Målet skulle tas upp vid den rätt där brottet (lägersmålet eller horet) begicks. På landsbygden togs målet upp i häradsrätten. Om brottsplatsen var i en stad som hade egen rätt togs målet upp i rådhusrätten eller kämnärsrätten.
Tänk på att brottet inte alltid begicks där det oäkta barnet föddes.

När hittar jag domen?

Rättegången kunde påbörjas redan under graviditeten men domen föll inte förrän kvinnan fött barnet eftersom det annars var svårt att veta när barnet var "tillverkat".
Rättegången hölls vid första ordinarie ting efter förlossningen om kvinnan hunnit återhämta sig och var frisk. Annars hölls rättegången vid nästa ordinarie ting. Ibland sköts rättegången upp för att den misstänkte fadern inte var på plats men då brukar detta vara angivet i domboken.
Ytterst sällan dröjde det längre tid än ett år efter barnets födelse innan kvinnan fick sin dom. Om mannen rest iväg t.ex. som soldat, kunde det dröja flera år innan han fick sin dom.

Om fostret/barnet blivit dödat och det var långt till nästa ordinarie ting hölls istället ett urtima ting. Då kan också uppgifter om vem som var far framkomma.

Varför hittar jag inte domen?

Det kan finnas flera anledningar till att man inte hittar domen. Tre av de vanligaste är dock:

Brottet skedde inte där barnet föddes.

Barnet föddes efter 1864.
Efter 1864 var det inte längre ett brott att ha sexuellt umgänge med någon man inte var gift med. Modern kan dock ha stämt fadern inför tinget för att få underhåll för barnet, vilket i så fall kan avslöja faderns identitet.
Om vittnen och övriga bevis saknades var det svårt för kvinnan att vinna målet, varför många ogifta mödrar aldrig stämde fadern.

Brottet togs inte upp av domstolen.
Tyvärr saknas en del mål från slutet av 1700-talet till 1864. Det finns flera olika orsaker till det.
Delvis beror det på "Barnamordsplakatet" från år 1778. Eftersom kungen ville minska antalet barnamord ger han gravida kvinnor lov att resa bort och föda sitt barn hemligt på annan ort.
År 1810 avskaffades dessutom det världsliga straffet för kvinnan vid första och andra resan lönskaläge, endast det kyrkliga straffet kvarstod. Men mannen var fortfarande tvungen att betala böter.
Kronolänsmannen hade fortfarande laglig rätt att stämma in både kvinnan och mannen till rätten. Men eftersom kvinnan inte behövde böta försvann den del av böterna som tillfallit kronolänsmannen då han stämt in henne till tinget.
"Barnamordsplakatet" gav dessutom kvinnan lov att inte uppge barnafadern. I de fall där kvinnan uppgav barnafadern kunde det ju hända att han nekade till brottet och inte kunde dömas. Då fick ju inte länsmannen del av barnafaderns böter heller. Länsmannens motivering att stämma någon för lägersmål minskade då. Trots detta finns det en del mål i domböckerna speciellt i områden där länsmannen mer såg till sin lagliga rätt än till hur mycket han tjänade på att stämma in parterna.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om mökränkning, lägersmål, lönskaläger, lägra, besova och otidigt sängelag.
Läs mer: Marita Perssons hemsida om enkelt hor, enfalt hor, dubbelt hor och tvefalt hor.
Läs mer: Marita Perssons hemsida lagar rörande begreppet "okänd moder"
Läs mer: Marita Perssons hemsida lagar om hor

Till startsidan
Domböcker och domboksforskning