{"id":452,"date":"2026-05-16T12:49:08","date_gmt":"2026-05-16T11:49:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kafferost\/"},"modified":"2026-05-17T06:28:03","modified_gmt":"2026-05-17T05:28:03","slug":"kafferost","status":"publish","type":"df_foremal","link":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kafferost\/","title":{"rendered":"Kafferost"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r doften av nyrostat kaffe drog genom stugan p\u00e5 en s\u00f6ndagsmorgon visste alla i bondbygden att det var helgdag. Bakom denna doft l\u00e5g ett oansenligt men oumb\u00e4rligt redskap: kafferosten<\/strong>, en sluten pl\u00e5tbeh\u00e5llare med l\u00e5ngt skaft som hush\u00e5llets husmor eller piga skakade \u00f6ver gl\u00f6den tills b\u00f6norna f\u00e5tt sin m\u00f6rka, oljiga yta.<\/p>\n

Kafferosten, \u00e4ven kallad kaffebr\u00e4nnare<\/em> eller kafferostare<\/em>, h\u00f6r till de f\u00f6rem\u00e5l som dyker upp g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng i 1800-talets bouppteckningar och som vittnar om hur djupt kaffedrickandet rotat sig i den svenska vardagen. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r det ett tacksamt sp\u00e5rf\u00f6rem\u00e5l, eftersom det ber\u00e4ttar n\u00e5got om b\u00e5de hush\u00e5llsekonomi, sociala vanor och regionala skillnader.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n

Kafferosten bestod av en sluten pl\u00e5tbeh\u00e5llare, oftast formad som en cylinder eller en boll, monterad p\u00e5 ett l\u00e5ngt skaft av j\u00e4rn eller tr\u00e4. Beh\u00e5llaren fylldes med r\u00e5a, gr\u00f6na kaffeb\u00f6nor genom en lucka som sedan st\u00e4ngdes noga, s\u00e5 att b\u00f6norna inte skulle hoppa ut under rostningen.<\/p>\n

Sj\u00e4lva rostningen skedde antingen direkt \u00f6ver \u00f6ppen eld i spisen eller, vanligare under 1800-talet, i den gl\u00f6dande kolb\u00e4dden i j\u00e4rnspisens eldstad. Husmodern h\u00f6ll skaftet stadigt och skakade beh\u00e5llaren kontinuerligt, eller vevade en handvev som roterade en inre axel. Den st\u00e4ndiga r\u00f6relsen var helt avg\u00f6rande, f\u00f6r utan den br\u00e4ndes b\u00f6norna fast och blev kolsvarta p\u00e5 ena sidan medan de f\u00f6rblev r\u00e5a p\u00e5 den andra.<\/p>\n

Rostningen tog mellan femton och trettio minuter och kr\u00e4vde uppm\u00e4rksamhet. N\u00e4r det knastrande ljudet fr\u00e5n b\u00f6norna avtog och en m\u00f6rkbrun f\u00e4rg syntes genom luckan var det dags att t\u00f6mma rosten p\u00e5 en pl\u00e5t eller i en tr\u00e4sked, d\u00e4r b\u00f6norna fick svalna innan de maldes i kaffekvarnen. En skicklig husmor k\u00e4nde p\u00e5 lukten exakt n\u00e4r rostningen var f\u00e4rdig, och denna kunskap gick i arv fr\u00e5n mor till dotter.<\/p>\n

Material och tillverkning<\/h2>\n

De flesta kafferostar tillverkades av svartpl\u00e5t eller f\u00f6rtent j\u00e4rnpl\u00e5t, material som t\u00e5lde direkt eldv\u00e4rme utan att deformeras. Skaftet smiddes ofta separat av en bysmed och nitades fast i beh\u00e5llaren. Enklare modeller hade bara ett rakt handtag, medan finare varianter kunde ha vev, vridbar lucka och till och med sm\u00e5 st\u00f6dben.<\/p>\n

Tillverkningen sk\u00f6ttes vanligen av kringresande gelbgjutare<\/strong> och pl\u00e5tslagare som drog mellan marknaderna och s\u00e5lde sina varor direkt till bondhush\u00e5llen. Gelbgjutaren var en hantverkare som ursprungligen arbetade med m\u00e4ssing (gulmetall, d\u00e4rav namnet) men som p\u00e5 landsbygden ofta tog sig an alla slags metallarbeten. P\u00e5 st\u00f6rre marknader som Distingen i Uppsala eller Kyndelsm\u00e4ssomarknaden kunde man k\u00f6pa en kafferost direkt av tillverkaren, och i bouppteckningar n\u00e4mns ibland uttryckligen att redskapet inf\u00f6rskaffats vid en viss marknad.<\/p>\n

I v\u00e4lb\u00e4rgade hush\u00e5ll kunde rosten vara av koppar eller ha m\u00e4ssingsdetaljer, medan torpare och backstugusittare n\u00f6jde sig med enkla pl\u00e5tmodeller. Storleken varierade fr\u00e5n sm\u00e5 rostare som rymde ett par hekto b\u00f6nor till stora g\u00e5rdsrostar som klarade ett halvt kilo \u00e5t g\u00e5ngen.<\/p>\n

Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n

I s\u00f6dra Sverige, s\u00e4rskilt i Sk\u00e5ne och Halland, dominerade ordet kaffebr\u00e4nnare<\/em>, vilket speglar att man uppfattade rostningen som en form av br\u00e4nning. I M\u00e4lardalen och upp\u00e5t Norrland anv\u00e4ndes oftare kafferostare<\/em> eller bara rost<\/em>. I Dalarna f\u00f6rekom dialektala former som kaffepanna<\/em>, vilket dock kunde f\u00f6rv\u00e4xlas med sj\u00e4lva bryggk\u00e4rlet.<\/p>\n

Formen varierade ocks\u00e5 regionalt. I Sk\u00e5ne och p\u00e5 v\u00e4stkusten var den klotformade rosten med vev vanligare, medan den cylinderformade pannmodellen med l\u00e5ngt skaft dominerade i Norrland och Finland. L\u00e4ngs kusterna och i st\u00e4derna kom modernare modeller in tidigare, ofta importerade fr\u00e5n Tyskland eller tillverkade i Eskilstuna.<\/p>\n

I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n

I 1800-talets bouppteckningar f\u00f6rekommer kafferosten regelbundet bland k\u00f6ksinventarierna, oftast v\u00e4rderad till mellan 12 och 24 \u00f6re<\/strong>. En v\u00e4rdering p\u00e5 16 \u00f6re silvermynt motsvarade ungef\u00e4r en halv dags arbete f\u00f6r en piga, eller priset p\u00e5 ett halvt kilo sm\u00f6r. Det var allts\u00e5 inte ett dyrt f\u00f6rem\u00e5l, men inte heller obetydligt f\u00f6r ett fattigt hush\u00e5ll.<\/p>\n

Typiska formuleringar i bouppteckningar lyder ”1 st kafferost av bleck, 16 \u00f6re” eller ”kaffebr\u00e4nnare med vef, n\u00e5got br\u00e4cklig, 12 \u00f6re”. N\u00e4r rosten v\u00e4rderades h\u00f6gre, s\u00e4g till 30 \u00f6re eller mer, r\u00f6rde det sig oftast om en kopparmodell eller en st\u00f6rre g\u00e5rdsrost.<\/p>\n

I domb\u00f6ckerna dyker kafferosten upp i mer dramatiska sammanhang. St\u00f6ldm\u00e5l \u00e4r vanligast, d\u00e4r en piga eller dr\u00e4ng anklagas f\u00f6r att ha tagit med sig husbondens rost vid avflyttning. Den kan ocks\u00e5 n\u00e4mnas i arvstvister, d\u00e4r syskon gr\u00e4lar om vem som ska \u00e4rva moderns kafferost efter d\u00f6dsboet. Enligt 1734 \u00e5rs lag<\/strong>, \u00e4rvdabalken, skulle l\u00f6s egendom delas lika mellan arvingarna, och sm\u00e5 men personligt v\u00e4rdefulla f\u00f6rem\u00e5l som kafferosten gav ofta upphov till l\u00e5nga f\u00f6rhandlingar i h\u00e4radsr\u00e4tten.<\/p>\n

F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r kafferostens n\u00e4rvaro i en bouppteckning en v\u00e4rdefull indikator. Saknas den i ett hush\u00e5ll d\u00e4r man kunde f\u00f6rv\u00e4nta sig att hitta den, kan det tyda p\u00e5 extrem fattigdom eller p\u00e5 att hush\u00e5llet \u00e4nnu inte tagit till sig kaffedrickandets vanor.<\/p>\n

Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n

Kaffet kom till Sverige under sent 1600-tal men blev del av den svenska vardagen f\u00f6rst under 1700-talet. Gustav III f\u00f6rs\u00f6kte rentav f\u00f6rbjuda kaffet flera g\u00e5nger, men f\u00f6rbuden kringgicks systematiskt och kaffet etablerade sig ob\u00f6nh\u00f6rligt, f\u00f6rst bland borgerskapet och pr\u00e4sterskapet, sedan hos b\u00f6nder och torpare.<\/p>\n

Eftersom f\u00e4rdigrostat kaffe var dyrt och dessutom snabbt f\u00f6rlorade arom, k\u00f6pte de allra flesta r\u00e5a, gr\u00f6na b\u00f6nor p\u00e5 marknaden eller i lanthandeln. Hush\u00e5llet rostade sedan sj\u00e4lv den m\u00e4ngd som beh\u00f6vdes f\u00f6r veckan eller m\u00e5naden. Denna ordning gjorde kafferosten till ett oumb\u00e4rligt redskap, och vid mitten av 1800-talet hade n\u00e4stan varje hush\u00e5ll i Sverige en egen kafferost, oavsett samh\u00e4llsklass.<\/p>\n

Lukten av nyrostat kaffe blev en helgdagssignal i bondbygden. Vardagskaffet, om det f\u00f6rekom alls, bryggdes ofta p\u00e5 sparade gamla sumpar eller p\u00e5 kaffesurrogat av rostad cikoria, r\u00e5g eller maskrosrot. Den riktiga b\u00f6nkaffedoften h\u00f6rde s\u00f6ndagar, h\u00f6gtider och bjudningar till. Att g\u00e5 f\u00f6rbi en g\u00e5rd d\u00e4r det rostades kaffe var en social mark\u00f6r som signalerade v\u00e4lst\u00e5nd och festlighet.<\/p>\n

N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n

Vid sekelskiftet 1900 b\u00f6rjade fabriksrostat kaffe bli ekonomiskt \u00f6verkomligt \u00e4ven f\u00f6r vanliga hush\u00e5ll. F\u00f6retag som Gevalia (grundat 1853 i G\u00e4vle) och Arvid Nordquist b\u00f6rjade s\u00e4lja f\u00e4rdigrostat kaffe i luftt\u00e4ta f\u00f6rpackningar, vilket gjorde hemrostningen on\u00f6dig.<\/p>\n

Under 1920- och 1930-talen f\u00f6rsvann kafferosten gradvis ur det svenska k\u00f6ket. M\u00e5nga kastades eller sm\u00e4ltes ner som metallskrot, s\u00e4rskilt under andra v\u00e4rldskrigets metallinsamlingar. De som bevarats hamnade p\u00e5 vindar och i museer, och idag \u00e4r de eftertraktade samlarobjekt som auktioneras ut f\u00f6r betydligt h\u00f6gre summor \u00e4n de en g\u00e5ng v\u00e4rderades till i bouppteckningarna.<\/p>\n

Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
    \n
  1. Anv\u00e4nd bouppteckningens k\u00f6ksinventarier som tidsmark\u00f6r.<\/strong> En kafferost som n\u00e4mns redan p\u00e5 1780-talet tyder p\u00e5 ett ekonomiskt v\u00e4lm\u00e5ende hush\u00e5ll, medan dess fr\u00e5nvaro s\u00e5 sent som 1850 kan peka mot fattigdom eller frikyrkliga nykterhetsideal som tog avst\u00e5nd fr\u00e5n kaffet.<\/li>\n
  2. J\u00e4mf\u00f6r v\u00e4rderingar mellan sl\u00e4ktingar.<\/strong> Genom att j\u00e4mf\u00f6ra kafferostens v\u00e4rdering (12-24 \u00f6re) med \u00f6vriga f\u00f6rem\u00e5l f\u00e5r du en k\u00e4nsla f\u00f6r hush\u00e5llets standard. En rost v\u00e4rderad till 30 \u00f6re eller mer indikerar koppar eller st\u00f6rre format, vilket s\u00e4ger n\u00e5got om v\u00e4lst\u00e5ndet.<\/li>\n
  3. S\u00f6k i h\u00e4radsr\u00e4ttens domb\u00f6cker efter st\u00f6ldm\u00e5l och arvstvister.<\/strong> Pigor och dr\u00e4ngar som anklagats f\u00f6r st\u00f6ld av kafferost finns ofta i protokollen, och dessa m\u00e5l ger detaljerad information om b\u00e5de den anklagade och husbondens hush\u00e5ll.<\/li>\n
  4. Kombinera med lanthandelns r\u00e4kenskaper.<\/strong> Om din anfader handlade hos sockenhandlaren kan du i bevarade kontob\u00f6cker se ink\u00f6p av r\u00e5a kaffeb\u00f6nor, vilket bekr\u00e4ftar att hush\u00e5llet rostade sj\u00e4lv och hade en kafferost.<\/li>\n
  5. Notera dialektala beteckningar.<\/strong> Ordet som anv\u00e4nds f\u00f6r rosten (kaffebr\u00e4nnare, kafferostare, kaffepanna) kan ge en ledtr\u00e5d om bouppteckningsf\u00f6rr\u00e4ttarens regionala bakgrund och hj\u00e4lpa dig att placera dokumentet geografiskt.<\/li>\n<\/ol>\n

    Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n

    Hur ofta rostade ett bondhush\u00e5ll kaffe?<\/h3>\n

    Oftast en g\u00e5ng i veckan, vanligen p\u00e5 l\u00f6rdagen inf\u00f6r s\u00f6ndagens h\u00f6gm\u00e4ssa och kyrkkaffe. St\u00f6rre g\u00e5rdar med flera tj\u00e4nare kunde rosta tv\u00e5 g\u00e5nger i veckan, medan fattiga torpare kanske bara rostade kaffe inf\u00f6r stora h\u00f6gtider som jul, p\u00e5sk och midsommar.<\/p>\n

    Varf\u00f6r v\u00e4rderades kafferosten s\u00e5 l\u00e5gt i bouppteckningarna?<\/h3>\n

    V\u00e4rderingen 12-24 \u00f6re speglar att redskapet var ett enkelt bruksf\u00f6rem\u00e5l av pl\u00e5t, inte ett statusobjekt. Bouppteckningens v\u00e4rderingsm\u00e4n satte priset utifr\u00e5n andrahandsv\u00e4rdet, allts\u00e5 vad rosten kunde s\u00e4ljas f\u00f6r p\u00e5 auktion efter d\u00f6dsboet, inte vad den kostat ny.<\/p>\n

    Kan jag hitta min anfaders kafferost i en domboksprotokoll?<\/h3>\n

    Ja, om f\u00f6rem\u00e5let varit inblandat i en r\u00e4ttsprocess. S\u00f6k i h\u00e4radsr\u00e4ttens renoverade domb\u00f6cker under rubriker som tj\u00e4nstehjonsm\u00e5l, st\u00f6ldm\u00e5l och arvstvister. Tj\u00e4nstehjonsstadgan och 1734 \u00e5rs lag reglerade f\u00f6rh\u00e5llandet mellan husbonde och tj\u00e4nstefolk strikt, och \u00e4ven mindre st\u00f6lder ledde ofta till r\u00e4tteg\u00e5ng.<\/p>\n

    Vad \u00e4r skillnaden mellan kafferost och kaffekvarn?<\/h3>\n

    Kafferosten anv\u00e4ndes f\u00f6r att rosta de r\u00e5a, gr\u00f6na b\u00f6norna \u00f6ver eld. Kaffekvarnen, ett separat redskap, anv\u00e4ndes sedan f\u00f6r att mala de rostade b\u00f6norna till pulver innan bryggning. B\u00e5da f\u00f6rem\u00e5len f\u00f6rekommer ofta tillsammans i bouppteckningar och utgjorde tv\u00e5 oumb\u00e4rliga delar av kaffeberedningen.<\/p>\n

    Varf\u00f6r n\u00e4mns gelbgjutare i samband med kafferostar?<\/h3>\n

    Gelbgjutarna var kringresande metallhantverkare som tillverkade och reparerade enklare k\u00f6ksredskap av pl\u00e5t, m\u00e4ssing och koppar. De bes\u00f6kte marknader och g\u00e5rdar och s\u00e5lde sina varor direkt till hush\u00e5llen, vilket gjorde dem till den vanligaste k\u00e4llan f\u00f6r kafferostar p\u00e5 landsbygden under 1800-talet.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    En sluten pl\u00e5tbeh\u00e5llare med l\u00e5ngt skaft f\u00f6r att rosta r\u00e5a kaffeb\u00f6nor \u00f6ver \u00f6ppen eld eller i spis.<\/p>","protected":false},"featured_media":489,"template":"","df_foremalskategori":[20],"class_list":["post-452","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-hushall"],"yoast_head":"\nKafferost - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Kafferost: Pannra f\u00f6r att rosta kaffeb\u00f6nor \u00f6ver \u00f6ppen eld. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n 1700-tal till tidigt 1900-tal.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kafferost\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Kafferost - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Kafferost: Pannra f\u00f6r att rosta kaffeb\u00f6nor \u00f6ver \u00f6ppen eld. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n 1700-tal till tidigt 1900-tal.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kafferost\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Domboksforskning\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-17T05:28:03+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kafferost-bild.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"410\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kafferost\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kafferost\\\/\",\"name\":\"Kafferost - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kafferost\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kafferost\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kafferost-bild.webp\",\"datePublished\":\"2026-05-16T11:49:08+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-17T05:28:03+00:00\",\"description\":\"Kafferost: Pannra f\u00f6r att rosta kaffeb\u00f6nor \u00f6ver \u00f6ppen eld. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n 1700-tal till tidigt 1900-tal.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kafferost\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kafferost\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kafferost\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kafferost-bild.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/kafferost-bild.webp\",\"width\":780,\"height\":410,\"caption\":\"Kafferost - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/foremalslexikon\\\/kafferost\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Kafferost\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/\",\"name\":\"Domboksforskning\",\"description\":\"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"},{\"@type\":[\"Person\",\"Organization\"],\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0\",\"name\":\"Marcus Eriksson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\",\"width\":1261,\"height\":205,\"caption\":\"Marcus Eriksson\"},\"logo\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.domboksforskning.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/domboksforskning-logo.webp\"},\"description\":\"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument.\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Kafferost - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","description":"Kafferost: Pannra f\u00f6r att rosta kaffeb\u00f6nor \u00f6ver \u00f6ppen eld. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n 1700-tal till tidigt 1900-tal.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kafferost\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Kafferost - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","og_description":"Kafferost: Pannra f\u00f6r att rosta kaffeb\u00f6nor \u00f6ver \u00f6ppen eld. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n 1700-tal till tidigt 1900-tal.","og_url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/foremalslexikon\/kafferost\/","og_site_name":"Domboksforskning","article_modified_time":"2026-05-17T05:28:03+00:00","og_image":[{"width":780,"height":410,"url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kafferost-bild.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"9 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kafferost\/","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kafferost\/","name":"Kafferost - vad det var och hur det anv\u00e4ndes - Domboksforskning","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kafferost\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kafferost\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kafferost-bild.webp","datePublished":"2026-05-16T11:49:08+00:00","dateModified":"2026-05-17T05:28:03+00:00","description":"Kafferost: Pannra f\u00f6r att rosta kaffeb\u00f6nor \u00f6ver \u00f6ppen eld. L\u00e4r dig mer om historiska f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n 1700-tal till tidigt 1900-tal.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kafferost\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kafferost\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kafferost\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kafferost-bild.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/kafferost-bild.webp","width":780,"height":410,"caption":"Kafferost - traditionellt svenskt f\u00f6rem\u00e5l"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/foremalslexikon\/kafferost\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Kafferost"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#website","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/","name":"Domboksforskning","description":"L\u00e4r dig anv\u00e4nda domb\u00f6cker","publisher":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"},{"@type":["Person","Organization"],"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/#\/schema\/person\/c63c007e28255ed286b369672fa5e6b0","name":"Marcus Eriksson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","url":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","contentUrl":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp","width":1261,"height":205,"caption":"Marcus Eriksson"},"logo":{"@id":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/domboksforskning-logo.webp"},"description":"Marcus Eriksson \u00e4r utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som sp\u00e4nner \u00f6ver tjugo \u00e5r har han arbetat med svenska arkivk\u00e4llor fr\u00e5n 1600-talet och fram\u00e5t \u2014 domb\u00f6cker, bouppteckningar, kyrkob\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. P\u00e5 sajten skriver han om dombokens spr\u00e5k och struktur, h\u00e4radsr\u00e4tternas organisation och praktiska forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare som vill l\u00e4ra sig l\u00e4sa originaldokument."}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/452","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/df_foremal"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/452\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":607,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremal\/452\/revisions\/607"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/489"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=452"}],"wp:term":[{"taxonomy":"df_foremalskategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.domboksforskning.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/df_foremalskategori?post=452"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}