla\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kaxla\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kaxla-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:09+00:00","dateModified":"2026-05-17T06:01:34+00:00","description":"K\u00e4xla: Yxa med smal, kort eggssida f\u00f6r specialarbeten. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kaxla\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kaxla\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kaxla\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kaxla-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kaxla-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"K\u00e4xla - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kaxla\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"K\u00e4xla"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/472","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/472\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":624,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/472\/revisions\/624"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/531"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=472"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=472"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}