Bakefj\u00f6len h\u00f6r till de mest grundl\u00e4ggande redskapen i det svenska bondesamh\u00e4llets bakstuga. Denna enkla, platta tr\u00e4skiva anv\u00e4ndes f\u00f6r att forma och kavla ut br\u00f6ddeg och fanns p\u00e5 varje g\u00e5rd fr\u00e5n medeltiden \u00e4nda in i tidigt 1900-tal. Trots sin anspr\u00e5ksl\u00f6sa form b\u00e4r bakefj\u00f6len p\u00e5 en rik kulturhistoria som speglar b\u00e5de regionala matvanor, hantverkstraditioner och hush\u00e5llens ekonomi.<\/p>\n
F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren som studerar bouppteckningar och domb\u00f6cker dyker bakefj\u00f6len upp under m\u00e5nga olika namn: bakfj\u00f6l<\/strong>, baksterfjel<\/strong>, kakefj\u00f6l<\/strong>, kakfj\u00f6l<\/strong> och bakufj\u00e4l<\/strong>. Variationen i ben\u00e4mningar avsl\u00f6jar inte bara dialektala skillnader utan ocks\u00e5 hur f\u00f6rem\u00e5let anpassades efter lokala br\u00f6dtraditioner runt om i Sverige.<\/p>\n Bakefj\u00f6len fungerade som arbetsyta n\u00e4r hush\u00e5llets kvinnor formade br\u00f6det. Degen lades p\u00e5 den j\u00e4mna tr\u00e4ytan d\u00e4r bagerskan kavlade, klappade och formade kakorna innan de gick in i ugnen. Det handlade om ett redskap f\u00f6r precisionsarbete: ytan m\u00e5ste vara perfekt sl\u00e4t s\u00e5 att degen inte fastnade och s\u00e5 att br\u00f6det fick r\u00e4tt form.<\/p>\n Olika br\u00f6dtyper kr\u00e4vde olika fj\u00f6lar. Sm\u00e5 runda bakefj\u00f6lar anv\u00e4ndes f\u00f6r tjocka kakor och bullbr\u00f6d, medan l\u00e5nga rektangul\u00e4ra fj\u00f6lar var n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r det tunna kn\u00e4ckebr\u00f6det och tunnbr\u00f6det som bakades i stora m\u00e4ngder vid de \u00e5terkommande bakdagarna. En v\u00e4lutrustad bakstuga hade d\u00e4rf\u00f6r flera bakefj\u00f6lar, ofta en f\u00f6r varje typ av br\u00f6d som hush\u00e5llet bakade.<\/p>\n En s\u00e4rskild egenskap hos en v\u00e4lanv\u00e4nd bakefj\u00f6l var dess blanka, n\u00e4stan polerade yta. Genom \u00e5ratal av degbearbetning slipades tr\u00e4virket blankt av mj\u00f6l, fett och degens egna \u00e4mnen. En riktigt gammal bakefj\u00f6l kunde f\u00e5 en yta som n\u00e4rmast liknade glaserat tr\u00e4, n\u00e5got som ocks\u00e5 gjorde den effektivare i arbetet eftersom degen sl\u00e4ppte l\u00e4ttare.<\/p>\n Bakefj\u00f6lar tillverkades n\u00e4stan uteslutande av l\u00f6vtr\u00e4. De vanligaste tr\u00e4slagen var l\u00f6nn<\/strong>, bj\u00f6rk<\/strong> och asp<\/strong>. Valet av tr\u00e4slag var noga \u00f6verv\u00e4gt: virket skulle vara t\u00e4tt, j\u00e4mnt i strukturen och inte ge ifr\u00e5n sig k\u00e5dor eller smak till degen. Asp uppskattades s\u00e4rskilt eftersom det inte avgav n\u00e5gon lukt eller bitter smak, medan l\u00f6nn gav en mycket sl\u00e4t yta som blev h\u00e5llbar \u00f6ver tid.<\/p>\n Tillverkningen skedde oftast p\u00e5 g\u00e5rden sj\u00e4lv eller av bygdens snickare och svarvare. I m\u00e5nga landsdelar fanns specialiserade hantverkare som f\u00f6rs\u00e5g trakten med redskap till bakstugan. Mannen i hush\u00e5llet kunde t\u00e4lja en enkel fj\u00f6l till frun, men de finare exemplaren, s\u00e4rskilt de stora rektangul\u00e4ra f\u00f6r tunnbr\u00f6d, kr\u00e4vde mer skicklig hand.<\/p>\n En bakefj\u00f6l skulle vara plan, sprickfri och tillr\u00e4ckligt tjock f\u00f6r att inte sl\u00e5 sig av fukten fr\u00e5n degen. Goda exemplar gick i arv mellan generationer och kunde anv\u00e4ndas i femtio \u00e5r eller mer om de sk\u00f6ttes r\u00e4tt. Sk\u00f6tseln bestod i att skrapa rent fj\u00f6len efter anv\u00e4ndning och f\u00f6rvara den torrt, aldrig n\u00e4ra eldstaden d\u00e4r v\u00e4rmen kunde f\u00e5 virket att spricka.<\/p>\n De m\u00e5nga dialektala namnen p\u00e5 bakefj\u00f6len avsl\u00f6jar b\u00e5de spr\u00e5kliga och praktiska variationer. Baksterfjel<\/em> h\u00f6rde hemma i v\u00e4stsvenska dialekter, medan kakefj\u00f6l<\/em> och kakfj\u00f6l<\/em> oftare anv\u00e4ndes i mellansvenska landsdelar d\u00e4r ”kaka” var det vanliga ordet f\u00f6r br\u00f6d. Bakufj\u00e4l<\/em> \u00e5terfinns fr\u00e4mst i norrl\u00e4ndska bouppteckningar.<\/p>\n I H\u00e4lsingland var bakefj\u00f6len s\u00e4rskilt central eftersom landskapet hade en stark tradition av tunt kn\u00e4ckebr\u00f6d. H\u00e4r utvecklades l\u00e5nga, smala fj\u00f6lar som passade f\u00f6r det tunna br\u00f6det som h\u00e4ngdes p\u00e5 st\u00e4nger under taket f\u00f6r f\u00f6rvaring. I Sk\u00e5ne och s\u00f6dra Sverige, d\u00e4r det mjuka r\u00e5gbr\u00f6det dominerade, hade fj\u00f6larna oftare en mer kvadratisk eller rund form.<\/p>\n De dialektala namnen \u00e4r v\u00e4rdefulla ledtr\u00e5dar f\u00f6r sl\u00e4ktforskaren. N\u00e4r en bouppteckning fr\u00e5n till exempel H\u00e4lsingland n\u00e4mner ”en baksterfjel” eller ”tre bakufj\u00e4lar” kan man dra slutsatser om b\u00e5de br\u00f6dtradition och regional spr\u00e5kbruk i hush\u00e5llet.<\/p>\n Bakefj\u00f6len var ett vardagsf\u00f6rem\u00e5l som \u00e4nd\u00e5 n\u00e4stan alltid f\u00f6rtecknades i bouppteckningarna efter 1734 \u00e5rs lag<\/strong>, som f\u00f6reskrev att \u00e4ven enklare l\u00f6s\u00f6re skulle upptecknas vid arvskifte. V\u00e4rderingen var blygsam: en bakefj\u00f6l v\u00e4rderades vanligen till mellan 2 och 6 \u00f6re silvermynt<\/strong> under 1700-talet, motsvarande ungef\u00e4r en halvtimmes till en timmes arbete f\u00f6r en dr\u00e4ng eller piga.<\/p>\n I praktiken kunde en bouppteckning inneh\u00e5lla formuleringar som ”tre bakefj\u00f6lar \u00e0 4 \u00f6re, tillsammans 12 \u00f6re silvermynt” eller ”en gammal kakfj\u00f6l, sliten, 2 \u00f6re”. V\u00e4rderingarna varierade beroende p\u00e5 fj\u00f6lens skick, storlek och tr\u00e4slag. En stor, v\u00e4lbeh\u00e5llen fj\u00f6l av l\u00f6nn kunde v\u00e4rderas till 6 \u00f6re, medan en sprucken eller sliten fj\u00f6l bara fick 1 \u00f6re.<\/p>\n Det l\u00e5ga v\u00e4rdet g\u00f6r att bakefj\u00f6len ibland klumpades ihop med andra k\u00f6ksredskap under rubriker som ”diverse tr\u00e4saker till bakstugan” eller ”bakredskap, 1 daler silvermynt”. F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r detta v\u00e4rt att uppm\u00e4rksamma: n\u00e4r bouppteckningen \u00e4r detaljerad och listar varje fj\u00f6l f\u00f6r sig, talar det f\u00f6r en noggrann f\u00f6rr\u00e4ttningsman och ger en finare bild av hush\u00e5llet.<\/p>\n I domb\u00f6ckerna f\u00f6rekommer bakefj\u00f6len mer s\u00e4llan men ibland i tvister om hemf\u00f6ljd, arv eller st\u00f6ld. En piga kunde anklagas f\u00f6r att ha tagit med sig en bakefj\u00f6l fr\u00e5n husbondefolket, eller tv\u00e5 systrar kunde tvista om vem som skulle \u00e4rva moderns bakredskap. S\u00e5dana protokoll ger ov\u00e4rderliga inblickar i kvinnornas vardagsf\u00f6rem\u00e5l, som annars s\u00e4llan f\u00e5r plats i de skriftliga k\u00e4llorna.<\/p>\n Br\u00f6det var grunden f\u00f6r hush\u00e5llets f\u00f6da, och d\u00e4rf\u00f6r var bakstugan och dess redskap en k\u00e4rna i kvinnans arbetsdom\u00e4n. Att \u00e4ga flera bakefj\u00f6lar i olika storlekar signalerade att hush\u00e5llet bakade brett: tjocka kakor, tunnbr\u00f6d, kn\u00e4ckebr\u00f6d och kanske finbr\u00f6d till helgerna. Antalet och kvaliteten p\u00e5 bakefj\u00f6larna i en bouppteckning kan d\u00e4rf\u00f6r ge en fingervisning om hush\u00e5llets standard.<\/p>\n I de st\u00f6rre hush\u00e5llen, hos pr\u00e4ster, st\u00e5ndspersoner och v\u00e4lm\u00e5ende b\u00f6nder, hittar man ofta sex eller fler bakefj\u00f6lar. I de fattigare hush\u00e5llen kunde det r\u00e4cka med en eller tv\u00e5. F\u00f6r torpare och backstugusittare \u00e4r det inte ovanligt att bouppteckningen bara n\u00e4mner ”en bakefj\u00f6l, gammal” till v\u00e4rdet av 1 eller 2 \u00f6re.<\/p>\n Bakefj\u00f6len var ocks\u00e5 ett kvinnoredskap som ofta f\u00f6ljde med i hemf\u00f6ljden n\u00e4r en dotter giftes bort. Mor kunde ge dotter en eller flera fj\u00f6lar som en del av utstyrseln, n\u00e5got som i bouppteckningarna kan synas som ”fj\u00f6lar fr\u00e5n m\u00f6dernet” eller liknande anteckningar.<\/p>\n Bakefj\u00f6len beh\u00f6ll sin centrala roll s\u00e5 l\u00e4nge bakningen skedde i hemmet vid stora bakdagar. Under 1800-talets senare h\u00e4lft b\u00f6rjade dock f\u00f6r\u00e4ndringen. J\u00e4rnspisens spridning f\u00f6r\u00e4ndrade matlagningen och bakningen, och industriellt tillverkade bakelser och br\u00f6d fr\u00e5n bagerier blev tillg\u00e4ngliga \u00e4ven p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n N\u00e4r bakbordet med fasta ben och pl\u00e5tbel\u00e4ggning blev vanligt under tidigt 1900-tal tr\u00e4ngde det undan den l\u00f6sa bakefj\u00f6len. Samtidigt minskade tunnbr\u00f6ds- och kn\u00e4ckebr\u00f6dsbakningen i hemmen n\u00e4r industriella varianter b\u00f6rjade s\u00e4ljas i butik. I norra Sverige, s\u00e4rskilt H\u00e4lsingland och Norrbotten, levde traditionen kvar l\u00e4ngst, och bakefj\u00f6len anv\u00e4ndes i vissa hush\u00e5ll \u00e4nda in p\u00e5 1950-talet.<\/p>\n Varje br\u00f6dtyp kr\u00e4vde sin egen fj\u00f6l med r\u00e4tt storlek och form. Sm\u00e5 runda fj\u00f6lar passade f\u00f6r tjocka kakor, medan l\u00e5nga rektangul\u00e4ra var n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r tunnbr\u00f6d och kn\u00e4ckebr\u00f6d. Eftersom bakningen ofta skedde p\u00e5 stora bakdagar med flera kvinnor samtidigt i arbete beh\u00f6vdes ocks\u00e5 flera fj\u00f6lar f\u00f6r att arbetet skulle g\u00e5 snabbt.<\/p>\n Bakefj\u00f6len var en l\u00f6s, flyttbar tr\u00e4skiva som man tog fram vid behov. Bakbordet var en fast m\u00f6bel med ben som kom in i hush\u00e5llen f\u00f6rst under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. I \u00e4ldre bouppteckningar f\u00f6rekommer d\u00e4rf\u00f6r n\u00e4stan alltid fj\u00f6lar, inte bakbord.<\/p>\n Sex \u00f6re silvermynt motsvarade ungef\u00e4r en timmes arbete f\u00f6r en piga eller priset p\u00e5 ett litet m\u00e5tt mj\u00f6lk under 1700-talet. Det var ett blygsamt v\u00e4rde, men eftersom hush\u00e5llet \u00e4gde flera fj\u00f6lar kunde det sammanlagda v\u00e4rdet \u00e4nd\u00e5 bli betydande, ofta motsvarande n\u00e5gon enstaka daler silvermynt.<\/p>\n Ja, men s\u00e4llsynt. Bakefj\u00f6lar dyker upp i protokoll som r\u00f6r hemf\u00f6ljd, arvstvister, st\u00f6ldm\u00e5l eller skiftestvister mellan syskon. S\u00f6k i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll under rubriker som ”l\u00f6s\u00f6restvist” eller ”arvskifte” d\u00e4r f\u00f6rem\u00e5len kan listas individuellt.<\/p>\n L\u00f6nn, bj\u00f6rk och asp var de tre vanligaste och anses fortfarande som de b\u00e4sta tr\u00e4slagen. Asp gav minst smak till degen, l\u00f6nn gav den sl\u00e4taste ytan och bj\u00f6rk var l\u00e4ttillg\u00e4ngligt och h\u00e5llbart. Valet av tr\u00e4slag i en bouppteckning kan ibland anges och s\u00e4ger n\u00e5got om hantverkstraditionen i bygden.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" En platt, j\u00e4mn tr\u00e4skiva som anv\u00e4ndes f\u00f6r att rulla ut och forma deg. Olika storlekar och former f\u00f6r olika br\u00f6dtyper.<\/p>","protected":false},"featured_media":668,"template":"","df_foremalskategori":[20],"class_list":["post-448","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-hushall"],"yoast_head":"\nAnv\u00e4ndning och funktion<\/h2>\n
Material och tillverkning<\/h2>\n
Regionala varianter och dialektala namn<\/h2>\n
I bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n
Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n
N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n
Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
\n
Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n
Varf\u00f6r hade en g\u00e5rd flera bakefj\u00f6lar?<\/h3>\n
Hur skiljer sig en bakefj\u00f6l fr\u00e5n ett bakbord?<\/h3>\n
Vad betydde det att en bakefj\u00f6l v\u00e4rderades till 6 \u00f6re silvermynt?<\/h3>\n
Kan man hitta bakefj\u00f6lar n\u00e4mnda i domb\u00f6cker?<\/h3>\n
Vilket tr\u00e4slag \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r en bakefj\u00f6l?<\/h3>\n