{"id":469,"date":"2026-05-16T12:49:09","date_gmt":"2026-05-16T11:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/repa\/"},"modified":"2026-05-17T06:55:50","modified_gmt":"2026-05-17T05:55:50","slug":"repa","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/repa\/","title":{"rendered":"Repa"},"content":{"rendered":"

I bouppteckningar fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e5terkommer ett enkelt men oumb\u00e4rligt redskap som m\u00e5nga sl\u00e4ktforskare passerar utan att stanna upp: repan<\/strong>. Det handlar om en kraftig br\u00e4da f\u00f6rsedd med rader av uppstickande j\u00e4rnspetsar, ungef\u00e4r som en grov h\u00e4ckla, vars uppgift var att skilja fr\u00f6kapslarna fr\u00e5n lin- eller hampastr\u00e5na direkt efter sk\u00f6rd. Utan repan kunde fiberberedningen inte p\u00e5b\u00f6rjas, och utan fiberberedning fanns varken linne, s\u00e4ckv\u00e4v eller rep i hush\u00e5llet.<\/p>\n

F\u00f6r den som forskar i bondesamh\u00e4llets vardag \u00e4r repan en nyckel till att f\u00f6rst\u00e5 hur en g\u00e5rd faktiskt fungerade. N\u00e4r du hittar en linrepa<\/em> eller fr\u00f6repa<\/em> i farfars farfars bouppteckning vet du att g\u00e5rden odlade lin eller hampa, att kvinnorna i hush\u00e5llet arbetade med textilberedning och att man f\u00f6rmodligen sparade fr\u00f6 till b\u00e5de uts\u00e4de och oljepressning.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

Repan anv\u00e4ndes som f\u00f6rsta steget i fiberberedningen, direkt efter att linet eller hampan dragits upp ur jorden. Arbetet skedde oftast ute p\u00e5 f\u00e4ltet medan str\u00e5na \u00e4nnu var torra och spr\u00f6da fr\u00e5n solen. Bonden eller dr\u00e4ngen tog ett knippe str\u00e5n, lade topp\u00e4ndan \u00f6ver repans j\u00e4rnspetsar och drog kraftigt s\u00e5 att fr\u00f6kapslarna slets av medan str\u00e5na gled igenom mellanrummen.<\/p>\n

Detta moment kallades att repa<\/em> linet eller hampan, och det kr\u00e4vde betydande fysisk styrka. Draget genom spetsarna var h\u00e5rt arbete, s\u00e4rskilt n\u00e4r sk\u00f6rden var stor och timmarna l\u00e5nga. En van repare kunde behandla flera knippen i timmen, men ryggen och armarna fick betala priset.<\/p>\n

N\u00e4r alla str\u00e5n repats samlades fr\u00f6na upp i s\u00e4ckar eller lakan som breddes under br\u00e4dan. Str\u00e5na kunde d\u00e4refter l\u00e4ggas till r\u00f6jning<\/em>, allts\u00e5 den kontrollerade f\u00f6rmultning i vatten eller p\u00e5 \u00e4ng som l\u00f6sg\u00f6r fibrerna fr\u00e5n ved\u00e4mnet. Fr\u00f6na i sin tur sparades antingen som uts\u00e4de till n\u00e4sta \u00e5rs s\u00e5dd eller f\u00f6rdes till oljekvarnen f\u00f6r att pressas till linolja, en produkt som var ov\u00e4rderlig f\u00f6r m\u00e5lning, l\u00e4derbehandling och matlagning.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

En repa bestod typiskt av en kraftig planka i ek, bok eller annat h\u00e5rt l\u00f6vtr\u00e4, ofta omkring en meter l\u00e5ng och ett par decimeter bred. Genom plankan slogs eller smiddes rader av j\u00e4rnspetsar, vanligen i tv\u00e5 eller tre parallella rader med n\u00e5gra centimeters mellanrum. Spetsarna kunde vara runda, fyrkantiga eller flata beroende p\u00e5 smedens teknik och syftet med redskapet.<\/p>\n

Tillverkningen skedde n\u00e4stan alltid i samarbete mellan bysmeden och en kunnig snickare eller bonden sj\u00e4lv. Smeden smidde spikarna eller spetsarna i sin smedja, medan tr\u00e4delen kunde tillverkas p\u00e5 g\u00e5rden. I socknar med m\u00e5nga linodlare blev repor en st\u00e5ende produkt hos lokala hantverkare, och man kan ibland sp\u00e5ra smedens m\u00e4rke eller st\u00e4mpel p\u00e5 \u00e4ldre bevarade exemplar.<\/p>\n

Mer p\u00e5kostade repor hade f\u00e4stanordningar f\u00f6r att kunna skruvas fast i en bock eller b\u00e4nk, medan enklare varianter helt enkelt lades \u00f6ver ett stockpar eller en l\u00e5da. Tyngd och stabilitet var avg\u00f6rande, eftersom repan beh\u00f6vde st\u00e5 emot kraftiga drag utan att vandra omkring.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

Repan f\u00f6rekom i hela Sverige men var vanligast i de landskap d\u00e4r lin- och hampaodlingen var betydande, framf\u00f6r allt H\u00e4lsingland, \u00c5ngermanland, Dalarna, V\u00e4sterg\u00f6tland och Sm\u00e5land. Namnet varierade med dialekt och med vilken gr\u00f6da redskapet anv\u00e4ndes till.<\/p>\n

    \n
  • Linrepa<\/strong> var det vanligaste namnet i mellersta och s\u00f6dra Sverige, d\u00e4r lin dominerade.<\/li>\n
  • H\u00f6rrepa<\/strong> anv\u00e4ndes om repor avsedda f\u00f6r hampa, eftersom h\u00f6r<\/em> \u00e4r ett gammalt ord f\u00f6r hampa.<\/li>\n
  • Fr\u00f6repa<\/strong> betonade redskapets syfte, allts\u00e5 att skilja fr\u00f6et fr\u00e5n str\u00e5et, och f\u00f6rekom \u00f6verallt.<\/li>\n
  • Torepa<\/strong> eller torepe<\/strong> \u00e4r dialektala former, ofta i norrl\u00e4ndska bygdem\u00e5l, d\u00e4r to<\/em> syftar p\u00e5 de fibrer som senare skulle spinnas.<\/li>\n
  • Repkam<\/strong> anv\u00e4ndes ibland om mindre eller finare varianter d\u00e4r spetsarna satt t\u00e4tare, mer likt en h\u00e4ckla.<\/li>\n<\/ul>\n

    N\u00e4r du l\u00e4ser bouppteckningar l\u00f6nar det sig att vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 dessa varianter, eftersom skrivaren ofta anv\u00e4nde det ord som var g\u00e5ngbart i bygden snarare \u00e4n n\u00e5got standardiserat begrepp.<\/p>\n

    I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

    Efter 1734 \u00e5rs lag<\/strong>, som kodifierade bouppteckningsplikten efter d\u00f6dsfall, blev redskap av detta slag systematiskt nedtecknade i hush\u00e5llens inventarier. En repa v\u00e4rderades vanligen till mellan 4 och 8 \u00f6re silvermynt<\/strong> under 1700-talet, vilket motsvarade ungef\u00e4r en halv dags arbete f\u00f6r en piga eller priset p\u00e5 ett par tjog \u00e4gg. V\u00e4rdet kan tyckas l\u00e5gt, men det speglar att redskapet var enkelt, vanligt f\u00f6rekommande och hade en l\u00e5ng livsl\u00e4ngd.<\/p>\n

    I en typisk notering kunde det st\u00e5 ”En linrepa 6 \u00f6re” eller ”Ett par gambla repor 8 \u00f6re”, d\u00e4r flera redskap v\u00e4rderades tillsammans. Repan st\u00e5r oftast i raden av linberedningsverktyg, alldeles intill h\u00e4ckla<\/em>, br\u00e5ka<\/em>, sk\u00e4kta<\/em> och spinnrock<\/em>. N\u00e4r du ser denna kedja av redskap i en bouppteckning kan du vara s\u00e4ker p\u00e5 att hush\u00e5llet bedrev hela linberedningsprocessen sj\u00e4lv, fr\u00e5n sk\u00f6rd till f\u00e4rdig tr\u00e5d.<\/p>\n

    I domb\u00f6cker dyker repan upp i flera sammanhang. Den kan n\u00e4mnas i tvister om l\u00e5n av redskap mellan grannar, i m\u00e5l om st\u00f6ld fr\u00e5n lador och bodar, eller i arvstvister d\u00e4r syskon stred om vem som skulle f\u00e5 \u00f6verta moderns redskap f\u00f6r linberedning. Ibland f\u00f6rekommer repor \u00e4ven i m\u00e5l om skadest\u00e5nd, exempelvis n\u00e4r n\u00e5gon skadat handen p\u00e5 spetsarna eller n\u00e4r ett barn kommit till skada vid arbetet.<\/p>\n

    Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

    I 1600- och 1700-talens bondesamh\u00e4lle var linet en av de viktigaste hush\u00e5llsgr\u00f6dorna. Linne beh\u00f6vdes till skjortor, lakan, handdukar och liksvepningar, och hampan gav grovt tyg samt rep och t\u00e5gvirke. Repan var allts\u00e5 inte ett perifert redskap utan ett nav i den \u00e5rscykel som h\u00f6ll familjen kl\u00e4dd och utrustad.<\/p>\n

    Arbetet med repan var ofta k\u00f6nsneutralt, \u00e4ven om huvudansvaret f\u00f6r hela linberedningen vilade p\u00e5 kvinnorna. Vid sj\u00e4lva repningen ute p\u00e5 f\u00e4ltet deltog dock hela hush\u00e5llet inklusive dr\u00e4ngar och \u00e4ldre barn, eftersom det g\u00e4llde att hinna med innan h\u00f6stregnen kom. Repningen var i den meningen en kollektiv h\u00e4ndelse, ibland f\u00f6rbunden med sm\u00e5 festligheter n\u00e4r sk\u00f6rden var b\u00e4rgad.<\/p>\n

    Den fr\u00f6 som repan gav var en v\u00e4rdefull biprodukt. Fr\u00f6 till n\u00e4sta \u00e5rs s\u00e5dd m\u00e5ste reserveras, men \u00f6verskottet kunde s\u00e4ljas eller pressas till linolja vid n\u00e5gon av sockenkvarnens oljeb\u00e4nkar. Linoljan var en handelsvara med god marknad, vilket gav linodlande hush\u00e5ll en extra inkomstk\u00e4lla ut\u00f6ver sj\u00e4lva fiberproduktionen.<\/p>\n

    N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

    Repan h\u00f6ll sig kvar som sj\u00e4lvklart redskap l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet, men under senare delen av 1800-talet b\u00f6rjade mekaniska repmaskiner och centraliserade linberedningsanstalter ta \u00f6ver. Den industriella bomullen konkurrerade dessutom ut linet som vardagstextil, och hampaodlingen minskade i takt med att importerat t\u00e5gvirke blev billigare.<\/p>\n

    I de bygder d\u00e4r husbehovsodling av lin levde kvar, framf\u00f6r allt i H\u00e4lsingland och Dalarna, anv\u00e4ndes repan \u00e4nda in p\u00e5 1900-talets mitt. Med jordbrukets fullst\u00e4ndiga mekanisering och textilindustrins genomslag f\u00f6rsvann redskapet ur det dagliga bruket och hamnade p\u00e5 hembygdsg\u00e5rdar och museer.<\/p>\n

    Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
      \n
    1. S\u00f6k efter hela verktygskedjan.<\/strong> N\u00e4r du hittar en repa i en bouppteckning, leta \u00e4ven efter h\u00e4ckla, br\u00e5ka, sk\u00e4kta och spinnrock. Tillsammans visar de att hush\u00e5llet bedrev hela linberedningen, vilket s\u00e4ger mycket om g\u00e5rdens ekonomi och kvinnornas arbete.<\/li>\n
    2. Notera dialektala namn.<\/strong> Om bouppteckningen \u00e4r fr\u00e5n Norrland och n\u00e4mner torepa<\/em> eller torepe<\/em>, kan det leda dig vidare till andra norrl\u00e4ndska facktermer i samma dokument. Det hj\u00e4lper dig att tolka sv\u00e5rl\u00e4sta noteringar.<\/li>\n
    3. J\u00e4mf\u00f6r v\u00e4rderingar \u00f6ver tid.<\/strong> Genom att f\u00f6lja v\u00e4rderingen av repor och andra linredskap i flera generationers bouppteckningar p\u00e5 samma g\u00e5rd kan du se om linodlingen \u00f6kade eller minskade i betydelse f\u00f6r familjen.<\/li>\n
    4. S\u00f6k i domb\u00f6cker efter tvister.<\/strong> Anv\u00e4nd s\u00f6kord som ”repa”, ”linrepa” och ”linberedning” i digitaliserade domboksregister. Tvister om l\u00e5n, st\u00f6ld eller skada kan ge levande inblickar i hur dina anf\u00e4der arbetade och hur grannrelationer s\u00e5g ut.<\/li>\n
    5. Koppla till sockenst\u00e4mmoprotokoll.<\/strong> I socknar med betydande linodling diskuterades ofta gemensamma r\u00f6jningsdammar, oljekvarnar och r\u00f6tplatser. S\u00e5dana protokoll kompletterar bouppteckningarna och placerar din sl\u00e4kting i ett bygdesammanhang.<\/li>\n<\/ol>\n

      Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

      Vad \u00e4r skillnaden mellan en repa och en h\u00e4ckla?<\/h3>\n

      Repan anv\u00e4ndes f\u00f6re r\u00f6jningen f\u00f6r att ta bort fr\u00f6kapslarna fr\u00e5n oberedda str\u00e5n och hade gr\u00f6vre, glesare spetsar. H\u00e4cklan anv\u00e4ndes senare i processen, efter att fibrerna l\u00f6sgjorts, f\u00f6r att kamma och rensa sj\u00e4lva linfibern. H\u00e4cklan har d\u00e4rf\u00f6r betydligt t\u00e4tare och finare spetsar \u00e4n repan.<\/p>\n

      Varf\u00f6r v\u00e4rderades en repa s\u00e5 l\u00e5gt i bouppteckningar?<\/h3>\n

      Repan var ett enkelt redskap av tr\u00e4 och j\u00e4rn som h\u00f6ll i generationer och fanns p\u00e5 n\u00e4stan varje g\u00e5rd d\u00e4r lin odlades. Den l\u00e5ga v\u00e4rderingen p\u00e5 4 till 8 \u00f6re speglar inte redskapets betydelse utan dess vanlighet och h\u00e5llbarhet. J\u00e4mf\u00f6r med en spinnrock som kunde v\u00e4rderas till flera daler.<\/p>\n

      Hur vet jag om mina anf\u00e4der odlade lin?<\/h3>\n

      Leta efter linberedningsredskap i bouppteckningarna, allts\u00e5 repa, br\u00e5ka, sk\u00e4kta, h\u00e4ckla och spinnrock. S\u00f6k \u00e4ven efter noteringar om lin\u00e5ker, lins\u00e4d eller linh\u00e4rvor. I jordeb\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder kan linodling ibland n\u00e4mnas som del av g\u00e5rdens produktion.<\/p>\n

      Anv\u00e4ndes repan bara f\u00f6r lin?<\/h3>\n

      Nej, samma typ av redskap anv\u00e4ndes ocks\u00e5 f\u00f6r hampa, d\u00e5 ofta kallad h\u00f6rrepa. Principen var densamma, men h\u00f6rrepan kunde vara gr\u00f6vre eftersom hampastr\u00e5na var kraftigare \u00e4n linets. P\u00e5 st\u00f6rre g\u00e5rdar fanns ibland separata repor f\u00f6r respektive gr\u00f6da.<\/p>\n

      Kan jag se en repa idag?<\/h3>\n

      Ja, de flesta hembygdsg\u00e5rdar och l\u00e4nsmuseer i linbygder har bevarade repor i sina samlingar. H\u00e4lsinglands museum, Nordiska museet och Jamtli i \u00d6stersund visar exempel p\u00e5 olika regionala varianter. Att se redskapet i verkligheten ger en mycket konkret bild av det arbete dina anf\u00e4der utf\u00f6rde.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Br\u00e4da med uppstickande j\u00e4rnspetsar som linstr\u00e5na drogs igenom f\u00f6r att slita av fr\u00f6kapslarna f\u00f6re vidare beredning.<\/p>","protected":false},"featured_media":525,"template":"","df_foremalskategori":[22],"class_list":["post-469","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-textil-och-spinning"],"yoast_head":"\nRepa - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Repa: Br\u00e4da med rader av j\u00e4rnspetsar f\u00f6r att repa lin- eller hampafr\u00f6 fr\u00e5n str\u00e5. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/repa\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Repa - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Repa: Br\u00e4da med rader av j\u00e4rnspetsar f\u00f6r att repa lin- eller hampafr\u00f6 fr\u00e5n str\u00e5. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/repa\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T05:55:50+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/repa-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/repa\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/repa\\\/\",\"name\":\"Repa - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/repa\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/repa\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/repa-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T05:55:50+00:00\",\"description\":\"Repa: Br\u00e4da med rader av j\u00e4rnspetsar f\u00f6r att repa lin- eller hampafr\u00f6 fr\u00e5n str\u00e5. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/repa\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/repa\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/repa\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/repa-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/repa-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"Repa - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/repa\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Repa\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Repa - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"Repa: Br\u00e4da med rader av j\u00e4rnspetsar f\u00f6r att repa lin- eller hampafr\u00f6 fr\u00e5n str\u00e5. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/repa\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Repa - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"Repa: Br\u00e4da med rader av j\u00e4rnspetsar f\u00f6r att repa lin- eller hampafr\u00f6 fr\u00e5n str\u00e5. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/repa\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T05:55:50+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/repa-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"9 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/repa\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/repa\/","name":"Repa - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/repa\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/repa\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/repa-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:09+00:00","dateModified":"2026-05-17T05:55:50+00:00","description":"Repa: Br\u00e4da med rader av j\u00e4rnspetsar f\u00f6r att repa lin- eller hampafr\u00f6 fr\u00e5n str\u00e5. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/repa\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/repa\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/repa\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/repa-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/repa-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"Repa - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/repa\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Repa"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/469","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/469\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":621,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/469\/revisions\/621"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/525"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=469"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=469"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}