{"id":454,"date":"2026-05-16T12:49:08","date_gmt":"2026-05-16T11:49:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kotthack\/"},"modified":"2026-05-17T06:31:55","modified_gmt":"2026-05-17T05:31:55","slug":"kotthack","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kotthack\/","title":{"rendered":"K\u00f6tthack"},"content":{"rendered":"

Bland de tunga j\u00e4rnredskapen i det gamla bondek\u00f6ket fanns ett verktyg som de flesta moderna sl\u00e4ktforskare aldrig sett i verkligheten, men som i \u00e5rhundraden var oumb\u00e4rligt: k\u00f6tthacket<\/strong>. Det halvm\u00e5neformade j\u00e4rnbladet med handtag i b\u00e5da \u00e4ndar dyker upp i bouppteckning efter bouppteckning fr\u00e5n 1600- och 1700-talen, ofta v\u00e4rderat till n\u00e5gra \u00f6ren och bokf\u00f6rt bland k\u00f6ksredskapen. F\u00f6r den som forskar i sin sl\u00e4kts vardagsliv \u00e4r k\u00f6tthacket en konkret ing\u00e5ng till hur slakt, matlagning och hush\u00e5llsarbete organiserades p\u00e5 en g\u00e5rd.<\/p>\n

Verktyget hade en l\u00e5ng historia bakom sig redan n\u00e4r 1734 \u00e5rs lag tr\u00e4dde i kraft. Det anv\u00e4ndes i hela Sverige fr\u00e5n medeltiden \u00e4nda in p\u00e5 1900-talet, och tekniken lever vidare idag i den italienska mezzalunan<\/em> som m\u00e5nga hobbykockar k\u00e4nner till. Att f\u00f6rst\u00e5 hur k\u00f6tthacket anv\u00e4ndes ger en b\u00e4ttre bild av vad som h\u00e4nde p\u00e5 g\u00e5rden n\u00e4r h\u00f6stslakten n\u00e4rmade sig och hela hush\u00e5llet st\u00e4llde om till k\u00f6ttberedning.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

K\u00f6tthacket bestod av ett kraftigt j\u00e4rnblad format som en halvm\u00e5ne, med ett tr\u00e4handtag fastsatt vid vardera \u00e4nden. Anv\u00e4ndaren grep ett handtag i varje hand och vaggade bladet fram och tillbaka \u00f6ver maten som l\u00e5g p\u00e5 en tr\u00e4platta. Genom att variera tryck och vinkel kunde man hacka grovt eller fint, allt efter vad r\u00e4tten kr\u00e4vde.<\/p>\n

Verktyget kom till anv\u00e4ndning f\u00f6r m\u00e5nga olika \u00e4ndam\u00e5l i hush\u00e5llet. Man hackade k\u00f6tt och fl\u00e4sk vid korvstoppning, l\u00f6k och rotsaker till soppor och stuvningar, samt \u00f6rter och kryddor som timjan, persilja och mejram. Vid stora arbetspass, s\u00e4rskilt under h\u00f6stslakten i november, kunde flera k\u00f6tthack anv\u00e4ndas parallellt p\u00e5 samma g\u00e5rd. D\u00e5 stod kanske tv\u00e5 eller tre personer samtidigt och hackade vid var sin kubb medan andra r\u00f6rde blodet, saltade fl\u00e4sket eller stoppade korv.<\/p>\n

Sj\u00e4lva hackandet r\u00e4knades i m\u00e5nga bondhush\u00e5ll som en mansuppgift. Bladet v\u00e4gde ofta \u00f6ver ett kilo, och att h\u00e5lla rytmen i timmar kr\u00e4vde b\u00e5de kraft och uth\u00e5llighet. P\u00e5 st\u00f6rre g\u00e5rdar och i pr\u00e4sthush\u00e5ll f\u00f6rekom dock att dr\u00e4ngar eller \u00e4ldre pojkar utf\u00f6rde arbetet under matmors uppsikt.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

Bladet smiddes av j\u00e4rn, ibland med st\u00e5lad egg f\u00f6r b\u00e4ttre sk\u00e4rpa. Bysmeden i socknen tillverkade de flesta k\u00f6tthack som anv\u00e4ndes p\u00e5 landsbygden, ofta som best\u00e4llningsarbete n\u00e4r en ny husmor flyttade in p\u00e5 g\u00e5rden eller n\u00e4r det gamla bladet slitits ut. Smeden anpassade storleken efter best\u00e4llarens \u00f6nskem\u00e5l och betalades vanligen i natura, med spannm\u00e5l, sm\u00f6r eller en dagsverken.<\/p>\n

Handtagen tillverkades av l\u00f6vtr\u00e4, g\u00e4rna bj\u00f6rk eller alm, och f\u00e4stes med nitar genom j\u00e4rnfl\u00e4nsar som smeden hade l\u00e4mnat i bladets \u00e4ndar. K\u00f6ttkubben som h\u00f6rde till var ett tjockt block av bj\u00f6rk eller ek, ofta avs\u00e5gat fr\u00e5n en grov stamdel och st\u00e4llt p\u00e5 tre eller fyra ben. Tr\u00e4ets \u00e4ndved l\u00e5g upp\u00e5t s\u00e5 att hackningen f\u00f6ljde fiberriktningen och skonade b\u00e5de blad och kubb.<\/p>\n

I st\u00e4derna fanns specialiserade k\u00f6ttslaktare och korvmakare som anv\u00e4nde liknande verktyg, ibland med flera blad parallellt monterade p\u00e5 samma handtagspar. Dessa stadsverktyg var ofta finare utf\u00f6rda och kunde ha m\u00e4ssingsbeslag eller dekorerade handtag.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

\u00d6ver hela Sverige kallades verktyget oftast helt enkelt k\u00f6tthack<\/em> eller hack<\/em>, men dialektala variationer f\u00f6rekom. I delar av Sm\u00e5land och \u00d6sterg\u00f6tland talade man om hackekniv<\/em>, medan vissa omr\u00e5den i Norrland anv\u00e4nde formen k\u00f6ttvagga<\/em> som syftade p\u00e5 den vaggande r\u00f6relsen. I Sk\u00e5ne f\u00f6rekom hackj\u00e4rn<\/em>, och i Bohusl\u00e4n kunde redskapet kallas hackebill<\/em>.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r det viktigt att k\u00e4nna till dessa varianter n\u00e4r man l\u00e4ser bouppteckningar, eftersom skrivaren ofta anv\u00e4nde den lokala ben\u00e4mningen. Tv\u00e5 bouppteckningar fr\u00e5n samma \u00e5r men olika landskap kan allts\u00e5 beskriva exakt samma verktyg med helt olika ord.<\/p>\n

I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

Efter 1734 \u00e5rs lag blev bouppteckningen obligatorisk vid d\u00f6dsfall, och k\u00f6tthacket dyker upp regelbundet i k\u00f6ksavdelningen tillsammans med grytor, stekpannor och slevar. V\u00e4rderingen ligger oftast mellan 16 och 32 \u00f6re silvermynt, vilket motsvarade ungef\u00e4r en till tv\u00e5 dagars arbete f\u00f6r en piga eller en mindre summa korn. Ett v\u00e4lbevarat hack med st\u00e5lad egg kunde v\u00e4rderas h\u00f6gre, medan ett slitet och rostigt exemplar gick f\u00f6r 8 \u00f6re eller mindre.<\/p>\n

Typiska formuleringar i bouppteckningarna \u00e4r korta och sakliga: ”1 st ki\u00f6tthack med kubb 24 \u00f6re”<\/em>, ”Ett gammalt hackejern 12 \u00f6re”<\/em> eller ”Hack och kubbe af bj\u00f6rk 28 \u00f6re”<\/em>. Ibland n\u00e4mns kubben separat, ibland som en enhet med bladet. I rikare hush\u00e5ll kan flera hack r\u00e4knas upp efter varandra, vilket s\u00e4ger n\u00e5got om hush\u00e5llets storlek och arbetsintensitet.<\/p>\n

I domb\u00f6ckerna kan k\u00f6tthacket dyka upp i ov\u00e4ntade sammanhang. Tvister om stulna redskap, arvskiften som g\u00e5tt snett eller misshandelsm\u00e5l d\u00e4r ett tungt hack anv\u00e4nts som tillhygge f\u00f6rekommer i protokollen. Den som s\u00f6ker i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll kring slakttid p\u00e5 h\u00f6sten kan ibland hitta m\u00e5l om grannar som l\u00e5nat hack och inte l\u00e4mnat tillbaka dem, eller om tj\u00e4nstefolk som anklagats f\u00f6r att ha skadat husbondens redskap.<\/p>\n

Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

K\u00f6tthacket var inget statusf\u00f6rem\u00e5l, men dess n\u00e4rvaro i bouppteckningen s\u00e4ger n\u00e5got viktigt om hush\u00e5llet. En g\u00e5rd utan k\u00f6tthack hade f\u00f6rmodligen inte tillr\u00e4ckligt med kreatur f\u00f6r att slakta hemma, eller ocks\u00e5 delade man verktyg med grannar och sl\u00e4ktingar. Att \u00e4ga ett eget hack innebar sj\u00e4lvst\u00e4ndighet i matberedningen och m\u00f6jlighet att ta hand om hela djuret efter slakt.<\/p>\n

Under 1600- och 1700-talen var h\u00f6stslakten en av \u00e5rets viktigaste h\u00e4ndelser, j\u00e4mf\u00f6rbar med sk\u00f6rden i betydelse f\u00f6r hush\u00e5llets \u00f6verlevnad. Det k\u00f6tt som inte saltades, r\u00f6ktes eller torkades direkt blev till korv, och korvstoppningen kr\u00e4vde stora m\u00e4ngder finhackat k\u00f6tt och fl\u00e4sk. Utan ett vasst k\u00f6tthack blev arbetet om\u00f6jligt att hinna med innan k\u00f6ttet f\u00f6rst\u00f6rdes.<\/p>\n

I pr\u00e4stg\u00e5rdar och p\u00e5 herrg\u00e5rdar med m\u00e5nga munnar att m\u00e4tta fanns ofta flera hack av olika storlekar, och k\u00f6ksan eller hush\u00e5llerskan ansvarade f\u00f6r att de h\u00f6lls vassa. Smeden bes\u00f6kte st\u00f6rre hush\u00e5ll regelbundet f\u00f6r att slipa och reparera.<\/p>\n

N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

K\u00f6tthacket b\u00f6rjade tr\u00e4ngas undan under senare h\u00e4lften av 1800-talet n\u00e4r den mekaniska k\u00f6ttkvarnen kom i bruk. Den f\u00f6rsta k\u00f6ttkvarnen patenterades p\u00e5 1860-talet i Tyskland, och under 1880- och 1890-talen blev handvevade kvarnar allt vanligare i svenska k\u00f6k. Kvarnen var snabbare, kr\u00e4vde mindre kraft och gav j\u00e4mnare resultat, s\u00e4rskilt f\u00f6r korvstoppning.<\/p>\n

Trots detta levde k\u00f6tthacket kvar i m\u00e5nga bondhush\u00e5ll l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet, s\u00e4rskilt f\u00f6r att hacka l\u00f6k, \u00f6rter och mindre m\u00e4ngder k\u00f6tt. F\u00f6rst n\u00e4r elektriska hush\u00e5llsmaskiner blev vanliga efter andra v\u00e4rldskriget f\u00f6rsvann verktyget p\u00e5 allvar fr\u00e5n de svenska k\u00f6ken. Tekniken finns kvar idag genom den italienska mezzalunan<\/em>, som \u00e4r samma verktyg i n\u00e5got l\u00e4ttare utf\u00f6rande och anv\u00e4nds f\u00f6r \u00f6rter och gr\u00f6nsaker.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  1. L\u00e4s k\u00f6ksavdelningen i bouppteckningen noga.<\/strong> Antalet k\u00f6tthack s\u00e4ger n\u00e5got om hush\u00e5llets storlek och sj\u00e4lvhush\u00e5llningsgrad. Tre hack p\u00e5 samma g\u00e5rd tyder p\u00e5 en stor g\u00e5rd med m\u00e5nga tj\u00e4nare och omfattande slakt.<\/li>\n
  2. J\u00e4mf\u00f6r v\u00e4rderingarna \u00f6ver tid.<\/strong> Om du har bouppteckningar fr\u00e5n flera generationer i samma sl\u00e4kt, notera hur k\u00f6tthacket v\u00e4rderas. Sjunkande v\u00e4rdering i slutet av 1800-talet kan signalera att k\u00f6ttkvarnen tagit \u00f6ver.<\/li>\n
  3. S\u00f6k p\u00e5 dialektala namn.<\/strong> N\u00e4r du l\u00e4ser bouppteckningar fr\u00e5n olika landskap, var uppm\u00e4rksam p\u00e5 lokala ben\u00e4mningar som hackekniv<\/em>, hackj\u00e4rn<\/em> eller k\u00f6ttvagga<\/em>. Annars kan du missa f\u00f6rem\u00e5let helt.<\/li>\n
  4. Korsl\u00e4s med domb\u00f6cker fr\u00e5n slakttiden.<\/strong> H\u00e4radsr\u00e4ttsprotokoll fr\u00e5n november och december kan inneh\u00e5lla m\u00e5l kring slakt, l\u00e5nade redskap och tvister mellan grannar. H\u00e4r kan k\u00f6tthacket dyka upp som bevisf\u00f6rem\u00e5l eller stridsobjekt.<\/li>\n
  5. Notera fr\u00e5nvaron.<\/strong> Om en bouppteckning saknar k\u00f6tthack helt, fundera \u00f6ver varf\u00f6r. Var hush\u00e5llet s\u00e5 fattigt att man delade verktyg med grannar, eller hade den avlidne flyttat in hos en son eller dotter och l\u00e4mnat sina redskap?<\/li>\n<\/ol>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Hur skiljer man ett k\u00f6tthack fr\u00e5n andra hackverktyg i en bouppteckning?<\/h3>\n

    K\u00f6tthacket har sitt karakteristiska halvm\u00e5neformade blad med tv\u00e5 handtag, medan en vanlig hackkniv eller k\u00f6ksyxa har ett handtag. N\u00e4r bouppteckningen specificerar att kubben f\u00f6ljer med, eller anv\u00e4nder ordet hackekubb<\/em>, r\u00f6r det sig n\u00e4stan s\u00e4kert om ett k\u00f6tthack. V\u00e4rderingen kring 16-32 \u00f6re st\u00e4mmer ocks\u00e5 v\u00e4l med just detta verktyg.<\/p>\n

    Var k\u00f6tthacket alltid en mansuppgift?<\/h3>\n

    Nej, men det tunga arbetet vid h\u00f6stslakten utf\u00f6rdes ofta av m\u00e4n p\u00e5 grund av bladets vikt. Vid daglig matlagning, n\u00e4r det handlade om mindre m\u00e4ngder l\u00f6k eller \u00f6rter, anv\u00e4nde matmor, pigor och d\u00f6ttrar verktyget lika g\u00e4rna. Uppdelningen f\u00f6ljde allts\u00e5 mer arbetets omfattning \u00e4n verktyget i sig.<\/p>\n

    Hur mycket var 16 \u00f6re silvermynt v\u00e4rt i praktiken?<\/h3>\n

    Under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1700-talet motsvarade 16 \u00f6re silvermynt ungef\u00e4r en dags arbete f\u00f6r en piga eller priset p\u00e5 en mindre kanna mj\u00f6lk. En dr\u00e4ng kunde tj\u00e4na kring 8-12 daler silvermynt om \u00e5ret plus mat och husrum, s\u00e5 ett k\u00f6tthack utgjorde en mindre men inte obetydlig investering f\u00f6r en torpare.<\/p>\n

    Kan man hitta bevarade k\u00f6tthack idag?<\/h3>\n

    Ja, m\u00e5nga hembygdsg\u00e5rdar och l\u00e4nsmuseer har k\u00f6tthack i sina samlingar, och p\u00e5 auktioner och loppmarknader dyker de fortfarande upp. Om du vet att din anfader var smed i en viss socken finns det ocks\u00e5 chans att hitta hack med smedst\u00e4mpel som kan kopplas till hans verkstad.<\/p>\n

    N\u00e4mns k\u00f6tthack i 1734 \u00e5rs lag?<\/h3>\n

    Lagen i sig n\u00e4mner inte specifika k\u00f6ksredskap, men dess best\u00e4mmelser om bouppteckningar gjorde att k\u00f6tthacket fr\u00e5n 1734 och fram\u00e5t systematiskt dokumenterades i den \u00e4rvda kvarl\u00e5tenskapen. Det \u00e4r tack vare lagens krav p\u00e5 fullst\u00e4ndig f\u00f6rteckning som vi idag kan f\u00f6lja verktygets spridning, v\u00e4rdering och slutliga f\u00f6rsvinnande genom de svenska bondhush\u00e5llen.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Tungt halvm\u00e5neformat j\u00e4rnblad med tv\u00e5 handtag som vaggades fram och tillbaka f\u00f6r att hacka k\u00f6tt, fl\u00e4sk eller rotsaker.<\/p>","protected":false},"featured_media":493,"template":"","df_foremalskategori":[20],"class_list":["post-454","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-hushall"],"yoast_head":"\nK\u00f6tthack - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"K\u00f6tthack: Tungt halvm\u00e5neformat j\u00e4rnblad f\u00f6r att hacka k\u00f6tt och rotsaker. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kotthack\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"K\u00f6tthack - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"K\u00f6tthack: Tungt halvm\u00e5neformat j\u00e4rnblad f\u00f6r att hacka k\u00f6tt och rotsaker. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kotthack\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T05:31:55+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kotthack-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kotthack\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kotthack\\\/\",\"name\":\"K\u00f6tthack - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kotthack\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kotthack\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kotthack-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:08+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T05:31:55+00:00\",\"description\":\"K\u00f6tthack: Tungt halvm\u00e5neformat j\u00e4rnblad f\u00f6r att hacka k\u00f6tt och rotsaker. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kotthack\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kotthack\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kotthack\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kotthack-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kotthack-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"K\u00f6tthack - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kotthack\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"K\u00f6tthack\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"K\u00f6tthack - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"K\u00f6tthack: Tungt halvm\u00e5neformat j\u00e4rnblad f\u00f6r att hacka k\u00f6tt och rotsaker. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kotthack\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"K\u00f6tthack - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"K\u00f6tthack: Tungt halvm\u00e5neformat j\u00e4rnblad f\u00f6r att hacka k\u00f6tt och rotsaker. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kotthack\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T05:31:55+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kotthack-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"9 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kotthack\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kotthack\/","name":"K\u00f6tthack - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kotthack\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kotthack\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kotthack-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:08+00:00","dateModified":"2026-05-17T05:31:55+00:00","description":"K\u00f6tthack: Tungt halvm\u00e5neformat j\u00e4rnblad f\u00f6r att hacka k\u00f6tt och rotsaker. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n medeltid till mitten av 1900-tal.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kotthack\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kotthack\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kotthack\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kotthack-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kotthack-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"K\u00f6tthack - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kotthack\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"K\u00f6tthack"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/454","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/454\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":609,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/454\/revisions\/609"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/493"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=454"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=454"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}