{"id":458,"date":"2026-05-16T12:49:09","date_gmt":"2026-05-16T11:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/klave\/"},"modified":"2026-05-17T06:38:01","modified_gmt":"2026-05-17T05:38:01","slug":"klave","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/klave\/","title":{"rendered":"Klave"},"content":{"rendered":"

I \u00e4ldre tiders bondesamh\u00e4lle var klaven<\/strong> ett av de mest grundl\u00e4ggande redskapen f\u00f6r att h\u00e5lla ordning p\u00e5 kreaturen. Denna enkla tr\u00e4klamma omsl\u00f6t djurets hals och f\u00e4stes vid en kedja, ett rep eller en tjuderp\u00e5le. Utan klaven hade boskapssk\u00f6tseln sett helt annorlunda ut, f\u00f6r den m\u00f6jliggjorde b\u00e5de bete p\u00e5 obekantad mark och s\u00e4ker uppstallning i f\u00e4huset under den l\u00e5nga nordiska vintern.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren dyker klaven upp g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng i bouppteckningar fr\u00e5n 1600- och 1700-talen, ofta i formuleringar som ”20 stycken klafvar”<\/em> eller ”koklafvar med kedior”<\/em>. Att f\u00f6rst\u00e5 vad dessa f\u00f6rem\u00e5l var och hur de anv\u00e4ndes ger en konkret inblick i f\u00f6rf\u00e4dernas vardag och i den ekonomi som styrde g\u00e5rdens drift.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

Klaven hade tv\u00e5 huvudsakliga anv\u00e4ndningsomr\u00e5den p\u00e5 den svenska bondg\u00e5rden. F\u00f6r det f\u00f6rsta band den djuret i b\u00e5set under stallperioden, som i Sverige str\u00e4ckte sig fr\u00e5n oktober till maj. Klaven f\u00e4stes d\u00e5 med en kort kedja eller ett rep vid en ring i b\u00e5sv\u00e4ggen, s\u00e5 att kon eller f\u00e5ret kunde st\u00e5 och ligga men inte v\u00e4nda sig om eller vandra iv\u00e4g.<\/p>\n

F\u00f6r det andra anv\u00e4ndes klaven vid tjudring<\/strong> p\u00e5 betet. Under sommarhalv\u00e5ret sl\u00e4pptes djuren ut p\u00e5 utmarker, \u00e4ngar och hagar, och p\u00e5 platser d\u00e4r man ville begr\u00e4nsa betet, exempelvis n\u00e4ra odlade \u00e5krar eller vid v\u00e4gar, tjudrades djuret med en l\u00e5ng lina fr\u00e5n klaven till en p\u00e5le i marken. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kunde bonden styra vilka omr\u00e5den djuret fick beta av utan att beh\u00f6va ha en vallhjon st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande.<\/p>\n

En avg\u00f6rande f\u00f6rdel med klaven j\u00e4mf\u00f6rt med ett enkelt rep runt halsen var att den inte skavde<\/strong>. Ett rep direkt mot huden gnodde fram s\u00e5r p\u00e5 djuret, s\u00e4rskilt n\u00e4r det drog och str\u00e4ckte sig efter gr\u00e4s. Tr\u00e4klaven f\u00f6rdelade trycket j\u00e4mnt runt halsen och kunde dessutom utformas s\u00e5 att den passade djurets storlek exakt. Till klaven h\u00e4ngdes ofta en kosk\u00e4lla eller pingla, vilket gav upphov till begreppet klavklocka<\/em>. Ljudet fr\u00e5n klavklockan gjorde att bonden kunde lokalisera sina djur i skogsbete och \u00f6demark.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

Klaven tillh\u00f6rde de redskap som bonden sj\u00e4lv tillverkade p\u00e5 g\u00e5rden, oftast under vinterhalv\u00e5ret n\u00e4r utearbetena vilade. Materialet var n\u00e4stan alltid inhemskt l\u00f6vtr\u00e4, med bj\u00f6rk<\/strong> och al<\/strong> som vanligaste val. Bj\u00f6rken hade den styrka som beh\u00f6vdes f\u00f6r att h\u00e5lla en kraftig ko, medan alen var l\u00e4ttare att forma och anv\u00e4ndes ofta till f\u00e5rklavar.<\/p>\n

Konstruktionen byggde p\u00e5 tv\u00e5 tr\u00e4b\u00e5gar som tillsammans bildade en oval ring kring djurets hals. De tv\u00e5 halvorna h\u00f6lls samman i nederkant med en tr\u00e4pinne eller en j\u00e4rnnit, och i \u00f6verkant med en sprint som l\u00e4tt kunde dras ut n\u00e4r djuret skulle l\u00f6sas. P\u00e5 st\u00f6rre koklavar var de tv\u00e5 halvorna g\u00e5ngj\u00e4rnsf\u00f6rsedda och kunde f\u00e4llas upp, medan mindre f\u00e5rklavar ibland tillverkades av en enda b\u00f6jd tr\u00e4rot.<\/p>\n

Tillverkningen kr\u00e4vde inga specialverktyg ut\u00f6ver yxa, kniv och borr. Det f\u00f6rekommer dock i domb\u00f6ckerna att skickliga klavmakare i en bygd levererade till grannarna mot betalning eller byteshandel, och tvister om obetalda klavar dyker upp i tingsprotokollen d\u00e5 och d\u00e5.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

Ordet klave<\/em> \u00e4r gemensamt \u00f6ver hela Sverige men f\u00f6rekommer i en rad olika sammans\u00e4ttningar och dialektala former. Koklave<\/strong> \u00e4r det vanligaste begreppet f\u00f6r den st\u00f6rre varianten avsedd f\u00f6r n\u00f6tkreatur, medan f\u00e5reklave<\/strong> eller f\u00e5rklave<\/strong> betecknar den mindre versionen f\u00f6r f\u00e5r och getter.<\/p>\n

I G\u00f6taland, s\u00e4rskilt Sm\u00e5land och V\u00e4sterg\u00f6tland, f\u00f6rekommer formen klavar<\/em> i pluralis, medan sveal\u00e4ndska bouppteckningar oftare anv\u00e4nder klafvar<\/em> med f. I Norrland och i finsktalande omr\u00e5den m\u00f6ter man ibland sammans\u00e4ttningar som betesklave<\/em> eller skogsklave<\/em>, vilka syftar p\u00e5 klavar avsedda f\u00f6r det vidstr\u00e4ckta skogsbetet. Det f\u00f6rekommer ocks\u00e5 specialnamn f\u00f6r klavar till olika \u00e5ldrar av djur, exempelvis kvigklave<\/em> f\u00f6r ungkor och tjurklave<\/em> f\u00f6r avelstjurar, d\u00e4r den senare ofta var f\u00f6rst\u00e4rkt med j\u00e4rnbeslag.<\/p>\n

I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

Klavar listas regelbundet i bouppteckningar fr\u00e5n hela perioden 1650-1900, men de utg\u00f6r s\u00e4llan n\u00e5got av de mer v\u00e4rdefulla f\u00f6rem\u00e5len. En typisk v\u00e4rdering i en bouppteckning fr\u00e5n mitten av 1700-talet ligger p\u00e5 2 till 4 \u00f6re silvermynt per klave<\/strong>, vilket motsvarade ungef\u00e4r en \u00e5ttondel av en dagsinkomst f\u00f6r en lantarbetare. N\u00e4r bouppteckningen r\u00f6r en st\u00f6rre g\u00e5rd kan posten dock summera till en respektabel summa: en bonde med tjugo klavar i sitt f\u00e4hus hade allts\u00e5 ett kapital motsvarande runt en hel veckas dagsverken bundet enbart i halsutrustning till djuren.<\/p>\n

Formuleringarna varierar men f\u00f6ljer ofta ett m\u00f6nster. Vanliga noteringar \u00e4r ”20 st klafvar”<\/em>, ”koklafvar med kedior 6 st”<\/em> eller ”f\u00e5rklafvar gamla och nya tilhopa 15 st”<\/em>. N\u00e4r klaven v\u00e4rderades tillsammans med kedjan blev posten dyrare, eftersom j\u00e4rnkedjan i sig kunde vara v\u00e4rd mer \u00e4n tr\u00e4klaven. I bouppteckningar fr\u00e5n Bergslagen och andra j\u00e4rnrika omr\u00e5den f\u00f6rekommer ofta klavar med kraftiga j\u00e4rnkedjor, medan man i skogsbygderna oftare hittar klavar med rep.<\/p>\n

I domb\u00f6cker dyker klavar upp i flera olika sammanhang. Tvister om str\u00f6vande boskap behandlas regelm\u00e4ssigt vid h\u00e4radstingen, och fr\u00e5gan om huruvida ett djur var ”i klave”<\/em> eller l\u00f6st n\u00e4r det gjorde \u00e5verkan p\u00e5 grannens \u00e5ker var ofta avg\u00f6rande f\u00f6r skuldfr\u00e5gan. Enligt 1734 \u00e5rs lag<\/strong>, Byggninga Balken, var djur\u00e4garen ansvarig f\u00f6r skador som djuret orsakade n\u00e4r det gick l\u00f6st, och om n\u00e5gon kunde vittna att djuret saknat klave eller tjuder sk\u00e4rptes ansvaret. Den som skar av en annans tjuder eller stal en klave kunde ocks\u00e5 st\u00e4llas till svars vid tinget, vilket g\u00f6r att man hittar dessa enkla f\u00f6rem\u00e5l omn\u00e4mnda i st\u00f6ldm\u00e5l och b\u00f6tesnoteringar.<\/p>\n

Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

\u00c4ven om en enskild klave var billig att tillverka representerade best\u00e5ndet av klavar p\u00e5 en g\u00e5rd en betydande investering i tid och material. En medelstor bondg\u00e5rd p\u00e5 1700-talet kunde beh\u00f6va mellan 15 och 30 klavar f\u00f6r att t\u00e4cka behovet av sommartjuder och vinteruppst\u00e4llning. Att ha tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga klavar i gott skick var ett tecken p\u00e5 en v\u00e4lsk\u00f6tt g\u00e5rd, och en bonde som l\u00e4t klavar ruttna eller f\u00f6rkomma ans\u00e5gs slarvig.<\/p>\n

Klaven var ocks\u00e5 en social mark\u00f6r i en mer subtil bem\u00e4rkelse. En v\u00e4larbetad koklave med blank patina, eventuellt f\u00f6rsedd med \u00e4garm\u00e4rke i form av inristade bom\u00e4rken, visade att husbonden tog hand om sina djur. Bom\u00e4rket p\u00e5 klaven hade ocks\u00e5 en praktisk funktion. N\u00e4r djur fr\u00e5n flera g\u00e5rdar betade tillsammans i en bys gemensamma utmark kunde \u00e4garen identifieras genom m\u00e4rket, och tvister om bortsprungna djur kunde l\u00f6sas vid tinget med klaven som bevismedel.<\/p>\n

N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

Klaven b\u00f6rjade gradvis ers\u00e4ttas av andra l\u00f6sningar under andra halvan av 1800-talet. I f\u00e4huset tog man successivt i bruk l\u00e4derhalsband<\/strong> och k\u00e4ttingar med s\u00e4kerhetshakar, vilka var snabbare att f\u00e4sta och lossa. P\u00e5 betet ersattes tjudringen av st\u00e4ngsel<\/strong>, f\u00f6rst steng\u00e4rdesg\u00e5rdar och tr\u00e4g\u00e4rdesg\u00e5rdar, och fr\u00e5n slutet av 1800-talet taggtr\u00e5d, vilket gjorde att djuren kunde sl\u00e4ppas l\u00f6sa inom en avgr\u00e4nsad hage utan individuell tjudring.<\/p>\n

Trots detta levde klaven kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet, s\u00e4rskilt p\u00e5 mindre g\u00e5rdar i Norrland och i f\u00e4bodbruket, d\u00e4r f\u00e5rklaven med klockan fortsatte att fylla sin funktion i skogsbete \u00e4nda in p\u00e5 1950-talet. N\u00e4r de sista f\u00e4bodarna lades ned och boskapen flyttade in i moderna ladug\u00e5rdar med b\u00e5sbindslen av j\u00e4rn f\u00f6rsvann klaven slutligen som bruksf\u00f6rem\u00e5l och blev museiartefakt.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  1. R\u00e4kna klavarna i bouppteckningen.<\/strong> Antalet klavar s\u00e4ger n\u00e5got om g\u00e5rdens storlek och djurh\u00e5llning. En g\u00e5rd med tjugo koklavar hade en betydande mj\u00f6lkproduktion, medan en backstugesittare med tv\u00e5 eller tre klavar bara hade ett par djur f\u00f6r husbehov.<\/li>\n
  2. J\u00e4mf\u00f6r klavar med boskapsf\u00f6rteckningen.<\/strong> Om bouppteckningen listar fler klavar \u00e4n djur tyder det p\u00e5 reservutrustning eller att g\u00e5rden nyligen minskat sin bes\u00e4ttning. F\u00e4rre klavar \u00e4n djur kan tv\u00e4rtom indikera att man k\u00f6pt djur strax f\u00f6re d\u00f6dsfallet.<\/li>\n
  3. S\u00f6k i h\u00e4radsr\u00e4ttens domb\u00f6cker<\/strong> efter m\u00e5l som r\u00f6r \u00e5verkan<\/em>, tjuder<\/em> eller betesskada<\/em>. H\u00e4r hittar man ofta detaljerade beskrivningar av hur djuren h\u00f6lls och vem som hade ansvar f\u00f6r uppsikten, vilket ger en levande bild av f\u00f6rf\u00e4dernas vardag.<\/li>\n
  4. Notera v\u00e4rderingen i f\u00f6rh\u00e5llande till andra f\u00f6rem\u00e5l.<\/strong> Om klavarna v\u00e4rderades h\u00f6gre \u00e4n brukligt, exempelvis \u00f6ver 5 \u00f6re styck, hade de troligen kraftiga j\u00e4rnkedjor inr\u00e4knade, vilket s\u00e4ger n\u00e5got om g\u00e5rdens v\u00e4lst\u00e5nd.<\/li>\n
  5. Leta efter bom\u00e4rken.<\/strong> I \u00e4ldre bygdemuseer kan bevarade klavar med bom\u00e4rken matchas mot bom\u00e4rkesf\u00f6rteckningar i sockenst\u00e4mmoprotokoll, vilket ibland kan kopplas direkt till en namngiven anfader.<\/li>\n<\/ol>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan en klave och ett oxok?<\/h3>\n

    En klave omsl\u00f6t halsen p\u00e5 ett enskilt djur och anv\u00e4ndes f\u00f6r bindning eller tjudring, medan ett oxok var en tr\u00e4b\u00e5ge som lades \u00f6ver nacken p\u00e5 en eller tv\u00e5 dragoxar f\u00f6r att koppla dem till plog eller vagn. Oket anv\u00e4ndes f\u00f6r arbete, klaven f\u00f6r f\u00f6rvaring och bete. B\u00e5da f\u00f6rekommer i bouppteckningar men listas alltid separat.<\/p>\n

    Hur mycket var en klave v\u00e4rd j\u00e4mf\u00f6rt med andra g\u00e5rdsf\u00f6rem\u00e5l?<\/h3>\n

    En enkel tr\u00e4klave v\u00e4rderades till 2 till 4 \u00f6re silvermynt p\u00e5 1700-talet, vilket var mycket lite. Som j\u00e4mf\u00f6relse kostade en yxa omkring 16 \u00f6re och en koppargryta flera daler. Klaven h\u00f6rde allts\u00e5 till de billigaste redskapen p\u00e5 g\u00e5rden, men eftersom man beh\u00f6vde m\u00e5nga stycken blev den sammanlagda v\u00e4rderingen \u00e4nd\u00e5 m\u00e4rkbar.<\/p>\n

    Kan man se av bouppteckningen vilken typ av djur g\u00e5rden hade utifr\u00e5n klavarna?<\/h3>\n

    Ja, ofta. N\u00e4r det st\u00e5r koklavar<\/em> eller oxklavar<\/em> handlar det om n\u00f6tkreatur, medan f\u00e5rklavar<\/em> och getklavar<\/em> vittnar om sm\u00e5f\u00e4bes\u00e4ttning. Antalet och typen av klavar ger d\u00e4rf\u00f6r en bra fingervisning om g\u00e5rdens djurh\u00e5llning \u00e4ven n\u00e4r sj\u00e4lva boskapen r\u00e4knats upp summariskt.<\/p>\n

    F\u00f6rekommer klavar i m\u00e5l vid h\u00e4radstinget?<\/h3>\n

    Ja, framf\u00f6rallt i m\u00e5l om \u00e5verkan, det vill s\u00e4ga n\u00e4r djur kommit in p\u00e5 annans \u00e5ker och orsakat skada. Domstolen fr\u00e5gade d\u00e5 regelm\u00e4ssigt om djuret varit i klave och tjuder eller g\u00e5tt l\u00f6st, eftersom detta avgjorde ansvarsfr\u00e5gan enligt 1734 \u00e5rs lag. Klavar n\u00e4mns ocks\u00e5 i st\u00f6ldm\u00e5l och i tvister mellan grannar om vem som ansvarade f\u00f6r ett gemensamt g\u00e4rde.<\/p>\n

    Finns det bevarade klavar att studera idag?<\/h3>\n

    Ja, de flesta hembygdsmuseer och l\u00e4nsmuseer i Sverige har klavar i sina samlingar, ofta med uppgift om h\u00e4rkomstg\u00e5rd och tidigare \u00e4gare. Nordiska museet och Skansen har ocks\u00e5 stora samlingar. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren kan ett bes\u00f6k p\u00e5 det lokala hembygdsmuseet ge en konkret f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur de f\u00f6rem\u00e5l som n\u00e4mns i bouppteckningarna faktiskt s\u00e5g ut och k\u00e4ndes i handen.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Tr\u00e4klamma som omsl\u00f6t djurets hals och f\u00e4stes vid kedja eller rep. Anv\u00e4ndes f\u00f6r att tjudra kor, f\u00e5r och getter.<\/p>","protected":false},"featured_media":501,"template":"","df_foremalskategori":[21],"class_list":["post-458","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-jordbruk"],"yoast_head":"\nKlave - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Klave: Tr\u00e4klamma kring djurets hals f\u00f6r att tjudra fast p\u00e5 bete eller binda i b\u00e5s. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/klave\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Klave - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Klave: Tr\u00e4klamma kring djurets hals f\u00f6r att tjudra fast p\u00e5 bete eller binda i b\u00e5s. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/klave\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T05:38:01+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/klave-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"10 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/klave\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/klave\\\/\",\"name\":\"Klave - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/klave\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/klave\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/klave-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T05:38:01+00:00\",\"description\":\"Klave: Tr\u00e4klamma kring djurets hals f\u00f6r att tjudra fast p\u00e5 bete eller binda i b\u00e5s. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/klave\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/klave\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/klave\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/klave-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/klave-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"Klave - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/klave\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Klave\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Klave - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"Klave: Tr\u00e4klamma kring djurets hals f\u00f6r att tjudra fast p\u00e5 bete eller binda i b\u00e5s. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/klave\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Klave - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"Klave: Tr\u00e4klamma kring djurets hals f\u00f6r att tjudra fast p\u00e5 bete eller binda i b\u00e5s. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/klave\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T05:38:01+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/klave-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"10 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/klave\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/klave\/","name":"Klave - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/klave\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/klave\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/klave-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:09+00:00","dateModified":"2026-05-17T05:38:01+00:00","description":"Klave: Tr\u00e4klamma kring djurets hals f\u00f6r att tjudra fast p\u00e5 bete eller binda i b\u00e5s. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/klave\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/klave\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/klave\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/klave-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/klave-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"Klave - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/klave\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Klave"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/458","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/458\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":612,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/458\/revisions\/612"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/501"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=458"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=458"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}