{"id":467,"date":"2026-05-16T12:49:09","date_gmt":"2026-05-16T11:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/harvel\/"},"modified":"2026-05-17T06:51:44","modified_gmt":"2026-05-17T05:51:44","slug":"harvel","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/harvel\/","title":{"rendered":"H\u00e4rvel"},"content":{"rendered":"

I bondesamh\u00e4llets textilproduktion var h\u00e4rveln<\/strong> ett av de mest oumb\u00e4rliga redskapen, \u00e4ven om den s\u00e4llan f\u00e5r samma uppm\u00e4rksamhet som spinnrocken eller v\u00e4vstolen. Detta roterande tr\u00e4redskap m\u00e4tte och samlade upp garnet efter spinningen, och utan h\u00e4rveln hade hela den svenska linne- och ylleproduktionen stannat upp. N\u00e4r du l\u00e4ser en bouppteckning fr\u00e5n 1700-talet och st\u00f6ter p\u00e5 posten ”een h\u00e4rfwel” \u00e4r det allts\u00e5 inte ett obetydligt k\u00f6ksredskap, utan ett m\u00e4tinstrument som styrde priser och byteshandel \u00f6ver hela landet.<\/p>\n

H\u00e4rveln anv\u00e4ndes fr\u00e5n \u00e5tminstone medeltiden fram till tidigt 1900-tal, d\u00e5 industrins f\u00e4rdiga garnnystan b\u00f6rjade konkurrera ut hemproduktionen. F\u00f6r dig som sl\u00e4ktforskar i bondebouppteckningar \u00e4r h\u00e4rveln en p\u00e5litlig mark\u00f6r f\u00f6r hush\u00e5llets textila sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning, och dess n\u00e4rvaro eller fr\u00e5nvaro kan ber\u00e4tta mycket om en g\u00e5rds ekonomi och kvinnornas arbete.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

H\u00e4rveln bestod av en roterande tr\u00e4ram med fyra eller sex armar, monterad p\u00e5 en pinne eller axel s\u00e5 att den snurrade l\u00e4tt n\u00e4r spinnerskan drog garnet \u00f6ver den. Garnet vindades fr\u00e5n spinnrockens spole upp p\u00e5 h\u00e4rvelns armar i en best\u00e4md ordning, s\u00e5 att tr\u00e5darna lades i ett kryss vid varje varv. Detta kryss kallades h\u00e4rvband<\/em> och f\u00f6rhindrade att garnet trasslade ihop sig n\u00e4r det senare togs av.<\/p>\n

Det avg\u00f6rande med h\u00e4rveln var att armarnas sp\u00e4nnvidd, allts\u00e5 h\u00e4rvans omkrets, best\u00e4mde garnets standardl\u00e4ngd. N\u00e4r spinnerskan hade vindat ett best\u00e4mt antal varv hade hon en h\u00e4rva<\/em> av k\u00e4nd l\u00e4ngd, vilket var helt n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r all vidare hantering. Garnet v\u00e4gdes sedan efter h\u00e4rvningen, och kombinationen av l\u00e4ngd och vikt avgjorde garnets finhet och d\u00e4rmed dess v\u00e4rde.<\/p>\n

De mer p\u00e5kostade h\u00e4rvlarna hade ett automatiskt r\u00e4kneverk, ofta i form av en kuggad tr\u00e4skiva som klickade till n\u00e4r h\u00e4rvan var full. Detta l\u00e4t spinnerskan koncentrera sig p\u00e5 arbetet utan att r\u00e4kna varv i huvudet, vilket var en betydande l\u00e4ttnad under l\u00e5nga h\u00f6st- och vinterkv\u00e4llar vid brasan.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

H\u00e4rvlar tillverkades n\u00e4stan uteslutande av tr\u00e4, g\u00e4rna av sega och sp\u00e4nstiga tr\u00e4slag som bj\u00f6rk, bok eller ask. Armarna var ofta runda eller fyrkantiga i genomsk\u00e4rning och avsmalnande mot \u00e4ndarna, d\u00e4r sm\u00e5 tappar eller hakar h\u00f6ll garnet p\u00e5 plats. Navet eller mittstycket svarvades fram p\u00e5 svarvb\u00e4nk, medan armarna formades med kniv och hyvel.<\/p>\n

I m\u00e5nga hush\u00e5ll tillverkade husfadern eller g\u00e5rdens dr\u00e4ng sj\u00e4lv h\u00e4rveln, men det fanns ocks\u00e5 specialiserade hemsl\u00f6jdare och svarvare som s\u00e5lde mer p\u00e5kostade modeller p\u00e5 marknader. De vackraste exemplaren kunde vara dekorerade med skurna m\u00f6nster, \u00e5rtal och \u00e4garens initialer, vilket g\u00f6r dem v\u00e4rdefulla som kulturhistoriska f\u00f6rem\u00e5l idag. En enkel h\u00e4rvel kunde dock g\u00f6ras p\u00e5 n\u00e5gra timmar av en h\u00e4ndig bonde, och slitage eller skador \u00e5tg\u00e4rdades fortl\u00f6pande.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

Ordet h\u00e4rvel<\/strong> \u00e4r belagt i hela det svenska spr\u00e5komr\u00e5det, men dialektala varianter f\u00f6rekom rikligt. I delar av G\u00f6taland h\u00f6rde man h\u00e4rva<\/em> eller h\u00e4rvtr\u00e4<\/em>, medan man i norra Sverige ibland sa vinda<\/em> eller garnvinda<\/em>, \u00e4ven om vindan ofta avs\u00e5g ett besl\u00e4ktat men annorlunda redskap. I finskspr\u00e5kiga bygder i Tornedalen anv\u00e4ndes vyyhdinpuu<\/em>.<\/p>\n

Konstruktionen varierade ocks\u00e5 regionalt. I Sk\u00e5ne och Halland var sexarmade h\u00e4rvlar vanliga, medan fyrarmade dominerade i Svealand och Norrland. H\u00e4rvans omkrets, som best\u00e4mde standardl\u00e4ngden, varierade dessutom mellan socknarna fram till att enhetligare m\u00e5tt inf\u00f6rdes under 1800-talet. En ”h\u00e4rva” i Dalarna beh\u00f6vde allts\u00e5 inte ha samma l\u00e4ngd som en h\u00e4rva i Sm\u00e5land, vilket man som sl\u00e4ktforskare b\u00f6r ha i \u00e5tanke n\u00e4r man l\u00e4ser om garnhandel i domb\u00f6ckerna.<\/p>\n

I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

H\u00e4rveln dyker upp regelbundet i bouppteckningar fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t, s\u00e4rskilt efter att 1734 \u00e5rs lag<\/strong> gjorde bouppteckning obligatorisk vid d\u00f6dsfall. Den listas vanligen bland kvinnog\u00f6rom\u00e5lens redskap, tillsammans med spinnrock, kardor, vinda och nystfot. V\u00e4rderingen p\u00e5 1700-talet l\u00e5g typiskt mellan 8 och 16 \u00f6re silvermynt, vilket motsvarade ungef\u00e4r en halv till en dags arbete f\u00f6r en piga, eller priset p\u00e5 ett par mindre lerkrukor.<\/p>\n

En typisk notering kunde lyda: ”Een h\u00e4rfwel med r\u00e4knewerk, 16 \u00f6re”, eller mer kortfattat ”h\u00e4rfwel sliten, 4 \u00f6re”. N\u00e4r du hittar en h\u00e4rvel med r\u00e4kneverk i bouppteckningen kan du dra slutsatsen att hush\u00e5llet bedrev n\u00e5gorlunda omfattande garnproduktion, eftersom investeringen i ett r\u00e4kneverk bara l\u00f6nade sig vid st\u00f6rre m\u00e4ngder garn.<\/p>\n

I domb\u00f6ckerna f\u00f6rekommer h\u00e4rveln framf\u00f6r allt indirekt, genom tvister om garnaff\u00e4rer. N\u00e4r en bonde st\u00e4mde en k\u00f6pman f\u00f6r att ha f\u00e5tt betalt f\u00f6r f\u00e5 h\u00e4rvor, eller n\u00e4r tv\u00e5 grannar tr\u00e4tte om kvaliteten p\u00e5 levererat lingarn, h\u00e4nvisades till just h\u00e4rvans standardm\u00e5tt. S\u00f6k i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll under rubriker som g\u00e4ld och fordran<\/em> eller k\u00f6p och skifte<\/em>, s\u00e5 hittar du ofta dessa konflikter. Garnet beskrevs i protokollen med antal h\u00e4rvor, ibland med uppgift om h\u00e4rvans vikt i lod eller mark.<\/p>\n

Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

H\u00e4rveln var ett av kvinnornas viktigaste redskap och stod i centrum f\u00f6r den textila ekonomi som h\u00f6ll bondesamh\u00e4llet ig\u00e5ng. Linne- och ylleproduktion var en central inkomstk\u00e4lla f\u00f6r m\u00e5nga hush\u00e5ll, s\u00e4rskilt i sydv\u00e4stra Sverige d\u00e4r sjuh\u00e4radsbygdens omfattande hemv\u00e4vnad gjorde garn till en handelsvara av rang. Utan h\u00e4rvelns standardiserade m\u00e5tt hade marknadshandeln med garn varit om\u00f6jlig.<\/p>\n

F\u00f6r kvinnans del innebar h\u00e4rvelarbetet b\u00e5de slit och status. En skicklig spinnerska som producerade j\u00e4mnt, fint garn i stora kvantiteter var en v\u00e4rdefull tillg\u00e5ng f\u00f6r hush\u00e5llet, och hennes arbete vid h\u00e4rveln gav konkreta inkomster vid marknader och hos kringresande uppk\u00f6pare. I m\u00e5nga bondefamiljer var det ocks\u00e5 flickornas f\u00f6rsta kvalificerade textilarbete att hj\u00e4lpa modern vid h\u00e4rveln, vilket gav dem grunden i den hantverkskunskap som f\u00f6ljde dem livet ut.<\/p>\n

Tekniken att m\u00e4ta garn med roterande ramar har antika r\u00f6tter. Redan i grekisk mytologi spinner \u00f6desgudinnan Klotos<\/em> livets tr\u00e5d, och hennes systrar m\u00e4ter och klipper av den, en bild som speglar hur centralt textilarbetet var i alla f\u00f6rindustriella samh\u00e4llen.<\/p>\n

N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

H\u00e4rveln b\u00f6rjade tappa mark under 1800-talets andra h\u00e4lft, d\u00e5 de mekaniska spinnerierna i Norrk\u00f6ping, Sjuh\u00e4radsbygden och senare G\u00e4vle b\u00f6rjade leverera maskinspunnet garn i f\u00e4rdiga nystan och dockor. N\u00e4r bondhustrun kunde k\u00f6pa garn billigt p\u00e5 lanthandeln f\u00f6rsvann incitamentet att sj\u00e4lv spinna, h\u00e4kla och h\u00e4rvla. Hemv\u00e4vnaden levde dock kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet, och i m\u00e5nga bondestugor stod h\u00e4rveln kvar som ett bruksf\u00f6rem\u00e5l fram till 1920- och 30-talen.<\/p>\n

Under hemsl\u00f6jdsr\u00f6relsens framv\u00e4xt kring sekelskiftet 1900 fick h\u00e4rveln en andra roll som kulturhistoriskt och pedagogiskt redskap. Idag finns v\u00e4lbevarade exemplar p\u00e5 de flesta hembygdsmuseer, och tekniken h\u00e5lls levande av handspinnare och hemsl\u00f6jdare.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  1. Kartl\u00e4gg textilredskapen tillsammans.<\/strong> Notera inte bara h\u00e4rveln utan \u00e4ven spinnrock, kardor, vinda och nystfot i bouppteckningen. F\u00f6rekomsten av flera redskap tyder p\u00e5 omfattande hemproduktion, vilket kan f\u00f6rklara varf\u00f6r hush\u00e5llet hade likvida medel trots sm\u00e5 \u00e5kerlappar.<\/li>\n
  2. J\u00e4mf\u00f6r v\u00e4rderingar mellan generationer.<\/strong> Om mormorsmors h\u00e4rvel v\u00e4rderades till 12 \u00f6re och hennes dotters till 4 \u00f6re kan slitaget ber\u00e4tta om ett intensivt arbetsliv, eller en nedg\u00e5ng i hush\u00e5llets textilproduktion.<\/li>\n
  3. S\u00f6k i domb\u00f6ckerna efter garntvister.<\/strong> Anv\u00e4nd s\u00f6kord som h\u00e4rfwa<\/em>, lingarn<\/em>, ullgarn<\/em> och spunnit<\/em> i h\u00e4radsr\u00e4ttens register. Tvister om garnleveranser ger ofta detaljerade beskrivningar av kvinnornas produktion.<\/li>\n
  4. Koppla till marknadsorter.<\/strong> Om din ana bodde i ett omr\u00e5de med stor garnproduktion, unders\u00f6k vilka marknader och st\u00e4der hush\u00e5llet handlade med. Bor\u00e5s, Ulricehamn och Sjuh\u00e4rad \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda, men \u00e4ven mindre orter hade livlig garnhandel.<\/li>\n
  5. L\u00e4s mantalsl\u00e4ngder parallellt.<\/strong> Antal kvinnor i hush\u00e5llet, b\u00e5de familjemedlemmar och pigor, ger en uppfattning om hur stor textilproduktion en bouppteckning skulle kunna motsvara.<\/li>\n<\/ol>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Hur kunde h\u00e4rveln anv\u00e4ndas f\u00f6r att best\u00e4mma garnets pris?<\/h3>\n

    H\u00e4rvans omkrets gav garnet en k\u00e4nd l\u00e4ngd, och efter h\u00e4rvningen v\u00e4gdes garnet. Genom att j\u00e4mf\u00f6ra l\u00e4ngd och vikt kunde man r\u00e4kna ut garnets finhet, som var den viktigaste faktorn f\u00f6r priset. Fint, j\u00e4mnt garn i stora h\u00e4rvor betingade h\u00f6gre pris \u00e4n grovt eller oj\u00e4mnt garn.<\/p>\n

    Var alla h\u00e4rvlar lika stora?<\/h3>\n

    Nej, h\u00e4rvlar fanns i olika storlekar f\u00f6r olika garntyper. En st\u00f6rre h\u00e4rvel anv\u00e4ndes f\u00f6r grovt ullgarn, medan finare lingarn vindades p\u00e5 mindre h\u00e4rvlar. Standardomkretsen varierade ocks\u00e5 mellan landsdelar fram till 1800-talet d\u00e5 m\u00e5tten enhetliggjordes.<\/p>\n

    Vad betyder det om en bouppteckning saknar h\u00e4rvel?<\/h3>\n

    Avsaknad av h\u00e4rvel i ett bondehush\u00e5ll \u00e4r ovanligt och kan tyda p\u00e5 att hush\u00e5llet k\u00f6pte f\u00e4rdigt garn, att \u00e4nkan redan givit bort redskapet f\u00f6re bouppteckningen, eller att g\u00e5rden var mycket fattig. Det kan ocks\u00e5 bero p\u00e5 slarvig uppteckning, s\u00e5 j\u00e4mf\u00f6r g\u00e4rna med grannars bouppteckningar fr\u00e5n samma tid.<\/p>\n

    Kan jag se skillnad p\u00e5 h\u00e4rvel och vinda i bouppteckningarna?<\/h3>\n

    Inte alltid. Skrivarna anv\u00e4nde termerna inkonsekvent, och samma redskap kunde kallas olika i olika socknar. Generellt var h\u00e4rveln avsedd f\u00f6r att m\u00e4ta och samla garn fr\u00e5n spinnrocken, medan vindan anv\u00e4ndes f\u00f6r att l\u00e4gga upp garn i nystan inf\u00f6r v\u00e4vning. N\u00e4r b\u00e5da n\u00e4mns i samma bouppteckning kan du dock vara s\u00e4ker p\u00e5 att hush\u00e5llet bedrev fullst\u00e4ndig textilproduktion.<\/p>\n

    \u00c4r gamla h\u00e4rvlar v\u00e4rdefulla idag?<\/h3>\n

    Enkla bruksexemplar har begr\u00e4nsat ekonomiskt v\u00e4rde, men dekorerade h\u00e4rvlar med skuren ornamentik, \u00e5rtal och \u00e4garinitialer kan vara intressanta f\u00f6r samlare och museer. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren ligger det verkliga v\u00e4rdet i den kulturhistoriska kopplingen till f\u00f6reg\u00e5ngarnas vardag och arbete.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Roterande tr\u00e4ram med fyra eller sex armar som vindade upp garn fr\u00e5n spinnrocken till h\u00e4rvor av standardl\u00e4ngd.<\/p>","protected":false},"featured_media":521,"template":"","df_foremalskategori":[22],"class_list":["post-467","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-textil-och-spinning"],"yoast_head":"\nH\u00e4rvel - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"H\u00e4rvel: Roterande tr\u00e4ram f\u00f6r att vinda upp garn fr\u00e5n spinnrocken till h\u00e4rvor. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n 1500-tal till tidigt 1900-tal.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/harvel\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"H\u00e4rvel - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"H\u00e4rvel: Roterande tr\u00e4ram f\u00f6r att vinda upp garn fr\u00e5n spinnrocken till h\u00e4rvor. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n 1500-tal till tidigt 1900-tal.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/harvel\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T05:51:44+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/harvel-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/harvel\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/harvel\\\/\",\"name\":\"H\u00e4rvel - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/harvel\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/harvel\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/harvel-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T05:51:44+00:00\",\"description\":\"H\u00e4rvel: Roterande tr\u00e4ram f\u00f6r att vinda upp garn fr\u00e5n spinnrocken till h\u00e4rvor. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n 1500-tal till tidigt 1900-tal.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/harvel\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/harvel\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/harvel\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/harvel-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/harvel-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"H\u00e4rvel - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/harvel\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"H\u00e4rvel\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"H\u00e4rvel - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"H\u00e4rvel: Roterande tr\u00e4ram f\u00f6r att vinda upp garn fr\u00e5n spinnrocken till h\u00e4rvor. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n 1500-tal till tidigt 1900-tal.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/harvel\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"H\u00e4rvel - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"H\u00e4rvel: Roterande tr\u00e4ram f\u00f6r att vinda upp garn fr\u00e5n spinnrocken till h\u00e4rvor. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n 1500-tal till tidigt 1900-tal.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/harvel\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T05:51:44+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/harvel-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"9 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/harvel\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/harvel\/","name":"H\u00e4rvel - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/harvel\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/harvel\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/harvel-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:09+00:00","dateModified":"2026-05-17T05:51:44+00:00","description":"H\u00e4rvel: Roterande tr\u00e4ram f\u00f6r att vinda upp garn fr\u00e5n spinnrocken till h\u00e4rvor. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n 1500-tal till tidigt 1900-tal.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/harvel\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/harvel\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/harvel\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/harvel-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/harvel-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"H\u00e4rvel - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/harvel\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"H\u00e4rvel"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/467","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/467\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":619,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/467\/revisions\/619"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/521"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=467"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=467"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}