Nordiska museets arkiv rymmer 5,5 hyllkilometer frågelistor, arbetarminnen och bondedagböcker. Så hittar du din väg in i samlingen.
Author: Marcus Eriksson
Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.
Förmyndarskap och god man i domböckerna
Snabbfakta om förmyndarskap Lagstadgat: 1734 års lag, ärvdabalken Förmyndarkammaren: Stockholm sedan 1667 God man: förordningen 1845 om tillsyn av omyndigas egendom Överförmyndare: instiftades med tillsynslagen 1884 Adliga förmynderskap: hovrätterna fram till 1916/1917 Föräldrabalken: 1924, modernare regelverk Omyndighetsförklaring av vuxna: avskaffad 1 januari 1989 När en man dog och lämnade omyndiga barn behövdes förmyndare, en eller…
Förstörda kyrkböcker: så forskar du när elden tagit arkivet
Snabbfakta om förstörda kyrkböcker Vanligaste orsak: brand i prästgården där böckerna förvarades Värsta nationella förlusten: Sundsvallsbranden 25 juni 1888 Sundsvalls effekt: rådhusrättens och båda domsagornas arkiv + bouppteckningar för östra Medelpad försvann SCB-utdragen: årligt utdrag från 1860, räddar partiellt material efter detta år Husförhörsutdragen: vart tionde år från 1860, partiella ersättningar Ersättningskällor: mantalslängder, bouppteckningar, kyrkoräkenskaper,…
Förkortningar och latinska uttryck i kyrkoböcker: komplett guide
Snabbfakta om förkortningar och latin Vanligaste förkortningar: d., f., g., sn., hh., hustru, sal., oä., u.ä. Vanligaste latinska uttryck: anno, nat., bap., copul., sep., aetat., ibm. Månadsnumrering: 7ber = september, 8ber = oktober, 9ber = november, 10ber/Xber = december Latinet: användes flitigt fram till mitten av 1800-talet, försvinner gradvis Standardverk: Lintrup, Latin för släkthistoriker (3:e…
Fattigvård och fattighjon i Sverige förr: rotegång, fattigstuga och fattigauktion
Snabbfakta om fattigvården Medeltid: rotegång omnämnt redan i Upplandslagen 1296 1686: kyrkolagen rekommenderar fattigstugor 1734: rekommendationen blir tvingande 1763: första fattigvårdsförordningen 1847: första moderna fattigvårdsförordningen 1853: hemortsrätten, bara egna sockenbor får hjälp 1871: hårdare regler, överklagandemöjlighet avskaffas 14 juni 1918: rotegång och fattigauktion förbjuds 1956: fattigvård ersätts med socialhjälp Den svenska fattigvården var i flera…
Svenska epidemier genom tiderna: från digerdöden till spanska sjukan
Snabbfakta om Sveriges epidemier Digerdöden: nådde Sverige sommaren 1350, dödade kanske en tredjedel av befolkningen Pesten 1710–1713: sista pestepidemin i Sverige, värst i Stockholm 1710 Kopporna 1779: svåraste smittkoppsepidemin, 725 dödsfall per 100 000 invånare Kolera: nio utbrott i Sverige 1834–1873; 50 % dog av de smittade Spanska sjukan 1918–1920: ca 37 000–39 000 dödsoffer…
Emigrationen till Amerika: så hittar du utvandrade släktingar
Snabbfakta om emigrationen Period: 1830-talet till 1930-talet, ca 100 år av massutvandring Antal: cirka 1,3 miljoner svenskar emigrerade, varav ungefär 1 miljon till USA Nettoförlust: ca 1 miljon (många återvände) Genombrottsår: 1846, Bishop Hill-utvandringen Toppår: 1887 (50 786 personer lämnade Sverige) Sverige: sjunde plats i Europa räknat på utvandrare Huvudhamn: Göteborg, sekundärt Stockholm och Malmö…