{"id":471,"date":"2026-05-16T12:49:09","date_gmt":"2026-05-16T11:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trefot\/"},"modified":"2026-05-17T06:59:37","modified_gmt":"2026-05-17T05:59:37","slug":"trefot","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/trefot\/","title":{"rendered":"Trefot"},"content":{"rendered":"

I varje svenskt hush\u00e5ll fr\u00e5n medeltiden fram till industrialiseringens genombrott stod en trefot<\/strong> framf\u00f6r eldstaden. Detta enkla trebenta j\u00e4rnstativ h\u00f6ll grytan stadigt \u00f6ver gl\u00f6den och gjorde det m\u00f6jligt att laga mat \u00f6ver \u00f6ppen eld utan att k\u00e4rlet v\u00e4ltes. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren som bl\u00e4ddrar i 1700-talets bouppteckningar dyker trefoten upp g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng, ofta v\u00e4rderad till n\u00e5gra \u00f6ren men oumb\u00e4rlig f\u00f6r hush\u00e5llets dagliga drift.<\/p>\n

Trefoten h\u00f6r till de allra \u00e4ldsta k\u00f6ksredskapen och tekniken \u00e4r i grunden f\u00f6rhistorisk. Liknande j\u00e4rnstativ har p\u00e5tr\u00e4ffats i arkeologiska fynd fr\u00e5n j\u00e4rn\u00e5ldern, och konstruktionen f\u00f6r\u00e4ndrades knappast under tusen \u00e5r. N\u00e4r du l\u00e4ser om dina f\u00f6rf\u00e4ders bohag m\u00f6ter du allts\u00e5 ett f\u00f6rem\u00e5l som band samman generationerna l\u00e5ngt tillbaka i tiden.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

Trefoten placerades direkt p\u00e5 spish\u00e4llen eller p\u00e5 eldstadens stengolv, mitt i gl\u00f6den eller intill brasan. Grytan vilade ovanp\u00e5 en ring eller en pl\u00e5t som kr\u00f6nte de tre benen, vilket gav stabilitet \u00e4ven f\u00f6r tunga j\u00e4rngrytor fyllda med soppa, gr\u00f6t eller v\u00e4lling. De tre benen gjorde att stativet stod stadigt p\u00e5 oj\u00e4mna underlag, en princip som fortfarande anv\u00e4nds i f\u00e4ltk\u00f6k och l\u00e4gereldar.<\/p>\n

Hush\u00e5llet \u00e4gde s\u00e4llan bara en trefot. Olika storlekar beh\u00f6vdes f\u00f6r olika \u00e4ndam\u00e5l, fr\u00e5n den lilla som rymde en kaffekanna eller en kastrull med s\u00e5s till den stora som bar bryggkitteln eller storgrytan vid slakt. H\u00f6jden avgjorde ocks\u00e5 matlagningstempot: en h\u00f6g trefot placerade grytan ovanf\u00f6r sj\u00e4lva gl\u00f6den f\u00f6r l\u00e5ngsam sjudning, medan en l\u00e5g trefot tryckte ner k\u00e4rlet i hettan f\u00f6r snabb kokning.<\/p>\n

Anv\u00e4ndningen str\u00e4ckte sig l\u00e5ngt utanf\u00f6r k\u00f6kets v\u00e4ggar. Vid kalas, br\u00f6llop och begravningar bars tref\u00f6tterna ut p\u00e5 g\u00e5rden d\u00e4r man kunde laga mat \u00e5t m\u00e5nga g\u00e4ster samtidigt. Under h\u00f6torkningen i augusti kokades kaffe ute p\u00e5 \u00e4ngen, och vid bryggning p\u00e5 h\u00f6sten stod stora tref\u00f6tter i brygghuset eller utomhus med kopparkitteln ovanp\u00e5. F\u00f6rem\u00e5let f\u00f6ljde med arbetet dit det beh\u00f6vdes.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

Trefoten smiddes av j\u00e4rn, oftast av byns smed<\/strong> eller en kringvandrande klensmed. Tre rundj\u00e4rn eller fyrkantsj\u00e4rn b\u00f6jdes och svetsades samman till en ring upptill, och benen vinklades ut\u00e5t f\u00f6r stabilitet. Vissa tref\u00f6tter hade ist\u00e4llet en hel pl\u00e5t som \u00f6versida, vilket l\u00e4mpade sig s\u00e4rskilt f\u00f6r plattbottnade k\u00e4rl och stekpannor.<\/p>\n

Kvaliteten varierade. En enkel bondsmidd trefot bestod av grovt j\u00e4rn med synliga hammarslag, medan finare exemplar fr\u00e5n st\u00e4dernas hantverkare kunde ha dekorativa kr\u00f6kta ben eller graverade detaljer. J\u00e4rnet kom ofta fr\u00e5n de bergsmansbruk som dominerade Bergslagen, och en skicklig smed kunde g\u00f6ra en trefot av \u00e5teranv\u00e4nt j\u00e4rnskrot p\u00e5 n\u00e5gra timmar. Reparationer var vanliga, och en sprucken trefot lagades hellre \u00e4n kasserades.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

Trefoten gick under flera namn beroende p\u00e5 landsdel. Grytfot<\/strong> var vanligt i hela landet och syftade direkt p\u00e5 funktionen, medan brandring<\/strong> och brandj\u00e4rn<\/strong> betonade den ring eller pl\u00e5t som l\u00e5g n\u00e4rmast elden. I norra Sverige f\u00f6rekom dialektala former som grytstol<\/em>, och i Sk\u00e5ne kunde man tala om kokering<\/em>.<\/p>\n

I bouppteckningar fr\u00e5n M\u00e4lardalen och Uppland dominerar ordet trefot, medan dombokstexter fr\u00e5n Sm\u00e5land och V\u00e4sterg\u00f6tland oftare anv\u00e4nder grytfot. Brandring f\u00f6rekommer s\u00e4rskilt i finare hush\u00e5ll och pr\u00e4stg\u00e5rdar, m\u00f6jligen som ett mer skriftspr\u00e5kligt ord. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r det v\u00e4rt att s\u00f6ka efter samtliga termer i transkriberade bouppteckningar, eftersom skrivaren ofta valde den lokala ben\u00e4mningen.<\/p>\n

I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

Efter 1734 \u00e5rs lag<\/strong> blev bouppteckningar obligatoriska vid d\u00f6dsfall, och fr\u00e5n denna tid finns trefoten dokumenterad i en strid str\u00f6m av handlingar. Den listas vanligen under rubriken ”Koppar och j\u00e4rn” eller ”Husger\u00e5d av j\u00e4rn”, ofta tillsammans med grytor, stekpannor och eldgaffel.<\/p>\n

V\u00e4rderingarna ger oss en uppfattning om f\u00f6rem\u00e5lets ekonomiska st\u00e4llning. Under 1700-talet v\u00e4rderades en trefot oftast till mellan 4 och 12 \u00f6re kopparmynt<\/strong> beroende p\u00e5 storlek och skick. En liten trefot f\u00f6r kaffekanna kunde noteras till 4 \u00f6re, motsvarande priset p\u00e5 ett par \u00e4gg eller en halv stop mj\u00f6lk. En stor trefot f\u00f6r bryggkitteln kunde d\u00e4remot v\u00e4rderas till 12 \u00f6re eller mer, vilket motsvarade ungef\u00e4r en halv dags arbete f\u00f6r en dr\u00e4ng p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n

Typiska formuleringar i bouppteckningarna lyder ”En trefot av j\u00e4rn, 8 \u00f6re” eller ”Twenne grytf\u00f6tter, store och sm\u00e5, 1 daler kopparmynt”. I efterlevnadens inventarier fr\u00e5n fattigare hush\u00e5ll kan trefoten vara det enda j\u00e4rnf\u00f6rem\u00e5let ut\u00f6ver yxan, vilket vittnar om dess oumb\u00e4rlighet.<\/p>\n

I domb\u00f6cker dyker trefoten upp i flera sammanhang. Tvister om arvskiften kunde g\u00e4lla just vem som skulle f\u00e5 den st\u00f6rsta trefoten, och st\u00f6ldm\u00e5l fr\u00e5n 1600- och 1700-talet n\u00e4mner ofta tref\u00f6tter bland det tjuvgods som f\u00f6rts bort. Vid eldsv\u00e5dor noterades trefoten ibland som ett av f\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l som kunde r\u00e4ddas eller \u00e5terfanns i askan, eftersom j\u00e4rnet t\u00e5lde hettan.<\/p>\n

Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

Trefoten var inte ett statusf\u00f6rem\u00e5l, men dess fr\u00e5nvaro signalerade djup fattigdom. Ett hush\u00e5ll utan trefot kunde knappast laga varm mat p\u00e5 ett rationellt s\u00e4tt, och i fattigv\u00e5rdens utdelningar f\u00f6rekom det att socknen f\u00f6rs\u00e5g utfattiga \u00e4nkor med en trefot tillsammans med en gryta.<\/p>\n

I j\u00e4mf\u00f6relse med koppark\u00e4rl och tennfat hade trefoten l\u00e5gt andrahandsv\u00e4rde, men den var en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna anv\u00e4nda de dyrare kokk\u00e4rlen. N\u00e4r en bondhustru f\u00f6rde \u00f6ver bohaget vid gifterm\u00e5l eller arvskifte r\u00e4knades tref\u00f6tterna noggrant, eftersom de h\u00f6rde till den vardagliga drift som h\u00f6ll g\u00e5rden fungerande. Antalet tref\u00f6tter i ett hush\u00e5ll speglar d\u00e4rf\u00f6r ofta familjens storlek och dess kapacitet att ta emot g\u00e4ster eller arbetsfolk vid st\u00f6rre tillst\u00e4llningar.<\/p>\n

N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

Trefotens nedg\u00e5ng b\u00f6rjade p\u00e5 allvar fr\u00e5n mitten av 1800-talet<\/strong>, n\u00e4r j\u00e4rnspisen<\/strong> spreds fr\u00e5n st\u00e4derna ut p\u00e5 landsbygden. Den gjutna j\u00e4rnspisen med inbyggda kokringar gjorde det m\u00f6jligt att st\u00e4lla grytan direkt p\u00e5 en plan och het yta, och behovet av ett separat stativ f\u00f6rsvann.<\/p>\n

\u00d6verg\u00e5ngen tog dock decennier. I m\u00e5nga bondhem stod den \u00f6ppna spisen kvar in p\u00e5 1880-talet och 1890-talet, s\u00e4rskilt i Norrland och i fattigare bygder. Trefoten anv\u00e4ndes parallellt med spisen, ofta f\u00f6r utomhusbruk vid bryggning och tv\u00e4tt eller vid storkok inf\u00f6r slakt och kalas. I bouppteckningar fr\u00e5n sent 1800-tal f\u00f6rekommer trefoten allt mer s\u00e4llan, och n\u00e4r den n\u00e4mns har v\u00e4rderingen ofta sjunkit till en symbolisk summa. P\u00e5 1900-talet hamnade de gamla tref\u00f6tterna p\u00e5 vinden, i ladug\u00e5rden eller s\u00e5ldes som skrot.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  1. S\u00f6k p\u00e5 flera termer.<\/strong> N\u00e4r du l\u00e4ser bouppteckningar f\u00f6r din anfader, s\u00f6k systematiskt efter trefot, grytfot, brandring och brandj\u00e4rn. Skrivarens val av ord kan avsl\u00f6ja regional h\u00e4rkomst eller utbildningsniv\u00e5.<\/li>\n
  2. R\u00e4kna f\u00f6rem\u00e5len.<\/strong> Antalet tref\u00f6tter i bouppteckningen s\u00e4ger n\u00e5got om hush\u00e5llets storlek. En ensamst\u00e5ende backstugusittare hade kanske en enda trefot, medan en bondg\u00e5rd med tj\u00e4nstefolk kunde ha tre eller fyra av olika storlek.<\/li>\n
  3. J\u00e4mf\u00f6r v\u00e4rderingar \u00f6ver tid.<\/strong> Om du har bouppteckningar f\u00f6r flera generationer i samma sl\u00e4kt, j\u00e4mf\u00f6r hur tref\u00f6tterna v\u00e4rderats. En stigande eller fallande v\u00e4rdering kan indikera f\u00f6r\u00e4ndringar i familjens ekonomi eller i tidens prisniv\u00e5.<\/li>\n
  4. L\u00e4s domb\u00f6ckerna parallellt.<\/strong> S\u00f6k i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll efter tvister om arv, st\u00f6ld eller skadest\u00e5nd d\u00e4r k\u00f6ksredskap n\u00e4mns. S\u00e5dana m\u00e5l ger ofta mer detaljerade beskrivningar av f\u00f6rem\u00e5len \u00e4n bouppteckningen sj\u00e4lv.<\/li>\n
  5. Bes\u00f6k hembygdsmuseet.<\/strong> M\u00e5nga sockenmuseer har bevarade tref\u00f6tter fr\u00e5n trakten. Att h\u00e5lla i ett liknande f\u00f6rem\u00e5l som din anfader anv\u00e4nde ger en konkret f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r deras vardag.<\/li>\n<\/ol>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Hur skiljer sig en trefot fr\u00e5n ett brandj\u00e4rn?<\/h3>\n

    Orden anv\u00e4ndes ofta synonymt, men strikt taget betecknade brandj\u00e4rn ibland ett mer allm\u00e4nt j\u00e4rnredskap vid eldstaden, medan trefot specifikt syftade p\u00e5 det trebenta stativet. I praktiken v\u00e4xlar terminologin mellan socknar och skrivare, och du b\u00f6r l\u00e4sa orden som beskrivningar av samma typ av f\u00f6rem\u00e5l.<\/p>\n

    Varf\u00f6r v\u00e4rderades trefoten s\u00e5 l\u00e5gt i bouppteckningarna?<\/h3>\n

    Trefoten var ett enkelt smidesarbete i \u00e5teranv\u00e4ndbart j\u00e4rn och tillverkades lokalt av byns smed. R\u00e5varan var inte dyr och arbetet relativt snabbt utf\u00f6rt. Den l\u00e5ga v\u00e4rderingen, ofta 4 till 12 \u00f6re, speglar att f\u00f6rem\u00e5let var vardagligt och l\u00e4tt att ers\u00e4tta, inte att det saknade betydelse.<\/p>\n

    Kan jag hitta min anfaders trefot p\u00e5 museum idag?<\/h3>\n

    S\u00e4llan kan en specifik trefot kopplas till en namngiven person, eftersom f\u00f6rem\u00e5len s\u00e4llan \u00e4r m\u00e4rkta. D\u00e4remot bevarar m\u00e5nga hembygdsf\u00f6reningar och l\u00e4nsmuseer tref\u00f6tter fr\u00e5n den socken d\u00e4r din sl\u00e4kt levde, och dessa ger en god bild av hur f\u00f6rem\u00e5let s\u00e5g ut i just den trakten.<\/p>\n

    N\u00e4r slutar trefoten dyka upp i bouppteckningar?<\/h3>\n

    I de flesta delar av Sverige minskar f\u00f6rekomsten kraftigt efter 1870-talet och 1880-talet i takt med att j\u00e4rnspisen spreds. I Norrland och i fattigare bygder kan trefoten f\u00f6rekomma i bouppteckningar \u00e4nda in p\u00e5 1910-talet, \u00e4ven om den d\u00e5 ofta beskrivs som gammal eller obrukbar.<\/p>\n

    Hur kan domboksforskning komplettera bouppteckningen?<\/h3>\n

    Bouppteckningen ger en stillbild av bohaget vid d\u00f6dsfallet, men domb\u00f6ckerna visar f\u00f6rem\u00e5len i bruk och i konflikt. Genom att s\u00f6ka i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll efter tvister, st\u00f6lder och brandsyner kan du hitta levande beskrivningar av hur trefoten och andra k\u00f6ksredskap anv\u00e4ndes och v\u00e4rderades i din anfaders vardag.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Trebent j\u00e4rnstativ som placerades \u00f6ver \u00f6ppen eld eller gl\u00f6db\u00e4dd. Grytan vilade p\u00e5 trefotens ring.<\/p>","protected":false},"featured_media":529,"template":"","df_foremalskategori":[23],"class_list":["post-471","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-ovriga-redskap"],"yoast_head":"\nTrefot - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Trefot: J\u00e4rnst\u00f6d med tre ben f\u00f6r att placera grytan \u00f6ver \u00f6ppen eld. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1800-tal.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/trefot\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Trefot - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Trefot: J\u00e4rnst\u00f6d med tre ben f\u00f6r att placera grytan \u00f6ver \u00f6ppen eld. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1800-tal.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/trefot\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T05:59:37+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/trefot-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trefot\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trefot\\\/\",\"name\":\"Trefot - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trefot\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trefot\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/trefot-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T05:59:37+00:00\",\"description\":\"Trefot: J\u00e4rnst\u00f6d med tre ben f\u00f6r att placera grytan \u00f6ver \u00f6ppen eld. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1800-tal.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trefot\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trefot\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trefot\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/trefot-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/trefot-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"Trefot - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/trefot\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Trefot\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Trefot - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"Trefot: J\u00e4rnst\u00f6d med tre ben f\u00f6r att placera grytan \u00f6ver \u00f6ppen eld. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1800-tal.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/trefot\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Trefot - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"Trefot: J\u00e4rnst\u00f6d med tre ben f\u00f6r att placera grytan \u00f6ver \u00f6ppen eld. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1800-tal.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/trefot\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T05:59:37+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/trefot-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"9 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trefot\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trefot\/","name":"Trefot - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trefot\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trefot\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/trefot-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:09+00:00","dateModified":"2026-05-17T05:59:37+00:00","description":"Trefot: J\u00e4rnst\u00f6d med tre ben f\u00f6r att placera grytan \u00f6ver \u00f6ppen eld. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1800-tal.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trefot\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trefot\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trefot\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/trefot-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/trefot-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"Trefot - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/trefot\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Trefot"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/471","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/471\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":623,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/471\/revisions\/623"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/529"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=471"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=471"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}