{"id":462,"date":"2026-05-16T12:49:09","date_gmt":"2026-05-16T11:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/slaga\/"},"modified":"2026-05-17T06:41:55","modified_gmt":"2026-05-17T05:41:55","slug":"slaga","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/slaga\/","title":{"rendered":"Slaga"},"content":{"rendered":"

I varje svensk bondg\u00e5rd fr\u00e5n medeltiden fram till 1800-talets slut h\u00e4ngde den i ladan eller stod lutad mot loggv\u00e4ggen: slagan<\/strong>, det enkla men oumb\u00e4rliga tr\u00f6skredskapet som skilde kornet fr\u00e5n halmen. Tv\u00e5 tr\u00e4klubbor f\u00f6renade med en l\u00e4derrem var allt som kr\u00e4vdes, men i h\u00e4nderna p\u00e5 en van tr\u00f6skare blev redskapet f\u00f6rl\u00e4ngningen av armen och ryggraden i g\u00e5rdens vinterarbete.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren som l\u00e4ser bouppteckningar och domb\u00f6cker dyker slagan upp g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng, ibland under namn som plejel<\/em>, pr\u00e4l<\/em> eller pr\u00e4gel<\/em>. Att f\u00f6rst\u00e5 detta redskap \u00e4r att f\u00f6rst\u00e5 hur dina f\u00f6rf\u00e4der tillbringade h\u00f6stens och vinterns m\u00f6rka m\u00e5nader, och hur deras arbete v\u00e4rderades i \u00f6re och daler.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

Slagan bestod av tv\u00e5 delar som arbetade tillsammans. Handsvingen<\/strong> var det l\u00e4ngre skaftet som tr\u00f6skaren h\u00f6ll i h\u00e4nderna, medan slagvirket<\/strong> var den kortare, tyngre klubban som faktiskt slog mot s\u00e4den. De tv\u00e5 delarna var f\u00f6renade med en r\u00f6rlig l\u00e4nk av l\u00e4der eller fl\u00e4tad sena, vilket gjorde att slagvirket kunde sv\u00e4nga fritt och tr\u00e4ffa s\u00e4den med full kraft.<\/p>\n

Arbetet \u00e4gde rum p\u00e5 loggolvet<\/strong> i ladan, ett h\u00e5rt och sl\u00e4tt golv av plankor eller stampad lera. Tr\u00f6skaren bredde ut k\u00e4rvarna med axen mot mitten och slog sedan rytmiskt tills kornen lossnade ur axen. N\u00e4r en sida var f\u00e4rdigtr\u00f6skad v\u00e4nde han k\u00e4rvarna och slog igen. Sedan skiljdes halmen fr\u00e5n kornen, och kornen rensades vidare med kastskovel och s\u00e5ll.<\/p>\n

Det vackraste och mest fascinerande var n\u00e4r flera m\u00e4n tr\u00f6skade tillsammans. Tv\u00e5, tre eller fyra tr\u00f6skare slog i exakt takt, s\u00e5 att slagorna f\u00f6ll i en obruten rytm utan att kollidera. Denna koreografi kr\u00e4vde \u00e5r av \u00f6vning och var en sj\u00e4lvklar del av dr\u00e4ngens och bondens kunnande. Misstog man takten kunde slagan tr\u00e4ffa en kamrats huvud eller hand med f\u00f6r\u00f6dande kraft.<\/p>\n

Tr\u00f6skningen p\u00e5gick under h\u00f6sten och vintern, ofta fr\u00e5n oktober till mars. Det var dammigt, h\u00e5rt och slitsamt arbete. P\u00e5 de stora g\u00e5rdarna lyste lanternor i ladorna l\u00e5ngt in p\u00e5 vinterkv\u00e4llarna, och ljudet av slagorna h\u00f6rdes \u00f6ver byn som ett rytmiskt eko av \u00e5rets sista sk\u00f6rdearbete.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

Slagan tillverkades n\u00e4stan alltid av bonden sj\u00e4lv eller av en kunnig granne. Handsvingen gjordes av ett rakt, l\u00e4tt och samtidigt segt tr\u00e4slag, oftast bj\u00f6rk, r\u00f6nn eller ask<\/strong>. Slagvirket d\u00e4remot skulle vara tyngre och t\u00e4tare, och h\u00e4r valde man g\u00e4rna hagtorn, oxel eller h\u00e4rdad ek<\/strong>. Tyngden i slagvirket gjorde att kraften \u00f6kade utan att tr\u00f6skaren beh\u00f6vde svinga h\u00e5rdare.<\/p>\n

L\u00e4nken mellan de tv\u00e5 delarna var den mest slitstarka punkten. Den kunde g\u00f6ras av r\u00e5 oxhud, av fl\u00e4tad senstrimla eller av tunna remmar av s\u00e4lskinn d\u00e4r s\u00e5dant fanns att tillg\u00e5. P\u00e5 varje klubba fanns ett h\u00e5l eller en insk\u00e4rning d\u00e4r l\u00e4nken f\u00e4stes, ofta f\u00f6rst\u00e4rkt med en tr\u00e4pinne eller en knut.<\/p>\n

Eftersom slagan var enkel att tillverka men slets snabbt i daglig anv\u00e4ndning, fanns det ofta flera slagor p\u00e5 varje g\u00e5rd. I bouppteckningarna ser man d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4llan en ensam slaga, utan tre, fyra eller fem stycken upptagna tillsammans, ibland i s\u00e4llskap med andra tr\u00f6skredskap som kastskovlar och s\u00e5ll.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

F\u00e5 jordbruksredskap har s\u00e5 m\u00e5nga dialektala namn som slagan. I G\u00f6taland och Svealand anv\u00e4ndes oftast formen slaga<\/em> eller handslaga<\/em>. I delar av Sm\u00e5land och \u00d6sterg\u00f6tland talade man om tr\u00f6skslaga<\/em>. I norra Sverige och vissa delar av Bergslagen f\u00f6rekom plejel<\/em>, pl\u00e4gel<\/em> och pl\u00e4jel<\/em>, ord som har tyskt och latinskt ursprung (latinets flagellum<\/em>, piska).<\/p>\n

L\u00e4ngs Norrlandskusten och i Finland m\u00f6tte forskaren \u00e4ven formerna pr\u00e4gel<\/em>, pr\u00e4jel<\/em> och det kortare pr\u00e4l<\/em>. Dessa namn pekar p\u00e5 en l\u00e5ng regional hantverkstradition d\u00e4r varje bygd hade sin egen variant av redskapet och sitt eget ord f\u00f6r det. N\u00e4r du l\u00e4ser en bouppteckning fr\u00e5n till exempel H\u00e4lsingland och m\u00f6ter ordet pr\u00e4l<\/em>, \u00e4r det allts\u00e5 samma redskap som slaga<\/em> i en uppl\u00e4ndsk handling.<\/p>\n

I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

Efter 1734 \u00e5rs lag<\/strong> blev bouppteckningen obligatorisk vid d\u00f6dsfall, och fr\u00e5n den tiden f\u00e5r vi rik dokumentation \u00f6ver b\u00f6ndernas redskapsbest\u00e5nd. Slagan dyker upp i n\u00e4stan varje bondebouppteckning under rubriken ”\u00c5kerbruks redskap” eller ”Lador och uthus”.<\/p>\n

V\u00e4rderingen l\u00e5g vanligen mellan 4 och 8 \u00f6re silvermynt<\/strong> per slaga under 1700-talet, motsvarande ungef\u00e4r en halv dags arbete f\u00f6r en piga eller priset p\u00e5 ett par liter mj\u00f6lk. En sliten slaga kunde v\u00e4rderas s\u00e5 l\u00e5gt som 2 \u00f6re, medan en nytillverkad i god ekstomme kunde n\u00e5 10-12 \u00f6re. N\u00e4r en bouppteckning listar ”Tre slagor \u00e0 6 \u00f6re, 18 \u00f6re” betyder det att de var i normalt skick.<\/p>\n

I domb\u00f6ckerna f\u00f6rekommer slagan i flera sammanhang. Den n\u00e4mns i tvister om arbetsdagar<\/strong>, d\u00e4r dr\u00e4ngar eller statare anklagats f\u00f6r att inte ha fullgjort sin tr\u00f6skning. Den f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i brottm\u00e5l<\/strong>, eftersom en slaga var ett potentiellt farligt vapen. Slagsm\u00e5l i ladan under tr\u00f6skning kunde sluta blodigt, och tingsr\u00e4tten fick d\u00e5 bed\u00f6ma huruvida slagan anv\u00e4nts upps\u00e5tligen som vapen eller om olyckan berott p\u00e5 rytmbrott i tr\u00f6skningen.<\/p>\n

N\u00e4r du forskar i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll kan s\u00f6kord som tr\u00f6ska<\/em>, logen<\/em>, plejel<\/em> och handslaga<\/em> leda dig till intressanta vittnesm\u00e5l om vardagslivet i ladan.<\/p>\n

Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

Tr\u00f6skningen var den sista stora arbetsinsatsen i jordbruks\u00e5ret och samtidigt den som avgjorde vinterns mat. Hur mycket korn, r\u00e5g och havre som faktiskt hamnade i tunnan berodde p\u00e5 hur v\u00e4l tr\u00f6skningen utf\u00f6rdes. En slarvig tr\u00f6skare l\u00e4mnade korn kvar i halmen, vilket betraktades som direkt sl\u00f6seri.<\/p>\n

F\u00f6r dr\u00e4ngarna och statarna var tr\u00f6skningen ett m\u00e5tt p\u00e5 arbetsf\u00f6rm\u00e5ga. En man som kunde sl\u00e5 rytmiskt i takt med tre andra i hela dagar i str\u00e4ck v\u00e4rderades h\u00f6gt och kunde f\u00e5 b\u00e4ttre l\u00f6n vid n\u00e4sta st\u00e4mmodag. Den som inte m\u00e4ktade med rytmen blev satt till andra sysslor som att rensa korn eller fodra djuren.<\/p>\n

Uttrycket ”att sl\u00e5 sin sista korn”<\/strong> levde l\u00e4nge kvar i svenskt spr\u00e5kbruk och betydde att avsluta n\u00e5got, fullborda sitt livsverk eller dra sin sista suck. Idiomet vittnar om hur djupt tr\u00f6skningen var inristad i bondesamh\u00e4llets f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld.<\/p>\n

N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

Fr\u00e5n 1850-talet<\/strong> b\u00f6rjade mekaniska tr\u00f6skor sprida sig p\u00e5 de st\u00f6rre g\u00e5rdarna i Sverige. F\u00f6rst kom h\u00e4stvandringen, d\u00e4r h\u00e4star drev en enkel tr\u00f6skmaskin via en vandringsverk, och senare \u00e5ngdrivna och remdrivna tr\u00f6skverk. P\u00e5 sm\u00e5 torp och backstugor levde slagan dock kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet, ofta som komplement till maskinell tr\u00f6skning eller f\u00f6r sm\u00e5skaliga gr\u00f6dor som lin och \u00e4rtor.<\/p>\n

Det var inte bara effektiviteten som drev fram f\u00f6r\u00e4ndringen. N\u00e4r dr\u00e4ngarna b\u00f6rjade s\u00f6ka sig till st\u00e4derna och industrin fr\u00e5n 1880-talet och fram\u00e5t blev arbetskraften dyrare, och bonden hade inte l\u00e4ngre r\u00e5d att h\u00e5lla fyra m\u00e4n sysselsatta med slagor i ladan en hel vinter.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  1. L\u00e4r dig de dialektala namnen.<\/strong> N\u00e4r du l\u00e4ser bouppteckningar fr\u00e5n Norrland eller Finland, leta efter plejel<\/em>, pr\u00e4l<\/em> och pr\u00e4gel<\/em>. I sydsvenska handlingar \u00e4r handslaga<\/em> vanligare. Att k\u00e4nna igen orden hj\u00e4lper dig att tolka inventarielistorna korrekt.<\/li>\n
  2. R\u00e4kna slagorna.<\/strong> Antalet slagor i en bouppteckning antyder hur m\u00e5nga m\u00e4n som tr\u00f6skade samtidigt p\u00e5 g\u00e5rden. Fem eller fler slagor pekar p\u00e5 en st\u00f6rre g\u00e5rd med dr\u00e4ngar, medan en eller tv\u00e5 antyder ett mindre hush\u00e5ll.<\/li>\n
  3. S\u00f6k i domb\u00f6ckerna under tr\u00f6skningss\u00e4songen.<\/strong> Tvister, slagsm\u00e5l och olyckor i ladan intr\u00e4ffade ofta november-februari. Begr\u00e4nsa din s\u00f6kning i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll till dessa m\u00e5nader f\u00f6r att finna vittnesm\u00e5l om tr\u00f6skningen.<\/li>\n
  4. J\u00e4mf\u00f6r v\u00e4rderingar \u00f6ver tid.<\/strong> Om du f\u00f6ljer en g\u00e5rd genom flera generationers bouppteckningar, notera hur slagornas v\u00e4rdering f\u00f6r\u00e4ndras. Fr\u00e5n 1850-talet b\u00f6rjar de f\u00f6rsvinna eller tas upp till l\u00e4gre v\u00e4rde, vilket kan indikera att g\u00e5rden skaffat tr\u00f6skmaskin.<\/li>\n
  5. Koppla redskap till m\u00e4nniskor.<\/strong> Fr\u00e5ga dig vilka i hush\u00e5llet som faktiskt anv\u00e4nde slagorna. Var det husbonden sj\u00e4lv, dr\u00e4ngarna eller inhysningar? Mantalsl\u00e4ngderna kan ge svar p\u00e5 vilka m\u00e4n som fanns p\u00e5 g\u00e5rden under tr\u00f6skningss\u00e4songen.<\/li>\n<\/ol>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Hur tung var en slaga?<\/h3>\n

    En typisk slaga v\u00e4gde mellan 1,5 och 2,5 kilo, d\u00e4r slagvirket utgjorde merparten av tyngden. Handsvingen var ungef\u00e4r 130-150 centimeter l\u00e5ng och slagvirket 60-80 centimeter. Vikten skulle vara tillr\u00e4cklig f\u00f6r att kraften skulle r\u00e4cka, men inte s\u00e5 stor att tr\u00f6skaren tr\u00f6ttnade efter en timme.<\/p>\n

    Varf\u00f6r har slagan s\u00e5 m\u00e5nga olika namn p\u00e5 svenska?<\/h3>\n

    M\u00e5ngfalden beror p\u00e5 tv\u00e5 faktorer. Dels \u00e4r redskapet ur\u00e5ldrigt och har funnits p\u00e5 svensk mark sedan j\u00e4rn\u00e5ldern, vilket gett tid f\u00f6r dialekterna att utveckla egna former. Dels har ord l\u00e5nats in fr\u00e5n tyska och latin (flagellum<\/em>, Flegel<\/em>) i olika tidsperioder och i olika lands\u00e4ndar, vilket gett upphov till parallella ordstammar som slag-<\/em> och plejel\/pr\u00e4l-<\/em>.<\/p>\n

    Hur ofta f\u00f6rekommer slagan i bouppteckningar?<\/h3>\n

    I bondebouppteckningar fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e4r slagan med i n\u00e4stan alla fall d\u00e4r den d\u00f6de \u00e4gde \u00e5kerbruk. Den saknas d\u00e4remot ofta i borgerliga bouppteckningar fr\u00e5n st\u00e4derna och i bouppteckningar efter torpare som arrenderade utan eget redskapsbest\u00e5nd. Fr\u00e5nvaron av slaga i en lantlig bouppteckning kan d\u00e4rf\u00f6r vara ett tecken p\u00e5 att den d\u00f6de inte sj\u00e4lv brukade jord.<\/p>\n

    Kan jag se en bevarad slaga n\u00e5gonstans?<\/h3>\n

    Ja, de flesta hembygdsg\u00e5rdar och l\u00e4nsmuseer har slagor i sina samlingar. Nordiska museet i Stockholm och Skansens lador har v\u00e4lbevarade exemplar fr\u00e5n olika lands\u00e4ndar. M\u00e5nga hembygdsf\u00f6reningar arrangerar ocks\u00e5 tr\u00f6skningsuppvisningar under h\u00f6stens sk\u00f6rdemarknader, d\u00e4r du kan se redskapet i bruk.<\/p>\n

    Var slagan farlig att anv\u00e4nda?<\/h3>\n

    Ja, slagan kunde orsaka allvarliga skador. Domb\u00f6ckerna vittnar om olyckor d\u00e4r tr\u00f6skare slagits sansl\u00f6sa eller f\u00e5tt armar och h\u00e4nder brutna n\u00e4r rytmen brustit i gemensam tr\u00f6skning. Slagan kunde ocks\u00e5 anv\u00e4ndas som tillhygge vid br\u00e5k, och flera fall av dr\u00e5p och misshandel med slaga finns dokumenterade i h\u00e4radsr\u00e4tternas protokoll fr\u00e5n 1600- och 1700-talen.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Tr\u00f6skredskap best\u00e5ende av tv\u00e5 tr\u00e4klubbor f\u00f6renade med en l\u00e4derrem. Anv\u00e4ndes f\u00f6r att sl\u00e5 s\u00e4des-k\u00e4rnor ur axen.<\/p>","protected":false},"featured_media":507,"template":"","df_foremalskategori":[21],"class_list":["post-462","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-jordbruk"],"yoast_head":"\nSlaga - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Slaga: Tr\u00f6skredskap med tv\u00e5 bundna tr\u00e4klubbor som slogs mot s\u00e4den. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till tidigt 1900-tal.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/slaga\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Slaga - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Slaga: Tr\u00f6skredskap med tv\u00e5 bundna tr\u00e4klubbor som slogs mot s\u00e4den. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till tidigt 1900-tal.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/slaga\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T05:41:55+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/slaga-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/slaga\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/slaga\\\/\",\"name\":\"Slaga - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/slaga\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/slaga\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/slaga-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T05:41:55+00:00\",\"description\":\"Slaga: Tr\u00f6skredskap med tv\u00e5 bundna tr\u00e4klubbor som slogs mot s\u00e4den. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till tidigt 1900-tal.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/slaga\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/slaga\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/slaga\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/slaga-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/slaga-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"Slaga - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/slaga\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Slaga\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Slaga - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"Slaga: Tr\u00f6skredskap med tv\u00e5 bundna tr\u00e4klubbor som slogs mot s\u00e4den. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till tidigt 1900-tal.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/slaga\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Slaga - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"Slaga: Tr\u00f6skredskap med tv\u00e5 bundna tr\u00e4klubbor som slogs mot s\u00e4den. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till tidigt 1900-tal.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/slaga\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T05:41:55+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/slaga-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"9 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/slaga\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/slaga\/","name":"Slaga - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/slaga\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/slaga\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/slaga-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:09+00:00","dateModified":"2026-05-17T05:41:55+00:00","description":"Slaga: Tr\u00f6skredskap med tv\u00e5 bundna tr\u00e4klubbor som slogs mot s\u00e4den. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till tidigt 1900-tal.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/slaga\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/slaga\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/slaga\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/slaga-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/slaga-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"Slaga - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/slaga\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Slaga"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/462","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/462\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":614,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/462\/revisions\/614"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/507"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=462"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=462"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}