{"id":461,"date":"2026-05-16T12:49:09","date_gmt":"2026-05-16T11:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackla\/"},"modified":"2026-05-17T05:08:59","modified_gmt":"2026-05-17T04:08:59","slug":"hackla","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hackla\/","title":{"rendered":"H\u00e4ckla"},"content":{"rendered":"

I bouppteckningar fr\u00e5n 1600- och 1700-talen dyker den ofta upp bland kvinnornas redskap: en h\u00e4ckla, ibland stavad h\u00e4ckel<\/em> eller h\u00e4kla<\/em>. Detta enkla men oumb\u00e4rliga verktyg utgjorde en central del av linberedningen, det l\u00e5nga hantverk som f\u00f6rvandlade odlat lin till spinnbar fiber och slutligen till linnetyg. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren som hittar en h\u00e4ckla i sina f\u00f6rf\u00e4ders kvarl\u00e5tenskap \u00f6ppnar sig en hel v\u00e4rld av textilarbete, hush\u00e5llsekonomi och kvinnligt kunnande.<\/p>\n

H\u00e4cklan bestod i sin enklaste form av en tr\u00e4br\u00e4da med rader av uppstickande j\u00e4rnspikar, genom vilka linfibrerna drogs upprepade g\u00e5nger f\u00f6r att rensas fr\u00e5n orenheter och korta fiber\u00e4ndar. Verktyget anv\u00e4ndes i Sverige fr\u00e5n medeltiden \u00e4nda fram till mitten av 1900-talet och f\u00f6rekom i n\u00e4stan varje g\u00e5rd d\u00e4r lin odlades, s\u00e4rskilt i H\u00e4lsingland och \u00c5ngermanland.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

H\u00e4cklingen utgjorde ett av m\u00e5nga steg i den l\u00e5nga linberedningen, en process som kunde ta veckor fr\u00e5n sk\u00f6rd till f\u00e4rdig linnetr\u00e5d. Efter att linet r\u00f6tats, torkats, br\u00e5kats och sk\u00e4ktats \u00e5terstod att h\u00e4ckla det. Husmodern eller pigan f\u00e4ste h\u00e4cklan stadigt p\u00e5 en b\u00e4nk eller bock och tog ett knippe linfiber i handen. Hon drog sedan knippet upprepade g\u00e5nger genom de uppstickande j\u00e4rnspikarna med kraftiga, rytmiska r\u00f6relser.<\/p>\n

Vid varje drag fastnade korta fibrer, agnar och o\u00f6nskat material i spikarna, medan de l\u00e5nga, fina fibrerna gled igenom. De rensade fibrerna kallades boste<\/strong>, medan det bortskurna och kortare materialet ben\u00e4mndes vr\u00e4ka<\/strong> eller bl\u00e5nor. Vr\u00e4kan kastades inte bort, utan anv\u00e4ndes till gr\u00f6vre textilier som s\u00e4ckv\u00e4v eller fyllning.<\/p>\n

F\u00f6r att uppn\u00e5 riktigt fin lintr\u00e5d kr\u00e4vdes flera h\u00e4cklingar i tur och ordning genom allt finare h\u00e4cklor. Man b\u00f6rjade med en grovh\u00e4ckla<\/strong> med glest sittande spikar, fortsatte med en mellanh\u00e4ckla<\/strong>, och avslutade med en finh\u00e4ckla<\/strong> d\u00e4r spikarna satt t\u00e4tt. Den sista h\u00e4cklan gav fibrer som var redo att l\u00e4ggas p\u00e5 spinnrockens sl\u00e4nda.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

Sj\u00e4lva br\u00e4dan tillverkades vanligen av h\u00e5rt l\u00f6vtr\u00e4 som bj\u00f6rk, ek eller bok, vilket gav n\u00f6dv\u00e4ndig stadga \u00e5t de tunga spikarna. Br\u00e4dan kunde vara rektangul\u00e4r eller oval, ofta med ett handtag eller ett urtag f\u00f6r att f\u00e4stas vid arbetsb\u00e4nken. Spikarna smiddes av j\u00e4rn och slogs ner i f\u00f6rborrade h\u00e5l med j\u00e4mn f\u00f6rdelning \u00f6ver ytan.<\/p>\n

Det var bysmeden som tillverkade spikarna, medan br\u00e4dan ofta gjordes av g\u00e5rdens egen folk eller av en kringresande hantverkare. Spikbreddens f\u00f6rdelning och regelbundenhet visade hantverkarens skicklighet. En v\u00e4lgjord h\u00e4ckla med rakt isatta, lika l\u00e5nga spikar var en stolthet och kunde g\u00e5 i arv mellan generationer. S\u00e4mre h\u00e4cklor med oj\u00e4mnt isatta spikar slet ut linfibern och gav l\u00e4gre kvalitet p\u00e5 slutprodukten.<\/p>\n

M\u00e5nga h\u00e4cklor pryddes med inskurna initialer, \u00e5rtal och dekorativa m\u00f6nster, s\u00e4rskilt om de gavs som f\u00e4stm\u00f6g\u00e5vor fr\u00e5n f\u00e4stmannen till sin tillkommande. En vackert dekorerad h\u00e4ckla blev d\u00e5 b\u00e5de ett bruksf\u00f6rem\u00e5l och en k\u00e4rleksg\u00e5va.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

H\u00e4cklan hette olika saker i olika delar av landet. I de stora linodlingsbygderna i H\u00e4lsingland och \u00c5ngermanland var linh\u00e4ckla<\/em> det vanligaste namnet, medan linkarda<\/em> f\u00f6rekom i andra trakter, \u00e4ven om karda i strikt mening avs\u00e5g ull. I bouppteckningar m\u00f6ter man ocks\u00e5 ben\u00e4mningar som h\u00e4ckel<\/em>, h\u00e4ckle<\/em> och h\u00e4kla<\/em>, beroende p\u00e5 skrivarens dialekt och stavningsvanor.<\/p>\n

De tre finhetsgraderna fick ocks\u00e5 egna namn: grovh\u00e4ckla, mellanh\u00e4ckla och finh\u00e4ckla. I s\u00f6dra Sverige, d\u00e4r hampa odlades i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n lin, anv\u00e4ndes liknande h\u00e4cklor \u00e4ven till hampberedning. I H\u00e4lsingland, d\u00e4r linnet utgjorde en betydande del av b\u00f6ndernas inkomster genom marknadsf\u00f6rs\u00e4ljning, fanns ofta flera h\u00e4cklor i samma hush\u00e5ll, vilket bouppteckningarna tydligt visar.<\/p>\n

I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

Efter 1734 \u00e5rs lag blev bouppteckningar obligatoriska vid d\u00f6dsfall, vilket inneb\u00e4r att den moderna sl\u00e4ktforskaren kan hitta h\u00e4cklor noggrant f\u00f6rtecknade i kvarl\u00e5tenskapen efter f\u00f6rf\u00e4der fr\u00e5n mitten av 1700-talet och fram\u00e5t. H\u00e4cklor v\u00e4rderades vanligen till mellan 8 och 16 \u00f6re silvermynt per styck<\/strong> under 1700-talet, motsvarande ungef\u00e4r en halv till en hel dags arbete f\u00f6r en piga.<\/p>\n

En typisk notering kunde lyda: ”En linh\u00e4ckla, gammal, 8 \u00f6re”<\/em> eller ”Tvenne h\u00e4cklor, en grof och en fin, 1 daler”<\/em>. N\u00e4r bouppteckningsm\u00e4nnen specificerade b\u00e5de grov- och finh\u00e4ckla i samma hush\u00e5ll, var det ett tecken p\u00e5 att g\u00e5rden bedrev en mer omfattande linberedning. V\u00e4rderingen 16 \u00f6re p\u00e5 en v\u00e4lbevarad finh\u00e4ckla motsvarade ungef\u00e4r priset p\u00e5 tv\u00e5 kannor sm\u00f6r eller en dags arbete f\u00f6r en kvinnlig dagsverkare.<\/p>\n

I domb\u00f6ckerna f\u00f6rekommer h\u00e4cklor ibland i tvister om arv, st\u00f6ld eller hemskillnad. En h\u00e4ckla som stulits fr\u00e5n en grannes bod kunde leda till tings\u00e4renden d\u00e4r b\u00f6tesbeloppet ofta vida \u00f6versteg sj\u00e4lva f\u00f6rem\u00e5lets v\u00e4rde, eftersom det handlade om kr\u00e4nkning av hemfriden. Den intresserade kan s\u00f6ka i tingsr\u00e4ttsprotokollen efter ord som h\u00e4ckla<\/em>, linberedning<\/em> eller linredskap<\/em> f\u00f6r att hitta s\u00e5dana \u00e4renden.<\/p>\n

Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

Linfiberns kvalitet best\u00e4mde direkt linnetygets v\u00e4rde, och d\u00e4rmed hush\u00e5llets m\u00f6jlighet att antingen kl\u00e4 sig v\u00e4l eller s\u00e4lja \u00f6verskott p\u00e5 marknaden. En skicklig h\u00e4cklerska kunde ur ett knippe r\u00e5fiber f\u00e5 fram betydligt mer fin boste \u00e4n en oerfaren, vilket gjorde h\u00e4cklingen till ett ansett kvinnligt hantverk.<\/p>\n

I 1600- och 1700-talets bondesamh\u00e4lle representerade h\u00e4cklan kvinnornas ekonomiska bidrag till hush\u00e5llet. Medan m\u00e4nnen arbetade med jordbruk, skogsbruk och fiske, var textilproduktionen kvinnornas dom\u00e4n. En v\u00e4lutrustad g\u00e5rd med flera h\u00e4cklor, spinnrockar och v\u00e4vstolar signalerade v\u00e4lst\u00e5nd och kunnande. H\u00e4lsinglands ber\u00f6mda linnev\u00e4vnad gjorde att husm\u00f6drarna d\u00e4r kunde bidra med betydande inkomster till g\u00e5rdens ekonomi genom f\u00f6rs\u00e4ljning p\u00e5 marknader och till uppk\u00f6pare.<\/p>\n

F\u00f6r d\u00f6ttrarna i ett hush\u00e5ll var f\u00e4rdigheten att h\u00e4ckla en del av den utbildning som kr\u00e4vdes f\u00f6r att gifta sig och bli husmor p\u00e5 en egen g\u00e5rd. En flicka som inte kunde h\u00e4ckla ordentligt ans\u00e5gs ofullbordad i sitt kvinnliga kunnande.<\/p>\n

N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

H\u00e4cklan b\u00f6rjade f\u00f6rsvinna ur svenska hush\u00e5ll under andra halvan av 1800-talet i takt med att industriellt tillverkat bomullstyg blev billigt och tillg\u00e4ngligt \u00e4ven f\u00f6r bondebefolkningen. Bomullen, som importerades och bearbetades i fabriker, konkurrerade ut det arbetskr\u00e4vande linnet. Linodlingen minskade kraftigt, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 behovet av h\u00e4cklor.<\/p>\n

Trots detta levde h\u00e4cklingen kvar in p\u00e5 1900-talet i mer avl\u00e4gsna trakter, s\u00e4rskilt i H\u00e4lsingland och \u00c5ngermanland d\u00e4r traditionen var stark. Vid mitten av 1900-talet hade dock \u00e4ven dessa sista linberedare lagt ner sin verksamhet, och h\u00e4cklan blev ett museif\u00f6rem\u00e5l eller en prydnad i hembygdsg\u00e5rdar.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  1. S\u00f6k systematiskt i bouppteckningarna<\/strong> efter ord som h\u00e4ckla, linh\u00e4ckla, h\u00e4ckel och h\u00e4kla. Antalet och typen av h\u00e4cklor avsl\u00f6jar om hush\u00e5llet bedrev linberedning f\u00f6r eget bruk eller f\u00f6r marknaden.<\/li>\n
  2. J\u00e4mf\u00f6r med andra textilredskap<\/strong> i samma bouppteckning. F\u00f6rekomst av flera h\u00e4cklor tillsammans med spinnrockar, v\u00e4vstolar och linsk\u00e4ktor pekar p\u00e5 omfattande textilproduktion.<\/li>\n
  3. Kartl\u00e4gg sl\u00e4ktens geografiska ursprung.<\/strong> H\u00e4rstammar du fr\u00e5n H\u00e4lsingland, \u00c5ngermanland eller andra linodlingsbygder, \u00e4r sannolikheten stor att dina kvinnliga f\u00f6rf\u00e4der var skickliga h\u00e4cklerskor.<\/li>\n
  4. L\u00e4s domb\u00f6cker fr\u00e5n hemsocknen<\/strong> f\u00f6r att hitta tvister om textilredskap, linst\u00f6lder eller arvsskiften d\u00e4r h\u00e4cklor n\u00e4mns specifikt. S\u00e5dana protokoll ger ofta levande detaljer om vardagslivet.<\/li>\n
  5. Bes\u00f6k hembygdsg\u00e5rden<\/strong> i f\u00f6rf\u00e4dernas socken. M\u00e5nga bevarade h\u00e4cklor har initialer och \u00e5rtal inskurna, och med tur kan du hitta ett redskap som faktiskt tillh\u00f6rt din sl\u00e4kt.<\/li>\n<\/ol>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan en h\u00e4ckla och en karda?<\/h3>\n

    En h\u00e4ckla anv\u00e4ndes f\u00f6r lin och hampa och bestod av en stadig tr\u00e4br\u00e4da med uppstickande j\u00e4rnspikar. En karda d\u00e4remot anv\u00e4ndes f\u00f6r ull och bestod av tv\u00e5 handh\u00e5llna br\u00e4dor med t\u00e4tt sittande, b\u00f6jda st\u00e5ltaggar. Termen linkarda<\/em> f\u00f6rekommer dock i vissa dialekter som synonym till linh\u00e4ckla.<\/p>\n

    Hur mycket var en h\u00e4ckla v\u00e4rd i 1700-talets bouppteckningar?<\/h3>\n

    En vanlig h\u00e4ckla v\u00e4rderades till mellan 8 och 16 \u00f6re silvermynt, motsvarande ungef\u00e4r en halv till en hel dags arbete f\u00f6r en piga. En s\u00e4rskilt v\u00e4lgjord finh\u00e4ckla kunde v\u00e4rderas h\u00f6gre, medan slitna grovh\u00e4cklor ibland togs upp till s\u00e5 lite som 4 \u00f6re.<\/p>\n

    Varf\u00f6r fanns det flera h\u00e4cklor i samma hush\u00e5ll?<\/h3>\n

    Linberedningen kr\u00e4vde successivt finare rensning av fibrerna. Man b\u00f6rjade med en grovh\u00e4ckla med glesa spikar, fortsatte med en mellanh\u00e4ckla och avslutade med en finh\u00e4ckla d\u00e4r spikarna satt t\u00e4tt. Varje h\u00e4ckla rensade bort allt finare orenheter och kortare fiberbitar.<\/p>\n

    ","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Tr\u00e4br\u00e4da f\u00f6rsedd med rader av j\u00e4rnspikar som linfibrerna drogs igenom f\u00f6r att skiljas fr\u00e5n sk\u00e4kten och rensas.<\/p>","protected":false},"featured_media":515,"template":"","df_foremalskategori":[22],"class_list":["post-461","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-textil-och-spinning"],"yoast_head":"\nH\u00e4ckla - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"H\u00e4ckla: Br\u00e4da med uppstickande j\u00e4rnspikar f\u00f6r att rensa lin eller hampa. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hackla\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"H\u00e4ckla - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"H\u00e4ckla: Br\u00e4da med uppstickande j\u00e4rnspikar f\u00f6r att rensa lin eller hampa. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hackla\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T04:08:59+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hackla-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackla\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackla\\\/\",\"name\":\"H\u00e4ckla - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackla\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackla\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/hackla-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T04:08:59+00:00\",\"description\":\"H\u00e4ckla: Br\u00e4da med uppstickande j\u00e4rnspikar f\u00f6r att rensa lin eller hampa. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackla\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackla\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackla\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/hackla-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/hackla-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"H\u00e4ckla - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackla\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"H\u00e4ckla\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"H\u00e4ckla - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"H\u00e4ckla: Br\u00e4da med uppstickande j\u00e4rnspikar f\u00f6r att rensa lin eller hampa. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hackla\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"H\u00e4ckla - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"H\u00e4ckla: Br\u00e4da med uppstickande j\u00e4rnspikar f\u00f6r att rensa lin eller hampa. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hackla\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T04:08:59+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hackla-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackla\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackla\/","name":"H\u00e4ckla - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackla\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackla\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hackla-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:09+00:00","dateModified":"2026-05-17T04:08:59+00:00","description":"H\u00e4ckla: Br\u00e4da med uppstickande j\u00e4rnspikar f\u00f6r att rensa lin eller hampa. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackla\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackla\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackla\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hackla-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hackla-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"H\u00e4ckla - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackla\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"H\u00e4ckla"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/461","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/461\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":514,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/461\/revisions\/514"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/515"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=461"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=461"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}