Baketr\u00e5get h\u00f6rde till de mest oumb\u00e4rliga f\u00f6rem\u00e5len i det f\u00f6rindustriella svenska hush\u00e5llet. I detta stora, urholkade tr\u00e4k\u00e4rl blandade husmodern och hennes medhj\u00e4lpare den deg som skulle bli familjens br\u00f6d f\u00f6r veckor eller m\u00e5nader fram\u00e5t. Tr\u00e5get stod ofta uppst\u00e4llt i ett h\u00f6rn av stugan eller i en s\u00e4rskild bagarstuga, redo att fyllas med mj\u00f6l, vatten och surdeg vid de stora bakdagarna som pr\u00e4glade \u00e5rets rytm p\u00e5 varje g\u00e5rd.<\/p>\n
F\u00f6r sl\u00e4ktforskaren \u00e4r baketr\u00e5get mer \u00e4n ett kuriosaf\u00f6rem\u00e5l. Det dyker upp regelbundet i bouppteckningar fr\u00e5n 1600- och 1700-talen, och dess v\u00e4rdering ger oss en konkret inblick i hush\u00e5llets ekonomi och vardagsliv. Genom att f\u00f6rst\u00e5 hur tr\u00e5get anv\u00e4ndes och v\u00e4rderades kan vi n\u00e4rma oss v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4ders verklighet p\u00e5 ett p\u00e5tagligt s\u00e4tt.<\/p>\n
Baketr\u00e5get hade en huvuduppgift: att rymma den stora m\u00e4ngd deg som kr\u00e4vdes vid bakning av tunnbr\u00f6d, kn\u00e4ckebr\u00f6d eller mjukt br\u00f6d. Bakningen var s\u00e4llan en daglig syssla utan en periodisk storaktivitet som engagerade hela familjen, ibland under flera dagar i str\u00e4ck. S\u00e4rskilt i Norrland och Dalarna, d\u00e4r tunnbr\u00f6d och kn\u00e4ckebr\u00f6d dominerade, kunde bakdagarna p\u00e5g\u00e5 fr\u00e5n tidig morgon till sen kv\u00e4ll.<\/p>\n
Tr\u00e5gens insida formades sluttande mot mitten s\u00e5 att degen av sig sj\u00e4lv samlades p\u00e5 botten under j\u00e4sningen. Detta var praktiskt av flera sk\u00e4l: degen torkade inte ut l\u00e4ngs kanterna, v\u00e4rmen f\u00f6rdelades j\u00e4mnare, och husmodern kunde l\u00e4tt n\u00e5 hela degklumpen n\u00e4r det var dags att kavla ut br\u00f6den. En st\u00f6rre g\u00e5rd kunde ha tv\u00e5 eller tre trag av olika storlek: ett mindre f\u00f6r daglig eller mindre bakning, ett mellanstort f\u00f6r helgbakning, och ett riktigt stort f\u00f6r storbakningen tv\u00e5 eller tre g\u00e5nger om \u00e5ret. Det st\u00f6rsta tr\u00e5get kunde rymma deg till 20-30 br\u00f6dkakor.<\/p>\n
N\u00e4r bakningen var avslutad skrapades tr\u00e5get rent, torkades och st\u00e4lldes undan. Att v\u00e5rda baketr\u00e5get var viktigt eftersom resterna av gammal surdeg i tr\u00e4ets porer bidrog till n\u00e4sta bakomg\u00e5ngs j\u00e4sning, ungef\u00e4r som en levande kultur.<\/p>\n
Baketr\u00e5g formades vanligen ur en enda stam av l\u00f6nn eller bj\u00f6rk. Hantverkaren valde en grov, frisk stock som han sedan urholkade med sk\u00e5lyxa, ett verktyg med b\u00f6jt blad s\u00e4rskilt avsett f\u00f6r att karva ut konkava ytor. L\u00f6nn var det mest uppskattade tr\u00e4slaget eftersom det inte avger smak eller k\u00e5da till degen och dessutom motst\u00e5r sprickbildning. Bj\u00f6rk anv\u00e4ndes d\u00e4r l\u00f6nn inte fanns att tillg\u00e5, framf\u00f6rallt i de norra delarna av landet.<\/p>\n
Tillverkningen kr\u00e4vde stor skicklighet. En oerfaren hantverkare riskerade att kapa igenom v\u00e4ggen eller skapa oj\u00e4mna ytor d\u00e4r degen fastnade. P\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll fanns specialiserade tr\u00e4gare eller byasl\u00f6jdare som tog betalt f\u00f6r sina trag, medan en duktig bonde kunde g\u00f6ra sina egna under vinterhalv\u00e5ret. Tr\u00e5gen s\u00e5gs som l\u00e5ngsiktiga investeringar och gick ofta i arv fr\u00e5n mor till dotter, n\u00e5got som syns tydligt i bouppteckningarna d\u00e4r samma tr\u00e5g kan f\u00f6ljas genom flera generationer.<\/p>\n
F\u00f6rem\u00e5let b\u00e4r olika namn beroende p\u00e5 var i landet vi befinner oss. Baktr\u00e5g<\/strong> \u00e4r den vanligaste ben\u00e4mningen i v\u00e4stra Sverige, fr\u00e5n Bohusl\u00e4n ner mot Halland och in i V\u00e4sterg\u00f6tland. I norrl\u00e4ndska dialekter, s\u00e4rskilt i \u00c5ngermanland och V\u00e4sterbotten, m\u00f6ter vi formen bagetru<\/strong> eller bagetro<\/em>, d\u00e4r ”tru” \u00e4r en gammal nordisk form besl\u00e4ktad med ordet tr\u00e5g. Degtr\u00e5g<\/strong> \u00e4r en mer allm\u00e4n och skriftspr\u00e5klig form som dyker upp i bouppteckningar fr\u00e5n hela riket, s\u00e4rskilt n\u00e4r skrivaren var en st\u00e5ndsperson som pr\u00e4st eller l\u00e4nsman.<\/p>\n Storleken och formen varierade ocks\u00e5 regionalt. I Norrland byggdes tr\u00e5gen ofta l\u00e4ngre och smalare, anpassade f\u00f6r tunnbr\u00f6dsdeg som skulle kavlas ut till tunna kakor. I G\u00f6taland var tr\u00e5gen rundare och djupare, l\u00e4mpade f\u00f6r det gr\u00f6vre mjuka br\u00f6det och f\u00f6r r\u00e5gdeg som beh\u00f6vde mer plats vid j\u00e4sningen.<\/p>\n F\u00f6r den som forskar i bouppteckningar fr\u00e5n 1600- och 1700-talen \u00e4r baketr\u00e5get en \u00e5terkommande post. Det listas vanligen under rubriken Tr\u00e4k\u00e4rl<\/em> eller K\u00f6ksredskap<\/em>, ibland tillsammans med byttor, \u00e4mbar och s\u00e5ar. V\u00e4rderingen ligger ofta p\u00e5 8-16 \u00f6re silvermynt under 1700-talet, vilket motsvarade ungef\u00e4r en till tv\u00e5 dagars arbete f\u00f6r en piga, eller priset p\u00e5 ett par enkla skor. Ett s\u00e4rskilt stort eller v\u00e4lbevarat tr\u00e5g av l\u00f6nn kunde v\u00e4rderas till 1 daler silvermynt, allts\u00e5 32 \u00f6re, vilket var en betydande summa.<\/p>\n Bouppteckningsskrivaren noterade ibland tr\u00e5gets skick: ”itt gammalt baketr\u00e5g, n\u00e5got spruckit”<\/em> v\u00e4rderades givetvis l\u00e4gre \u00e4n ”itt nytt baketr\u00e5g af l\u00f6nn”<\/em>. N\u00e4r 1734 \u00e5rs lag tr\u00e4dde i kraft blev bouppteckningarna mer systematiska och detaljerade, vilket g\u00f6r att vi fr\u00e5n mitten av 1700-talet ofta hittar b\u00e4ttre beskrivningar med b\u00e5de storlek, tr\u00e4slag och skick angivet.<\/p>\n I domboksprotokoll f\u00f6rekommer baketr\u00e5g framf\u00f6rallt i tre sammanhang: vid arvstvister d\u00e4r syskon gr\u00e4lade om vem som skulle f\u00e5 modens tr\u00e5g, vid st\u00f6ldm\u00e5l d\u00e4r tr\u00e5get tillgripits fr\u00e5n en bagarstuga, samt vid bodelningar i samband med skilsm\u00e4ssa eller \u00e4nkest\u00e5nd. Den som s\u00f6ker i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll under rubriker som ”twist om l\u00f6s\u00f6re”<\/em> eller ”arfskifte”<\/em> kan ibland hitta utf\u00f6rliga listor \u00f6ver hush\u00e5llets tr\u00e4k\u00e4rl, d\u00e4r baketr\u00e5get intar en framskjuten plats.<\/p>\n Att \u00e4ga ett v\u00e4lgjort baketr\u00e5g signalerade att hush\u00e5llet hade b\u00e5de resurser och stabilitet. Tr\u00e5get f\u00f6rutsatte en regelbunden mj\u00f6ltillg\u00e5ng, vilket i sin tur kr\u00e4vde \u00e5ker eller k\u00f6pkraft. F\u00f6r de fattigaste torparna och backstugusittarna var ett eget baketr\u00e5g inte sj\u00e4lvklart. De fick ofta l\u00e5na granng\u00e5rdens tr\u00e5g mot ers\u00e4ttning i form av arbete eller en del av det bakade br\u00f6det.<\/p>\n Bakningen var ocks\u00e5 en social h\u00e4ndelse. Kvinnorna i g\u00e5rden, ibland med hj\u00e4lp av grannfruar, arbetade tillsammans kring tr\u00e5get under l\u00e5nga timmar. H\u00e4r utbyttes nyheter, sj\u00f6ngs visor och f\u00f6rdes muntlig tradition vidare. Tr\u00e5get var allts\u00e5 inte bara ett redskap utan en samlingspunkt f\u00f6r kvinnogemenskapen i bondesamh\u00e4llet.<\/p>\n V\u00e4rdet av tr\u00e5get i bouppteckningarna s\u00e4ger oss n\u00e5got om hush\u00e5llets prioriteringar. N\u00e4r ett tr\u00e5g v\u00e4rderades till 16 \u00f6re silvermynt i ett bo d\u00e4r hela l\u00f6s\u00f6ret summerades till 20 daler, utgjorde det inte mycket procentuellt. Men det att tr\u00e5get alls listades, ofta med specifika beskrivningar, visar att det betraktades som ett seri\u00f6st husger\u00e5d v\u00e4rt att dokumentera.<\/p>\n Baketr\u00e5gens tid b\u00f6rjade lida mot sitt slut under 1800-talets andra h\u00e4lft. Industriellt tillverkade bakpl\u00e5tar, emaljerade baljor och senare bakmaskiner gjorde det stora tr\u00e4get \u00f6verfl\u00f6digt. Samtidigt f\u00f6r\u00e4ndrades br\u00f6dkulturen: bagerier v\u00e4xte fram i st\u00e4der och stationssamh\u00e4llen, och allt fler hush\u00e5ll k\u00f6pte sitt br\u00f6d ist\u00e4llet f\u00f6r att baka sj\u00e4lva.<\/p>\n I de mest avl\u00e4gsna byarna i Norrland och Dalarna fortsatte traditionen l\u00e4ngre, och baketr\u00e5g anv\u00e4ndes aktivt in p\u00e5 1900-talet, ibland \u00e4nda fram till 1930-talet. N\u00e4r de slutligen togs ur bruk hamnade de ofta p\u00e5 vinden eller i bodens m\u00f6rker, d\u00e4r m\u00e5nga bevarades och senare hittade v\u00e4gen till hembygdsmuseer och privata samlingar.<\/p>\n Storleken varierade kraftigt beroende p\u00e5 hush\u00e5llets behov. Ett vanligt familjetr\u00e5g var omkring 80-100 centimeter l\u00e5ngt och 40-50 centimeter brett, medan storbakningstr\u00e5gen kunde m\u00e4ta uppemot 150 centimeter. Det st\u00f6rsta tr\u00e5get p\u00e5 en g\u00e5rd kunde rymma deg till 20-30 br\u00f6dkakor p\u00e5 en g\u00e5ng.<\/p>\n V\u00e4rderingen berodde p\u00e5 tr\u00e4slag, storlek, skick och \u00e5lder. Ett nytt tr\u00e5g av l\u00f6nn kunde v\u00e4rderas till 16 \u00f6re silvermynt eller mer, medan ett gammalt, sprucket tr\u00e5g kanske bara fick 4 \u00f6re. Skrivaren noterade ofta skicket, vilket hj\u00e4lper forskaren att bed\u00f6ma v\u00e4rdet i sitt sammanhang.<\/p>\n Ja, framf\u00f6rallt i samband med arvstvister, st\u00f6ldm\u00e5l och bodelningar. S\u00f6k i h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll under rubriker som r\u00f6r l\u00f6s\u00f6re och arvsskifte. Efter 1734 \u00e5rs lag blev s\u00e5dana protokoll mer systematiska och inneh\u00e5ller ofta utf\u00f6rliga inventarier.<\/p>\n B\u00e5da anv\u00e4ndes f\u00f6r degblandning, men baketr\u00e5get var st\u00f6rre och avsett f\u00f6r br\u00f6ddeg som skulle j\u00e4sa, medan en degho ofta var mindre och anv\u00e4ndes f\u00f6r mindre degm\u00e4ngder eller f\u00f6r att blanda till mat. I bouppteckningar kan b\u00e5da f\u00f6rekomma i samma hush\u00e5ll.<\/p>\n De flesta hembygdsmuseer och l\u00e4nsmuseer i Sverige har bevarade baketr\u00e5g i sina samlingar. Nordiska museet i Stockholm och Jamtli i \u00d6stersund har s\u00e4rskilt rika samlingar av norrl\u00e4ndska bagetru. M\u00e5nga privatpersoner p\u00e5 landsbygden \u00e4ger ocks\u00e5 gamla tr\u00e5g som g\u00e5tt i arv inom familjen.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Stort tr\u00e5g av urholkat tr\u00e4 d\u00e4r husmodern blandade och l\u00e4t degen j\u00e4sa. Vanligt i alla svenska bondehem fram till 1900-talet.<\/p>","protected":false},"featured_media":479,"template":"","df_foremalskategori":[20],"class_list":["post-447","df_foremal","type-df_foremal","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","df_foremalskategori-hushall"],"yoast_head":"\nI bouppteckningar och domb\u00f6cker<\/h2>\n
Social och ekonomisk betydelse<\/h2>\n
N\u00e4r och varf\u00f6r f\u00f6rsvann det<\/h2>\n
Forskartips f\u00f6r sl\u00e4ktforskare<\/h2>\n
\n
Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\n
Hur stort var ett typiskt baketr\u00e5g?<\/h3>\n
Varf\u00f6r v\u00e4rderades baketr\u00e5gen s\u00e5 olika i bouppteckningar?<\/h3>\n
Kan man hitta baketr\u00e5g n\u00e4mnda i domb\u00f6cker?<\/h3>\n
Vad \u00e4r skillnaden mellan baketr\u00e5g och degho?<\/h3>\n
Var finns bevarade baketr\u00e5g idag?<\/h3>\n