{"id":464,"date":"2026-05-16T12:49:09","date_gmt":"2026-05-16T11:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hokrok\/"},"modified":"2026-05-17T05:08:46","modified_gmt":"2026-05-17T04:08:46","slug":"hokrok","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hokrok\/","title":{"rendered":"H\u00f6krok"},"content":{"rendered":"

H\u00f6kroken \u00e4r ett av de mest underskattade redskapen i den svenska bondekulturens verktygsl\u00e5da. Denna l\u00e5nga st\u00e5ng med en spetsig j\u00e4rnkrok i \u00e4nden hj\u00e4lpte generationer av b\u00f6nder att hantera h\u00f6, halm och s\u00e4d vid stackning, lassning och utfodring. Trots sin enkla konstruktion var h\u00f6kroken oumb\u00e4rlig p\u00e5 varje g\u00e5rd d\u00e4r boskapssk\u00f6tsel f\u00f6rekom, och den dyker upp regelbundet i bouppteckningar fr\u00e5n 1600- och 1700-talen under namn som h\u00f6krok<\/em>, h\u00f6pik<\/em>, s\u00e4deskrok<\/em> eller upptagningskrok<\/em>.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren som granskar gamla bouppteckningar erbjuder h\u00f6kroken en konkret inblick i f\u00f6rf\u00e4dernas vardagsarbete. V\u00e4rderingen var l\u00e5g, ofta bara n\u00e5gra \u00f6re, men f\u00f6rem\u00e5lets f\u00f6rekomst ber\u00e4ttar mycket om g\u00e5rdens storlek, djurh\u00e5llning och arbetsorganisation. N\u00e4r du hittar en h\u00f6krok i en bouppteckning h\u00e5ller du i praktiken en pusselbit till hela h\u00f6hanteringens \u00e5rscykel.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

H\u00f6kroken anv\u00e4ndes framf\u00f6r allt under sommarens och h\u00f6stens intensiva b\u00e4rgningsarbete. Bonden eller dr\u00e4ngen k\u00f6rde in krokens spets i h\u00f6tappar, s\u00e4desk\u00e4rvar eller halmbuntar och lyfte sedan materialet med hj\u00e4lp av st\u00e5ngens h\u00e4vverkan. P\u00e5 s\u00e5 vis kunde en person hantera betydligt tyngre och otympligare laster \u00e4n vad bara armarna klarade.<\/p>\n

Tre huvudsakliga arbetsmoment dominerade anv\u00e4ndningen. F\u00f6r det f\u00f6rsta drog man ut h\u00f6 ur f\u00e4rdiga stackar n\u00e4r det skulle ges till djuren under vintern, en uppgift som kunde vara nog s\u00e5 besv\u00e4rlig n\u00e4r stacken hade pressats samman av sn\u00f6 och regn. F\u00f6r det andra lyfte man s\u00e4desk\u00e4rvar upp p\u00e5 h\u00f6skrindan eller sk\u00f6rdevagnen vid ink\u00f6rning fr\u00e5n \u00e5kern. F\u00f6r det tredje plockade man upp spridd halm och h\u00f6 fr\u00e5n marken vid lag\u00e5rd och loge.<\/p>\n

H\u00f6kroken kompletterade andra redskap i h\u00f6hanteringen. Tjugan<\/strong>, en tv\u00e5grenig gaffel, anv\u00e4ndes f\u00f6r att kasta h\u00f6, medan h\u00f6grepet<\/strong> band ihop h\u00f6b\u00f6rdor f\u00f6r transport. Krokens styrka l\u00e5g i precisionen och r\u00e4ckvidden, inte i f\u00f6rm\u00e5gan att flytta stora m\u00e4ngder p\u00e5 en g\u00e5ng. St\u00f6rre g\u00e5rdar hade ofta flera krokar i olika l\u00e4ngder och utf\u00f6randen, anpassade f\u00f6r specifika uppgifter som att n\u00e5 h\u00f6gt upp i ladan eller att arbeta i tr\u00e5nga utrymmen.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

En typisk h\u00f6krok bestod av en rak st\u00e5ng i bj\u00f6rk eller en, ofta mellan 150 och 250 centimeter l\u00e5ng. Bj\u00f6rken valdes f\u00f6r sin seghet och rakhet, enen f\u00f6r sin h\u00e5llbarhet och motst\u00e5ndskraft mot r\u00f6ta. I ena \u00e4nden satt en smidd j\u00e4rnkrok, vinklad s\u00e5 att spetsen pekade snett bak\u00e5t mot den som h\u00f6ll redskapet. J\u00e4rndelen tillverkades av bysmeden eller av en kringresande smed mot betalning i naturaprodukter eller mynt.<\/p>\n

Sj\u00e4lva st\u00e5ngen gjorde bonden ofta i ordning p\u00e5 egen hand under vinterm\u00e5naderna, d\u00e5 g\u00e5rdsarbetet l\u00e5g nere. Att t\u00e4lja en h\u00f6krok h\u00f6rde till de grundl\u00e4ggande hantverksf\u00e4rdigheter varje vuxen man f\u00f6rv\u00e4ntades beh\u00e4rska. Detta gjorde redskapet billigt och l\u00e4tt att ers\u00e4tta vid behov, vilket ocks\u00e5 f\u00f6rklarar de l\u00e5ga v\u00e4rderingarna i bouppteckningarna.<\/p>\n

Kopplingen mellan tr\u00e4 och j\u00e4rn skedde med en kraftig holk eller genom att j\u00e4rnkroken drevs in i st\u00e5ngens \u00e4nde och f\u00e4stes med en kil. P\u00e5 v\u00e4lutf\u00f6rda exemplar kunde man hitta en j\u00e4rnring runt st\u00e5ngens topp f\u00f6r att f\u00f6rhindra sprickbildning.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

Termerna varierade betydligt \u00f6ver landet. H\u00f6krok<\/strong> var det vanligaste namnet i Mellansverige och anv\u00e4ndes fr\u00e5n Uppland ner till \u00d6sterg\u00f6tland. I delar av Sm\u00e5land och V\u00e4sterg\u00f6tland f\u00f6rekom ben\u00e4mningen h\u00f6pik<\/strong>, ofta om en n\u00e5got mindre och spetsigare variant. S\u00e4deskrok<\/strong> anv\u00e4ndes s\u00e4rskilt om kroken specialiserats f\u00f6r s\u00e4desk\u00e4rvar, medan upptagningskrok<\/strong> betonade redskapets funktion vid stackbrytning.<\/p>\n

I norrl\u00e4ndska bygder f\u00f6rekom \u00e4ven lokala namn som speglade dialektens s\u00e4rdrag, exempelvis h\u00f6hake<\/em> eller k\u00e4rvkrok<\/em>. Variationerna kan vara v\u00e4rdefulla f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren, eftersom de hj\u00e4lper till att bekr\u00e4fta var en bouppteckning h\u00e4rstammar fr\u00e5n n\u00e4r andra geografiska mark\u00f6rer saknas.<\/p>\n

I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

Efter 1734 \u00e5rs lag<\/strong> blev bouppteckningar obligatoriska vid d\u00f6dsfall, och \u00e4ven de enklaste husger\u00e5den skulle f\u00f6rtecknas. H\u00f6krokar och liknande redskap dyker d\u00e4rf\u00f6r upp systematiskt i materialet fr\u00e5n mitten av 1700-talet och fram\u00e5t. V\u00e4rderingen l\u00e5g vanligen p\u00e5 2 till 4 \u00f6re silvermynt per krok<\/strong>, vilket motsvarade ungef\u00e4r en tiondel av en dagsverkares dagsl\u00f6n eller priset p\u00e5 ett par f\u00e4rska \u00e4gg.<\/p>\n

Typiska formuleringar i bouppteckningarna lyder ”En h\u00f6krok med j\u00e4rnpik, 3 \u00f6re” eller ”Tw\u00e5 s\u00e4deskrokar af bj\u00f6rk, 6 \u00f6re”. Ibland klumpades flera redskap ihop, som ”Diverse krokar och tjugor, 12 \u00f6re”. Den l\u00e5ga v\u00e4rderingen ber\u00e4ttar att h\u00f6kroken r\u00e4knades som ett bruksf\u00f6rem\u00e5l utan st\u00f6rre ekonomiskt v\u00e4rde, men dess regelbundna f\u00f6rekomst visar att inget hush\u00e5ll med djur klarade sig utan.<\/p>\n

I domb\u00f6cker kan h\u00f6krokar dyka upp i tvister om olovligt nyttjande, d\u00e5 grannar l\u00e5nat redskap utan tillst\u00e5nd, eller i m\u00e5l om dr\u00e5p och misshandel d\u00e4r en h\u00f6krok anv\u00e4nts som tillhygge. S\u00e5dana protokoll ger ov\u00e4rderliga inblickar i vardagslivets konflikter. Vid br\u00e5k p\u00e5 logen eller i ladan l\u00e5g redskapen n\u00e4ra till hands, och kyrkor\u00e4kenskaper kan komplettera bilden med uppgifter om b\u00f6ter och kyrkoplikt.<\/p>\n

Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

H\u00f6hanteringen utgjorde sj\u00e4lva grundvalen f\u00f6r djurh\u00e5llningen under det f\u00f6rindustriella Sverige. H\u00f6ets kvalitet best\u00e4mde djurens vinter\u00f6verlevnad<\/strong>, och d\u00e4rmed hela hush\u00e5llets ekonomi f\u00f6ljande \u00e5r. En g\u00e5rd som f\u00f6rlorade kor och oxar under en str\u00e4ng vinter kunde beh\u00f6va flera \u00e5r f\u00f6r att \u00e5terh\u00e4mta sig ekonomiskt.<\/p>\n

Sl\u00e5ttern och stackningen var d\u00e4rf\u00f6r centrala arbetsmoment som kr\u00e4vde m\u00e5nga h\u00e4nder. St\u00f6rre g\u00e5rdar mobiliserade hela hush\u00e5llet plus inlejda dagsverkare, torpare och grannar. H\u00f6kroken som verktyg m\u00f6jliggjorde en arbetsdelning d\u00e4r starka m\u00e4n lyfte och kastade medan kvinnor och barn r\u00e4fsade och packade. Antalet krokar i en bouppteckning kan d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ga n\u00e5got om g\u00e5rdens storlek och arbetsstyrka.<\/p>\n

F\u00f6r torpare och backstugusittare \u00e4gde man kanske bara en enda enkel h\u00f6krok, ofta hemmagjord. F\u00f6r en storbonde med flera dr\u00e4ngar och pigor kunde antalet uppg\u00e5 till fem eller sex stycken i olika storlekar.<\/p>\n

N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

H\u00f6kroken i sin traditionella form levde kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet. F\u00f6rst med sl\u00e5ttermaskinens och h\u00f6pressens genombrott efter sekelskiftet 1900 b\u00f6rjade behovet minska. N\u00e4r h\u00f6torkning p\u00e5 h\u00e4ssja ersattes av balpressning och senare ensilage f\u00f6rlorade kroken sitt huvudsakliga anv\u00e4ndningsomr\u00e5de.<\/p>\n

Tekniken f\u00f6rsvann dock aldrig helt. I dag anv\u00e4nds en moderniserad variant inom internationellt jordbruk under namnet hayhook<\/em>, framf\u00f6r allt vid hantering av h\u00f6balar. P\u00e5 svenska hembygdsmuseer och i levande g\u00e5rdsmilj\u00f6er kan man fortfarande se den ursprungliga h\u00f6kroken, ofta h\u00e4ngande p\u00e5 en lag\u00e5rdsv\u00e4gg som tyst vittne om en svunnen arbetsteknik.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  1. R\u00e4kna krokarna.<\/strong> Antalet h\u00f6krokar och s\u00e4deskrokar i en bouppteckning ger en grov uppskattning av g\u00e5rdens storlek och djurbes\u00e4ttning. Fler \u00e4n tre krokar tyder p\u00e5 en medelstor till stor g\u00e5rd.<\/li>\n
  2. J\u00e4mf\u00f6r med boskapsf\u00f6rteckningen.<\/strong> Kontrollera hur m\u00e5nga kor, h\u00e4star och f\u00e5r som finns upptagna i samma bouppteckning. F\u00f6rh\u00e5llandet mellan djur och redskap ber\u00e4ttar om hush\u00e5llets specialisering.<\/li>\n
  3. Notera dialektala termer.<\/strong> Om bouppteckningen anv\u00e4nder h\u00f6pik<\/em> snarare \u00e4n h\u00f6krok<\/em> kan det bekr\u00e4fta h\u00e4rkomsten till s\u00f6dra Sverige. Detta \u00e4r anv\u00e4ndbart n\u00e4r du arbetar med personer som flyttat mellan landsdelar.<\/li>\n
  4. S\u00f6k i h\u00e4radsr\u00e4tternas domb\u00f6cker.<\/strong> Tvister om olovligt l\u00e5n, st\u00f6ld eller skadeg\u00f6relse p\u00e5 redskap f\u00f6rekommer regelbundet. Anv\u00e4nd termer som ”krok”, ”tjuga” och ”redskap” i s\u00f6kningar i digitaliserade domb\u00f6cker.<\/li>\n
  5. Kombinera med kyrkob\u00f6ckerna.<\/strong> D\u00f6dsorsaker under sl\u00e5tter och stackning, exempelvis olyckor med h\u00f6krok, finns ibland noterade i begravningsb\u00f6cker. Detta ger en bredare bild av f\u00f6rf\u00e4dernas arbetsliv och risker.<\/li>\n<\/ol>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Hur skiljer man en h\u00f6krok fr\u00e5n en tjuga i en bouppteckning?<\/h3>\n

    En tjuga hade tv\u00e5 eller fler grenar och beskrevs ofta som ”h\u00f6pinne” eller ”h\u00f6ggaffel”, medan h\u00f6kroken hade en enda spetsig krok. I bouppteckningar st\u00e5r det vanligen tydligt ”krok” eller ”gaffel\/tjuga”. V\u00e4rderingen var ungef\u00e4r densamma, mellan 2 och 5 \u00f6re per styck under 1700-talet.<\/p>\n

    Varf\u00f6r var h\u00f6krokar s\u00e5 billiga i bouppteckningarna?<\/h3>\n

    Eftersom de tillverkades av billiga lokala material och ofta av bonden sj\u00e4lv saknade de st\u00f6rre marknadsv\u00e4rde. Endast j\u00e4rndelen kostade pengar, och st\u00e5ngen kunde n\u00e4r som helst ers\u00e4ttas. Detta g\u00f6r dem dock inte mindre intressanta som k\u00e4llmaterial, snarare tv\u00e4rtom, eftersom de speglar vardagens praktiska realiteter.<\/p>\n

    Kan man hitta h\u00f6krokar i medeltida k\u00e4llor?<\/h3>\n

    Direkt omn\u00e4mnande \u00e4r ovanligt f\u00f6re 1500-talet, men arkeologiska fynd av j\u00e4rnkrokar fr\u00e5n medeltida g\u00e5rdar visar att tekniken \u00e4r mycket \u00e4ldre. Skriftliga k\u00e4llor blir vanligare i och med jordeb\u00f6cker och tidiga skattef\u00f6rteckningar fr\u00e5n 1500-talet och fram\u00e5t.<\/p>\n

    ","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    St\u00e5ng med spetsig metallhake i ena \u00e4nden f\u00f6r att dra h\u00f6 fr\u00e5n stacken eller lyfta s\u00e4desk\u00e4rven.<\/p>","protected":false},"featured_media":511,"template":"","df_foremalskategori":[21],"class_list":["post-464","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-jordbruk"],"yoast_head":"\nH\u00f6krok - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"H\u00f6krok: L\u00e5ng st\u00e5ng med krok f\u00f6r att lyfta h\u00f6, halm och s\u00e4d vid stackning. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hokrok\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"H\u00f6krok - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"H\u00f6krok: L\u00e5ng st\u00e5ng med krok f\u00f6r att lyfta h\u00f6, halm och s\u00e4d vid stackning. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hokrok\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T04:08:46+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hokrok-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hokrok\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hokrok\\\/\",\"name\":\"H\u00f6krok - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hokrok\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hokrok\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/hokrok-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T04:08:46+00:00\",\"description\":\"H\u00f6krok: L\u00e5ng st\u00e5ng med krok f\u00f6r att lyfta h\u00f6, halm och s\u00e4d vid stackning. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hokrok\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hokrok\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hokrok\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/hokrok-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/hokrok-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"H\u00f6krok - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hokrok\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"H\u00f6krok\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"H\u00f6krok - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"H\u00f6krok: L\u00e5ng st\u00e5ng med krok f\u00f6r att lyfta h\u00f6, halm och s\u00e4d vid stackning. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hokrok\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"H\u00f6krok - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"H\u00f6krok: L\u00e5ng st\u00e5ng med krok f\u00f6r att lyfta h\u00f6, halm och s\u00e4d vid stackning. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hokrok\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T04:08:46+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hokrok-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hokrok\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hokrok\/","name":"H\u00f6krok - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hokrok\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hokrok\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hokrok-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:09+00:00","dateModified":"2026-05-17T04:08:46+00:00","description":"H\u00f6krok: L\u00e5ng st\u00e5ng med krok f\u00f6r att lyfta h\u00f6, halm och s\u00e4d vid stackning. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hokrok\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hokrok\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hokrok\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hokrok-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hokrok-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"H\u00f6krok - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hokrok\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"H\u00f6krok"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/464","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/464\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":510,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/464\/revisions\/510"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/511"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=464"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=464"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}