{"id":460,"date":"2026-05-16T12:49:09","date_gmt":"2026-05-16T11:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackelsekista\/"},"modified":"2026-05-17T05:08:29","modified_gmt":"2026-05-17T04:08:29","slug":"hackelsekista","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hackelsekista\/","title":{"rendered":"Hackelsekista"},"content":{"rendered":"

I de svenska bondesamh\u00e4llets f\u00e4hus och stall stod ett oansenligt men oumb\u00e4rligt redskap, hackelsekistan. Detta enkla tr\u00e4f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6rvandlade l\u00e5ng halm och h\u00e5rt h\u00f6 till korta, l\u00e4tthanterliga str\u00e5bitar som djuren kunde tugga och sm\u00e4lta effektivare. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren som l\u00e4ser bouppteckningar fr\u00e5n 1600- och 1700-talen dyker hackelsekistan upp g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng, ofta v\u00e4rderad till bara n\u00e5gra \u00f6re men \u00e4nd\u00e5 tillr\u00e4ckligt viktig f\u00f6r att noteras s\u00e4rskilt av bouppteckningsm\u00e4nnen.<\/p>\n

Att f\u00f6rst\u00e5 hackelsekistans roll ger en konkret inblick i hur v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der sk\u00f6tte sina djur, organiserade sitt arbete och hush\u00e5llade med fodret under l\u00e5nga vintrar. F\u00f6rem\u00e5let f\u00f6ljde det svenska jordbruket fr\u00e5n medeltiden \u00e4nda fram till mitten av 1900-talet, d\u00e5 traktorer och fabrikstillverkat foder slutligen gjorde det \u00f6verfl\u00f6digt.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

Hackelsekistan bestod av en l\u00e5ng tr\u00e4l\u00e5da med en sk\u00e4rknivkonstruktion monterad i ena \u00e4nden. Bonden eller dr\u00e4ngen stoppade in halm eller h\u00f6 genom en lucka i kistans framkant, varefter en kraftig kniv drogs ner genom materialet med hj\u00e4lp av ett spakhandtag. Resultatet blev korta str\u00e5bitar som p\u00e5 svenska kallas just hackelse<\/em>, ett ord som finns belagt i skriftliga k\u00e4llor sedan medeltiden.<\/p>\n

De korta str\u00e5bitarna hade flera f\u00f6rdelar framf\u00f6r l\u00e5nga str\u00e5n. Djuren kunde tugga dem l\u00e4ttare, mindre foder gick till spillo och hackelsen l\u00e4t sig blandas med spannm\u00e5l, mj\u00f6l eller rotfrukter till en n\u00e4ringsrikare foderblandning. Kor och h\u00e4star fick hackelse som standardfoder, s\u00e4rskilt under den l\u00e5nga svenska vintern d\u00e5 f\u00e4rskt bete saknades. P\u00e5 st\u00f6rre g\u00e5rdar fanns ofta flera hackelsekistor i olika storlekar, anpassade f\u00f6r olika djurslag. H\u00e4starnas hackelse skars vanligen kortare och finare \u00e4n korna fick.<\/p>\n

Bladets vasshet avgjorde redskapets effektivitet. En sl\u00f6 kniv kr\u00e4vde mycket st\u00f6rre kraft och gav oj\u00e4mna snitt som djuren ratade. D\u00e4rf\u00f6r h\u00f6rde regelbunden slipning till de \u00e5terkommande sysslorna, och en bra slipsten r\u00e4knades som en v\u00e4rdefull tillg\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5rden.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

Sj\u00e4lva kistan byggdes n\u00e4stan alltid av furu eller gran, tr\u00e4slag som var l\u00e4tta att f\u00e5 tag p\u00e5 och bearbeta. Sidorna fogades samman med tr\u00e4plugg eller smidda spikar, och bottnen f\u00f6rst\u00e4rktes ofta med tv\u00e4rsl\u00e5ar f\u00f6r att t\u00e5la det h\u00e5rda arbetet. Knivbladet smiddes av en bysmed eller en kringresande klensmed och f\u00e4stes vid ett robust tr\u00e4handtag av bj\u00f6rk eller ask, tr\u00e4slag k\u00e4nda f\u00f6r sin styrka och elasticitet.<\/p>\n

I de flesta fall tillverkade g\u00e5rdens egna m\u00e4n sin hackelsekista. Bonden eller hans \u00e4ldre s\u00f6ner stod f\u00f6r snickeriet, medan smeden levererade kniv och beslag. P\u00e5 st\u00f6rre herrg\u00e5rdar och pr\u00e4stg\u00e5rdar kunde man d\u00e4remot best\u00e4lla mer p\u00e5kostade exemplar av yrkessnickare, ibland med dekorerade gavlar eller j\u00e4rnbeslag av kvalitet.<\/p>\n

Under 1800-talets andra h\u00e4lft kom mekaniska hackelsemaskiner med vev och kugghjul att gradvis ers\u00e4tta den enkla sk\u00e4rkistan. Dessa maskiner kunde sk\u00e4ra flera kilo halm i minuten och tillverkades industriellt vid mekaniska verkst\u00e4der i st\u00e4derna. Den gamla typen levde dock kvar parallellt p\u00e5 mindre torp och backstugor l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

Namnet hackelsekista<\/strong> dominerade i Mellansverige och G\u00f6taland, men flera regionala varianter f\u00f6rekom. I delar av V\u00e4sterg\u00f6tland och Sm\u00e5land kallades redskapet sk\u00e4rekista<\/strong>, medan formen sk\u00e4rkista<\/strong> var vanlig i Sk\u00e5ne och Blekinge. Alla tre ben\u00e4mningarna pekar p\u00e5 samma grundfunktion, n\u00e4mligen att sk\u00e4ra foder till hanterliga bitar.<\/p>\n

I Norrland var hackelsekistan betydligt mindre vanlig. Den norrl\u00e4ndska utfodringspraxisen byggde i h\u00f6gre grad p\u00e5 myrh\u00f6 och starr som inte kr\u00e4vde samma efterbehandling, och de mindre djurbes\u00e4ttningarna gjorde att man ofta kunde klara sig utan s\u00e4rskild sk\u00e4ranordning. N\u00e4r hackelsekistor \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rekommer i norrl\u00e4ndska bouppteckningar handlar det ofta om st\u00f6rre hemman eller om g\u00e5rdar med h\u00e4sth\u00e5llning.<\/p>\n

I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

Efter 1734 \u00e5rs lag blev bouppteckningen obligatorisk vid d\u00f6dsfall, och d\u00e4rmed fick vi det rika k\u00e4llmaterial som idag utg\u00f6r grunden f\u00f6r mycket sl\u00e4ktforskning. Hackelsekistan dyker regelbundet upp i lantbruksbouppteckningar, oftast under rubriker som Tr\u00e4saker<\/em>, F\u00e4husredskap<\/em> eller Stallinventarier<\/em>.<\/p>\n

V\u00e4rderingen l\u00e5g vanligen mellan 24 och 48 \u00f6re silvermynt f\u00f6r enklare modeller under 1700-talet, vilket motsvarade ungef\u00e4r en till tv\u00e5 dagars arbete f\u00f6r en lantarbetare. En v\u00e4lbyggd hackelsekista med god kniv kunde v\u00e4rderas till uppemot 1 daler kopparmynt, medan en sliten och knivl\u00f6s kista ibland togs upp f\u00f6r s\u00e5 lite som 8 \u00f6re. Typiska formuleringar i bouppteckningarna lyder ”1 st hackelsekista med kniv, 32 \u00f6re” eller ”gammal sk\u00e4rekista, oduglig, 12 \u00f6re”.<\/p>\n

I domb\u00f6ckerna f\u00f6rekommer hackelsekistan oftast i tre sammanhang. F\u00f6r det f\u00f6rsta vid tvister om arv d\u00e4r efterlevande gr\u00e4lade om l\u00f6s\u00f6rets f\u00f6rdelning. F\u00f6r det andra vid st\u00f6ldm\u00e5l, d\u00e5 en stulen kniv eller hela kistan kunde leda till l\u00e5nga r\u00e4tteg\u00e5ngar. F\u00f6r det tredje vid grannskapstvister, exempelvis n\u00e4r en dr\u00e4ng l\u00e5nat redskapet och returnerat det skadat. Den uppm\u00e4rksamme sl\u00e4ktforskaren som s\u00f6ker i h\u00e4radsr\u00e4ttsprotokoll kan d\u00e4rf\u00f6r hitta v\u00e4rdefulla glimtar av f\u00f6rf\u00e4dernas vardag genom att leta efter just s\u00e5dana m\u00e5l.<\/p>\n

Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

Att \u00e4ga en hackelsekista signalerade att g\u00e5rden var en fungerande djurh\u00e5llningsenhet. P\u00e5 1600- och 1700-talens svenska landsbygd var djurfoder ofta en bristvara, s\u00e4rskilt under senvintern d\u00e5 lagren tr\u00f6t. Genom att sk\u00e4ra halmen kort kunde bonden dryga ut det knappa h\u00f6et och samtidigt f\u00e5 djuren att \u00e4ta s\u00e5dant de annars skulle ratat, till exempel grov r\u00e5ghalm eller starr.<\/p>\n

Skillnaden mellan en g\u00e5rd med och utan v\u00e4lfungerande hackelsekista kunde i v\u00e4rsta fall avg\u00f6ra om djuren \u00f6verlevde v\u00e5ren eller ej. Magra och sv\u00e4ltf\u00f6dda kor gav mindre mj\u00f6lk, h\u00e4star orkade inte dra plogen, och en d\u00e5lig vinter kunde inneb\u00e4ra ekonomisk katastrof f\u00f6r hela hush\u00e5llet. Hackelsekistan var allts\u00e5 inte bara ett redskap utan en del av en \u00f6verlevnadsstrategi.<\/p>\n

F\u00f6rem\u00e5let s\u00e4ger ocks\u00e5 n\u00e5got om arbetsf\u00f6rdelningen. Att sk\u00e4ra hackelse h\u00f6rde i regel till dr\u00e4ngarnas och de yngre m\u00e4nnens sysslor, eftersom arbetet kr\u00e4vde kraft men inte s\u00e4rskild skicklighet. P\u00e5 mindre torp utf\u00f6rde dock husbonden sj\u00e4lv arbetet, ofta i samband med morgonens utfodring.<\/p>\n

N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

Under 1800-talets industrialisering kom som n\u00e4mnts mekaniska hackelsemaskiner att ta \u00f6ver. Dessa drevs f\u00f6rst med handvev, senare med remdrift fr\u00e5n lokomobiler och slutligen med elmotor. Hackelsekistan tr\u00e4ngdes successivt undan fr\u00e5n de st\u00f6rre g\u00e5rdarna men levde kvar p\u00e5 torp och sm\u00e5bruk.<\/p>\n

Den verkliga d\u00f6dsst\u00f6ten kom med traktorernas genombrott och \u00f6verg\u00e5ngen till ensilage och fabrikstillverkade foderblandningar efter andra v\u00e4rldskriget. Vid mitten av 1900-talet hade hackelsekistan i praktiken f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n den svenska landsbygden. M\u00e5nga kistor br\u00e4ndes upp som ved, andra hamnade p\u00e5 hembygdsmuseer d\u00e4r de idag st\u00e5r som tysta vittnen om en svunnen tids jordbruk.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  1. S\u00f6k systematiskt i bouppteckningar.<\/strong> Leta inte bara efter ordet ”hackelsekista” utan ocks\u00e5 efter ”sk\u00e4rekista”, ”sk\u00e4rkista” och bara ”kista med kniv”. Stavningen varierar kraftigt f\u00f6re 1900.<\/li>\n
  2. J\u00e4mf\u00f6r v\u00e4rderingar mellan generationer.<\/strong> Om din anfaders hackelsekista v\u00e4rderades till 8 \u00f6re och hans sons till 1 daler s\u00e4ger det n\u00e5got om g\u00e5rdens utveckling och v\u00e4lst\u00e5nd.<\/li>\n
  3. Anv\u00e4nd domboksforskning f\u00f6r att hitta tvister.<\/strong> S\u00f6k i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll under rubriker som ”tvistem\u00e5l om l\u00f6s\u00f6re”, ”st\u00f6ld” och ”skuldfordringar”. H\u00e4r kan hackelsekistor och annat l\u00f6s\u00f6re dyka upp i ov\u00e4ntade sammanhang.<\/li>\n
  4. Notera fr\u00e5nvaron av f\u00f6rem\u00e5l.<\/strong> Om din norrl\u00e4ndska anfader saknade hackelsekista trots stor djurbes\u00e4ttning kan det ber\u00e4tta om regional utfodringspraxis och b\u00f6r j\u00e4mf\u00f6ras med andra g\u00e5rdar i socknen.<\/li>\n
  5. Kombinera med hembygdsforskning.<\/strong> M\u00e5nga hembygdsf\u00f6reningar har bevarade hackelsekistor fr\u00e5n trakten. Att se ett konkret exemplar ger en helt annan f\u00f6rst\u00e5else \u00e4n bara den skrivna v\u00e4rderingen i bouppteckningen.<\/li>\n<\/ol>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan hackelse och vanligt h\u00f6?<\/h3>\n

    H\u00f6 \u00e4r torkat gr\u00e4s som beh\u00e5ller sin l\u00e5nga form, medan hackelse \u00e4r h\u00f6 eller halm som skurits i korta bitar om n\u00e5gra centimeter. Hackelsen blandades ofta med mj\u00f6l eller spannm\u00e5l och fungerade som ett mer koncentrerat foder, s\u00e4rskilt f\u00f6r h\u00e4star och mj\u00f6lkkor.<\/p>\n

    Hur hittar jag en hackelsekista i en bouppteckning?<\/h3>\n

    S\u00f6k under avsnitten f\u00f6r f\u00e4hus-, stall- eller ladug\u00e5rdsinventarier. F\u00f6rem\u00e5let kan st\u00e5 som ”hackelsekista”, ”sk\u00e4rekista”, ”sk\u00e4rkista” eller bara ”kista med kniv”. V\u00e4rderingen p\u00e5 24 till 48 \u00f6re f\u00f6r en enkel modell \u00e4r en god indikation p\u00e5 att det r\u00f6r sig om just ett s\u00e5dant redskap.<\/p>\n

    Var hackelsekistan v\u00e4rdefull?<\/h3>\n

    Nej, inte i absoluta termer. En vanlig hackelsekista v\u00e4rderades till motsvarande en eller tv\u00e5 dagsl\u00f6ner f\u00f6r en lantarbetare. D\u00e4remot var den oumb\u00e4rlig i den dagliga driften, vilket gjorde att de flesta g\u00e5rdar prioriterade att \u00e4ga en \u00e4ven om kontanterna var knappa.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Tr\u00e4l\u00e5da med sk\u00e4rknivblad som hackade halm och h\u00f6 till korta stycken (hackelse) som blev djurfoder.<\/p>","protected":false},"featured_media":505,"template":"","df_foremalskategori":[21],"class_list":["post-460","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-jordbruk"],"yoast_head":"\nHackelsekista - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Hackelsekista: L\u00e5ng l\u00e5da med sk\u00e4rblad f\u00f6r att sk\u00e4ra halm och h\u00f6 till hackelse. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hackelsekista\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Hackelsekista - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Hackelsekista: L\u00e5ng l\u00e5da med sk\u00e4rblad f\u00f6r att sk\u00e4ra halm och h\u00f6 till hackelse. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hackelsekista\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T04:08:29+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hackelsekista-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackelsekista\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackelsekista\\\/\",\"name\":\"Hackelsekista - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackelsekista\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackelsekista\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/hackelsekista-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T04:08:29+00:00\",\"description\":\"Hackelsekista: L\u00e5ng l\u00e5da med sk\u00e4rblad f\u00f6r att sk\u00e4ra halm och h\u00f6 till hackelse. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackelsekista\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackelsekista\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackelsekista\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/hackelsekista-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/hackelsekista-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"Hackelsekista - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/hackelsekista\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Hackelsekista\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Hackelsekista - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"Hackelsekista: L\u00e5ng l\u00e5da med sk\u00e4rblad f\u00f6r att sk\u00e4ra halm och h\u00f6 till hackelse. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hackelsekista\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Hackelsekista - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"Hackelsekista: L\u00e5ng l\u00e5da med sk\u00e4rblad f\u00f6r att sk\u00e4ra halm och h\u00f6 till hackelse. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/hackelsekista\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T04:08:29+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hackelsekista-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"8 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackelsekista\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackelsekista\/","name":"Hackelsekista - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackelsekista\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackelsekista\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hackelsekista-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:09+00:00","dateModified":"2026-05-17T04:08:29+00:00","description":"Hackelsekista: L\u00e5ng l\u00e5da med sk\u00e4rblad f\u00f6r att sk\u00e4ra halm och h\u00f6 till hackelse. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackelsekista\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackelsekista\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackelsekista\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hackelsekista-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/hackelsekista-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"Hackelsekista - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/hackelsekista\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Hackelsekista"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/460","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/460\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":504,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/460\/revisions\/504"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/505"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=460"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}