Mangelbr\u00e4det h\u00f6r till de mest karakt\u00e4ristiska f\u00f6rem\u00e5len i det f\u00f6rindustriella nordiska hemmet. Det var ett vardagsverktyg f\u00f6r textilv\u00e5rd, men ocks\u00e5 ett konstf\u00f6rem\u00e5l laddat med personlig symbolik. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren som st\u00f6ter p\u00e5 begreppet i en bouppteckning eller dombok \u00f6ppnar mangelbr\u00e4det en d\u00f6rr till en v\u00e4rld d\u00e4r hantverk, k\u00e4rleksg\u00e5vor och vardagsslit v\u00e4vdes samman.<\/p>\n
I bouppteckningar fr\u00e5n 1600- och 1700-talen dyker mangelbr\u00e4det upp under m\u00e5nga namn, ofta v\u00e4rderat till n\u00e5gra \u00f6ren men ibland betydligt mer om det var rikt dekorerat. Att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6rem\u00e5let hj\u00e4lper dig att tolka inte bara f\u00f6rm\u00f6genhetsf\u00f6rh\u00e5llanden utan ocks\u00e5 sl\u00e4ktrelationer, gifterm\u00e5l och regionalt ursprung hos dina anor.<\/p>\n
Mangelbr\u00e4det anv\u00e4ndes f\u00f6r att sl\u00e4ta ut linnetyg efter tv\u00e4tt. Tekniken var enkel men effektiv. Den som manglade lade det fuktiga tyget p\u00e5 en plan yta och lindade det stramt runt en j\u00e4mn kavel av tr\u00e4. D\u00e4refter placerades mangelbr\u00e4det ovanp\u00e5 kaveln, och med ett kraftigt tryck av b\u00e5da h\u00e4nderna rullades br\u00e4det fram och tillbaka \u00f6ver tyget.<\/p>\n
Kombinationen av tryck och rullning plattade till linnefibrerna och gav tyget en sl\u00e4t, glansig yta. Resultatet liknade i praktiken det vi idag uppn\u00e5r med ett strykj\u00e4rn, \u00e4ven om mangling fungerade b\u00e4st p\u00e5 just linne och gr\u00f6vre tyger. Lakan, dukar, handdukar och linneskjortor behandlades regelbundet p\u00e5 detta s\u00e4tt. F\u00f6r finare ylletyg och tunnare material anv\u00e4ndes andra metoder.<\/p>\n
Manglingen var ett tungt arbete som kr\u00e4vde b\u00e5de styrka och teknik. I st\u00f6rre hush\u00e5ll och p\u00e5 herrg\u00e5rdar utvecklades s\u00e5 sm\u00e5ningom stora rullmanglar d\u00e4r tunga stenkistor pressade tyget mellan rullar, men det handh\u00e5llna mangelbr\u00e4det f\u00f6rblev vanligt i bondehemmen l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n
Ett mangelbr\u00e4de tillverkades av h\u00e5rt och slitstarkt tr\u00e4<\/strong> som t\u00e5lde upprepad belastning utan att spricka. Bj\u00f6rk, bok, l\u00f6nn och ek var vanliga val. Br\u00e4det var typiskt 50 till 80 centimeter l\u00e5ngt och 10 till 15 centimeter brett, med ett handtag i ena \u00e4nden som ofta var skuret i form av en h\u00e4st, en lejonfigur eller en stiliserad f\u00e5gel.<\/p>\n Tillverkningen skedde oftast i hemmet eller av bygdens hantverkare. Det som g\u00f6r mangelbr\u00e4det s\u00e4rskilt intressant \u00e4r att det mycket ofta tillverkades som br\u00f6llopsg\u00e5va<\/strong>. En blivande make snidade ett mangelbr\u00e4de till sin f\u00e4stm\u00f6 som ett bevis p\u00e5 sin skicklighet, sina k\u00e4nslor och sin f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rs\u00f6rja ett hush\u00e5ll. Initialer, \u00e5rtal och dekorativa motiv som blommor, hj\u00e4rtan, livstr\u00e4d och religi\u00f6sa symboler skars in i tr\u00e4et.<\/p>\n Den dekorativa utformningen g\u00f6r att m\u00e5nga bevarade mangelbr\u00e4den idag betraktas som folkkonst snarare \u00e4n som rena bruksf\u00f6rem\u00e5l. P\u00e5 hembygdsmuseer runt om i Sverige finns hundratals exemplar bevarade, m\u00e5nga med tydliga inskriptioner som m\u00f6jligg\u00f6r datering och i b\u00e4sta fall identifiering av \u00e4garpar.<\/p>\n Namnet mangelbr\u00e4de<\/em> \u00e4r det mest spridda, men i dialektalt spr\u00e5kbruk f\u00f6rekommer flera varianter. Kavelbr\u00e4de<\/strong> och kaveltr\u00e4<\/strong> h\u00f6r till de vanligaste synonymerna och speglar att verktyget alltid anv\u00e4ndes tillsammans med en kavel. I vissa landskap talade man om klapptr\u00e4<\/em> eller rulletr\u00e4<\/em>, \u00e4ven om dessa termer ibland syftade p\u00e5 n\u00e4rliggande men distinkta verktyg.<\/p>\n I Sk\u00e5ne och s\u00f6dra Sverige f\u00f6rekom mangelbr\u00e4den med tydliga influenser fr\u00e5n Danmark och norra Tyskland, ofta med rikare snidningar och utl\u00e4ndska motiv. I Dalarna och H\u00e4lsingland utvecklades en egen tradition med kurbitsm\u00e5leri och r\u00f6d grundf\u00e4rg. Norrl\u00e4ndska mangelbr\u00e4den var ofta enklare i utf\u00f6randet men kunde ha runinspirerade ornament. I Finland, som under perioden h\u00f6rde till Sverige, var h\u00e4sthandtaget s\u00e4rskilt popul\u00e4rt och har gett upphov till ett stort antal bevarade exempel i museisamlingar.<\/p>\n N\u00e4r du l\u00e4ser bouppteckningar fr\u00e5n 1600- och 1700-talen hittar du mangelbr\u00e4det vanligen under rubriken ”Tr\u00e4varor” eller ”Husger\u00e5d”, ibland tillsammans med \u00f6vriga textilredskap som spinnrock, v\u00e4vstol och linh\u00e4ckla. V\u00e4rderingen l\u00e5g typiskt mellan 32 och 64 \u00f6re silvermynt<\/strong>, vilket motsvarade ungef\u00e4r tv\u00e5 till fyra dagars arbete f\u00f6r en piga eller en mindre dr\u00e4ng. Ett enkelt, oprydt mangelbr\u00e4de kunde v\u00e4rderas s\u00e5 l\u00e5gt som 16 \u00f6re, medan rikt utskurna exemplar med inl\u00e4ggningar eller m\u00e5lningar kunde \u00e5s\u00e4ttas v\u00e4rden p\u00e5 en daler eller mer.<\/p>\n Efter 1734 \u00e5rs lag<\/strong> blev bouppteckningar obligatoriska vid d\u00f6dsfall, och formuleringarna standardiserades successivt. V\u00e4rderingsm\u00e4nnen, oftast tv\u00e5 betrodda m\u00e4n fr\u00e5n socknen, gick systematiskt igenom hush\u00e5llet och noterade alla f\u00f6rem\u00e5l av v\u00e4rde. Mangelbr\u00e4det beskrevs ibland kortfattat som ”ett mangeltr\u00e4 med kavel” men kunde ocks\u00e5 f\u00e5 utf\u00f6rligare beskrivningar som ”ett mangelbr\u00e4de med utskurna bokst\u00e4ver och \u00e5rtalet 1721, n\u00e5got n\u00f6tt”.<\/p>\n I domb\u00f6ckerna<\/strong> dyker mangelbr\u00e4det upp i flera sammanhang. Det f\u00f6rekommer i arvstvister d\u00e4r syskon stred om vem som skulle f\u00e5 modern eller mormoderns mangelbr\u00e4de, ofta just f\u00f6r att det var en personlig g\u00e5va med affektionsv\u00e4rde. I st\u00f6ldm\u00e5l kunde mangelbr\u00e4den vara st\u00f6ldgods, eftersom de var v\u00e4rdefulla nog att s\u00e4lja vidare. Vid \u00e4ktenskapsskillnader och boskillnader specificerades ibland mangelbr\u00e4det som hustruns enskilda egendom, s\u00e4rskilt om det var en br\u00f6llopsg\u00e5va.<\/p>\n I 1600- och 1700-talets bondesamh\u00e4lle var textilier en betydande del av hush\u00e5llets f\u00f6rm\u00f6genhet. Linnelagren i en v\u00e4lb\u00e4rgad bondg\u00e5rd kunde representera flera \u00e5rsl\u00f6ner, och v\u00e5rden av dessa tyger var d\u00e4rmed ekonomiskt viktig. Mangelbr\u00e4det var det verktyg som h\u00f6ll linnet snyggt, presentabelt och d\u00e4rmed v\u00e4rdefullt \u00f6ver generationer.<\/p>\n Symboliskt sett tillh\u00f6rde mangelbr\u00e4det kvinnans sf\u00e4r. Det f\u00f6rvarades ofta synligt i stugan, g\u00e4rna upph\u00e4ngt p\u00e5 v\u00e4ggen, och fungerade som ett tecken p\u00e5 flickans giftasv\u00e4rde och makens hantverksskicklighet. Att \u00f6verl\u00e4mna ett mangelbr\u00e4de med inskurna initialer fr\u00e5n b\u00e5da makarna och br\u00f6llops\u00e5ret var ett offentligt \u00e4ktenskapsl\u00f6fte, j\u00e4mf\u00f6rbart med ringv\u00e4xlingen i andra kulturer.<\/p>\n Mangelbr\u00e4det \u00e4rvdes vidare fr\u00e5n mor till dotter och blev med tiden en familjeklenod. I rikare bouppteckningar n\u00e4mns ibland flera mangelbr\u00e4den i samma hush\u00e5ll, vilket tyder p\u00e5 att \u00e4ldre exemplar bevarades parallellt med nyare. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren inneb\u00e4r detta att ett mangelbr\u00e4de med inskuret \u00e5rtal 1698 mycket v\u00e4l kan dyka upp i en bouppteckning fr\u00e5n 1770-talet.<\/p>\n Mangelbr\u00e4det b\u00f6rjade f\u00f6rsvinna ur svenska hem under sent 1800-tal<\/strong>. Flera faktorer l\u00e5g bakom denna f\u00f6r\u00e4ndring. Det moderna strykj\u00e4rnet av gjutj\u00e4rn, v\u00e4rmt p\u00e5 spisen, blev allt billigare och mer tillg\u00e4ngligt. Industriellt v\u00e4vda bomullstyger ersatte i stor utstr\u00e4ckning det hemmav\u00e4vda linnet, och bomull kr\u00e4vde en annan behandling \u00e4n mangling.<\/p>\n Samtidigt v\u00e4xte storskaliga \u00e5ngmanglar fram i st\u00e4dernas tv\u00e4tterier, vilket gjorde att den som hade r\u00e5d kunde l\u00e4mna bort sin tv\u00e4tt. P\u00e5 landsbygden levde mangelbr\u00e4det kvar l\u00e4ngre, ibland in p\u00e5 1920-talet, men d\u00e5 fr\u00e4mst som arvegods och prydnadsf\u00f6rem\u00e5l snarare \u00e4n som dagligt redskap. M\u00e5nga mangelbr\u00e4den r\u00e4ddades av medvetna hembygdsforskare under tidigt 1900-tal och utg\u00f6r idag stommen i landets folkkonstsamlingar.<\/p>\n Mangelbr\u00e4det \u00e4r l\u00e4ngre, plant p\u00e5 undersidan och alltid avsett att anv\u00e4ndas tillsammans med en kavel. Klapptr\u00e4et \u00e4r kortare, ofta paddelformat och anv\u00e4ndes f\u00f6r att sl\u00e5 ren tv\u00e4tt vid sj\u00f6 eller b\u00e4ck. Klapptr\u00e4 saknar dessutom oftast den rika dekoration som karakt\u00e4riserar mangelbr\u00e4den.<\/p>\n V\u00e4rderingen 32 till 64 \u00f6re silvermynt p\u00e5 1700-talet placerade mangelbr\u00e4det i mellanskiktet bland husger\u00e5d. En kopparkittel kunde v\u00e4rderas till flera daler, medan en tr\u00e4sk\u00e5l kostade bara n\u00e5gra \u00f6ren. Ett rikt utskuret mangelbr\u00e4de kunde dock v\u00e4rderas h\u00f6gre \u00e4n m\u00e5nga metallf\u00f6rem\u00e5l just p\u00e5 grund av hantverket.<\/p>\n Ja, genom stilistiska drag. Ornamentik, handtagets utformning och tr\u00e4slag ger ledtr\u00e5dar. En antikvarie eller museitj\u00e4nsteman kan ofta tidsbest\u00e4mma ett mangelbr\u00e4de till inom 25 \u00e5r utan inskription. Ren\u00e4ssansmotiv pekar mot 1600-tal, barockformer mot tidigt 1700-tal och nyklassicistiska drag mot sent 1700-tal.<\/p>\n De f\u00f6rekommer, men sparsamt. F\u00f6re 1734 \u00e5rs lag var bouppteckningar inte obligatoriska och f\u00f6rdes huvudsakligen efter v\u00e4lb\u00e4rgade personer. I dessa f\u00f6rm\u00f6gnare bouppteckningar n\u00e4mns mangelbr\u00e4den regelbundet, ofta v\u00e4rderade i daler kopparmynt. Fr\u00e5n 1734 och fram\u00e5t blir omn\u00e4mnandena betydligt fler och mer detaljerade.<\/p>\n Nordiska museet i Stockholm har en av Sveriges st\u00f6rsta samlingar. N\u00e4stan varje hembygdsmuseum i landet \u00e4ger minst ett mangelbr\u00e4de, ofta donerat av lokala sl\u00e4kter. Auktionshus s\u00e4ljer regelbundet exemplar, och v\u00e4lbevarade 1700-talsbr\u00e4den med tydlig proveniens kan idag betinga priser p\u00e5 flera tusen kronor.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" L\u00e5ngt, slitstarkt br\u00e4de som pressades mot en runt kavel kring vilken linnetyg lindats f\u00f6r att gl\u00e4tta tyget.<\/p>","protected":false},"featured_media":495,"template":"","df_foremalskategori":[20],"class_list":["post-455","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-hushall"],"yoast_head":"\nRegionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n
I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n
Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n
N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n
Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
\n
Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n
Hur skiljer man ett mangelbr\u00e4de fr\u00e5n ett klapptr\u00e4?<\/h3>\n
Vad var ett mangelbr\u00e4de v\u00e4rt j\u00e4mf\u00f6rt med andra hush\u00e5llsf\u00f6rem\u00e5l?<\/h3>\n
Kan man datera ett mangelbr\u00e4de utan inskuret \u00e5rtal?<\/h3>\n
F\u00f6rekommer mangelbr\u00e4den ofta i 1600-talsbouppteckningar?<\/h3>\n
Var hittar jag bevarade mangelbr\u00e4den idag?<\/h3>\n