Hur många barn hade Gustav Vasa? Alla 11 barnen och söner

Hur många barn hade Gustav Vasa? Sveriges landsfader (cirka 1496–1560) fick totalt elva barn med sina tre hustrur: ett med Katarina av Sachsen-Lauenburg, tio med Margareta Leijonhufvud och inga med Katarina Stenbock. Nio av barnen nådde vuxen ålder, tre av sönerna blev kungar av Sverige och fem av döttrarna knöts genom giftermål till tyska furstehus. Genom sina söner grundade Gustav Vasa den så kallade Vasaätten som skulle regera Sverige i över hundra år. Här är hela historien om Gustav Vasas fruar, alla elva barnen och den dynasti som han lämnade efter sig.

Hur många barn hade Gustav Vasa?

Gustav Vasa hade elva barn totalt. Detta bekräftas av flera samstämmiga historiska källor, bland andra Kungliga slottens officiella biografi, DIS (Föreningen för datorhjälp i släktforskning) och samtida krönikor. Sammanställningen är:

Gustav Vasas tre hustrur

Första hustrun – Katarina av Sachsen-Lauenburg

Första gången gifte Gustav Vasa sig med hertiginnan Katarina av Sachsen-Lauenburg (1513–1535) den 24 september 1531 i Stockholm. Äktenskapet var politiskt motiverat och knöt band till tyska furstehus. Katarina var 18 år vid giftermålet, Gustav ungefär 35. Paret fick ett barn tillsammans:

• Erik XIV (13 december 1533 – 26 februari 1577) – blev kung av Sverige 1560–1568

Katarina av Sachsen-Lauenburg dog den 23 september 1535, bara 22 år gammal. Enligt en samtida uppgift föll hon av hästen vid ett kraftmätning på Tre Kronor och skadade sig så svårt att hon avled. Enligt andra rykten misshandlades hon till döds av Gustav själv. Ingen version är slutgiltigt bekräftad.

Andra hustrun – Margareta Leijonhufvud

Gustav Vasa gifte sig andra gången med Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (1 januari 1516 – 26 augusti 1551) den 1 oktober 1536 i Uppsala. Margareta kom från den mäktiga Leijonhufvudska adelsätten. Hennes far Erik Abrahamsson Leijonhufvud hade avrättats i Stockholms blodbad 1520. Ebba Eriksdotter Vasa var Gustav Vasas eget syssling – de var släkt via Vasaätten. Margareta var 20 år vid giftermålet, Gustav ungefär 40.

Paret fick tio barn tillsammans mellan 1537 och 1550. Åtta av dem nådde vuxen ålder och blev viktiga aktörer i svensk historia. Margareta beskrevs som klok, from och politiskt begåvad. Hon spelade en aktiv roll som rådgivare åt sin man. Hon dog den 26 augusti 1551 på Tynnelsö slott i Södermanland, 35 år gammal, kort efter förlossningen av sitt tionde barn.

Tredje hustrun – Katarina Stenbock

Gustav Vasa gifte sig tredje gången med Katarina Stenbock (1535–1621) den 22 augusti 1552. Katarina var systerdotter till den nyligen avlidna Margareta Leijonhufvud – hennes mor Ebba Månsdotter Lilliehöök var Margareta Leijonhufvuds syster. Vid giftermålet var Katarina 17 år och Gustav Vasa 56. Prästerskapet protesterade högljutt mot äktenskapet på grund av släktskapet men Gustav genomdrev det ändå av politiska skäl. Paret fick inga barn tillsammans.

Gustav Vasas 11 barn – hela listan

Här är alla elva barn i födelseordning med födelseår, dödsår och roll:

Gustav Vasas söner – de sex maktarvingarna

Gustav Vasas söner räknas ofta som fyra – Erik XIV, Johan III, Magnus och Karl IX – som alla nådde vuxen ålder och fick betydande roller i historien. Två söner till dog i unga år: Karl (1544) och Sten (1551). Gustav Vasas söner blev tillsammans grundare av Vasadynastin som skulle regera Sverige fram till 1720. Här är de fyra vuxna sönerna:

Erik XIV – förstfödde och första kungen

Erik XIV (13 december 1533 – 26 februari 1577) var Gustav Vasas äldste son och den enda från första äktenskapet. Han efterträdde fadern som kung 1560 vid 27 års ålder. Erik var begåvad, konstintresserad och språkbegåvad – han talade sex språk – men led av psykisk instabilitet. Under den så kallade Sturemorden 1567 dödade han och hans mannar flera adelsmän i Uppsala. Erik avsattes 1568 av sina bröder Johan och Karl. Han hölls fången i över tio år och dog 1577 på Örbyhus slott, sannolikt förgiftad med arsenik i en pastej.

Johan III – andrefödde och den kulturelle

Johan III (20 december 1537 – 17 november 1592) var Margareta Leijonhufvuds äldste son. Han fungerade som hertig av Finland innan han med bror Karls hjälp avsatte Erik XIV 1568. Johan var mer kulturellt intresserad än militärt lagd – han beundrade renässansens konst och lät bygga om Stockholms slott och Uppsala domkyrka. Han gifte sig med den polska prinsessan Katarina Jagellonica och deras son Sigismund blev kung av både Polen och Sverige. Efter en religiös strid mellan protestantism och katolicism kom Sigismund att avsättas av sin farbror Karl.

Magnus – hertigen som blev sjuk

Magnus (25 juli 1542 – 26 juni 1595) var Margareta Leijonhufvuds andre son. Han fick titeln hertig av Östergötland av sin far. Magnus var kortlivad politiskt eftersom han utvecklade allvarliga psykiska besvär redan i unga år och tillbringade merparten av sitt vuxna liv i olika slott under vård. Han dog barnlös 1595, 52 år gammal, på Vadstena slott.

Karl IX – yngsta sonen som blev kung

Karl IX (4 oktober 1550 – 30 oktober 1611) var Margareta Leijonhufvuds yngste vuxne son. Han fick titeln hertig av Södermanland, Närke och Värmland av sin far. Efter komplicerad maktkamp – först som riksföreståndare från 1599, sedan formellt kung från 1604 – blev han grundare till stormaktstidens Sverige. Karl var en hård härskare men politiskt driftig. Hans son Gustav II Adolf skulle bli Sveriges mest berömda kung och grunden till landets stormaktstid.

Gustav Vasas döttrar – furstehustrur i Europa

Gustav Vasas fem vuxna döttrar giftes alla in i tyska furstehus och blev viktiga aktörer i den europeiska hovpolitiken. Deras giftermål stärkte Sveriges internationella band under 1500-talet.

Vasadynastin – Gustav Vasas viktigaste arv

Grunden till en helt ny dynasti lades av Gustav Vasa – Vasaätten. Genom att införa arvkungadöme 1544 (i stället för det gamla valkungadömet) säkrade han att tronen skulle gå i arv inom familjen. Detta blev en av hans viktigaste politiska bragder. Vasadynastin regerade Sverige från 1523 till 1654 i direkt manlig linje och sedan via kognatiska led fram till 1720 (Ulrika Eleonora).

Vasaätten fortsatte via Karl IX:s son Gustav II Adolf (1594–1632), den berömde stormaktskungen och lejonet från Norden. Gustav II Adolfs dotter drottning Kristina (1626–1689) avsade sig tronen 1654 till förmån för sin kusin Karl X Gustav av pfalzätten. Kognatiskt fortsatte dock Vasaättens gener via henne. Även den nuvarande svenska kungaätten Bernadotte kan spåras via giftermål tillbaka till Vasaätten.

Frillobarn – hade Gustav Vasa några?

Gustav Vasa hade inga kända frillobarn (utomäktenskapliga barn). Detta skiljer honom från flera av sina söner och sonsöner som fick barn utom äktenskapet. Vasakungarnas frillobarn fick ofta namnet Gyllenhielm för att markera sin kungliga men olegitima härkomst. Kända Gyllenhielm-barn är:

• Virginia och Constantia Hand – Erik XIV:s döttrar
• Karl Karlsson Gyllenhielm (1574–1650) – Karl IX:s son
• Gustaf Gustafsson af Wasaborg – Gustav II Adolfs son

Att Gustav Vasa själv inte lämnade några frillobarn efter sig är dokumenterat både i Vasaättens genealogi och i den samtida hovlivsforskningen. Han var en pliktmedveten make till alla sina tre hustrur även när äktenskapen blev politiskt komplicerade.

Vem blev kung efter Gustav Vasa?

Gustav Vasa dog den 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm efter långvarig sjukdom. Han efterträddes direkt av sin äldste son Erik XIV. Successionsordningen för Vasaättens kungar var därefter:

Vanliga frågor om Gustav Vasas barn

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →