När ändrades
lagen? |
Arv
och arvsregler
från början av 1600-talet till 1995.
Beskrivning av när och hur lagen ändrades.
Vilka fick ärva? Hur ändrades lagen?
(Specialreglerna för oäkta
barn och adoptivbarn är ej medtagna då de kommer att få egna sidor.) |
gällande lag i början av 1600-talet
|
1:a
arvsklassen (1:a parenteln)
1. barn
2. barnbarn
|
|
2:a
arvsklassen (2:a parenteln)
1.
föräldrar
2. syskon
3. syskonbarn
|
|
3:e
arvsklassen (3:e parenteln)
1. far-
och morföräldrar |
2. farbröder,
fastrar, morbröder och mostrar
|
|
|
|
Förklaring till 1:a arvsklassen:
Om den avlidne hade barn ärvde de. Om ett av den avlidnes
barn dött tidigare men hade barn (barnbarn till den nu
avlidne) gick dessa in som arvtagare av den döde
förälderns arvsdel. Däremot trädde inte barnbarnsbarn in
och ersatte när både barnet och barnbarnet hade dött.
Att barn trädde in och fick överta ett arv i stället för
sin döda förälder kallas istadarätt.
Förklaring till 2:a arvsklassen:
Om det inte fanns någon arvtagare ur 1:a arvsklassen gick
arvet vidare till personerna i 2:a arvsklassen. Om
någon av den avlidnes föräldrar också var avliden trädde
dess barn (syskon till den nu avlidne) in och ärvde den
avlidna förälderns del. Syskonbarn gick in i död
förälders ställe. Syskonbarnens barn fick däremot inte
träda in istället för avlidet syskonbarn.
Förklaring till 3:e arvsklassen:
Saknades även arvingar helt och hållet ur klass 2 gick
arvet över till 3:e arvsklassen. Här gällde inte
istadarätten. Arvet gick till den eller de av far - och
morföräldrarna som levde. Bara om ingen av far- eller
morföräldrarna levde gick arvet vidare till farbröder,
fastrar, morbröder och mostrar.
Om ingen arvinge fanns ur dessa klasser fick avlägsnare
släktingar ärva. Vad som hände om ingen känd arvinge
fanns går att läsa här. (Länkning kommer senare.) |
|
1734-års lag
började gälla 1/9-1736 |
1:a
arvsklassen (1:a parenteln)
1. barn
2. barnbarn
3. barnbarnsbarn
4. osv...
|
|
2:a
arvsklassen (2:a parenteln)
1.
föräldrar
2. syskon
3. syskonbarn
|
|
3:e
arvsklassen (3:e parenteln)
1. far-
och morföräldrar |
2. farbröder,
fastrar, morbröder och mostrar
|
|
|
|
Ändring i
1:a arvsklassen:
Nu blev istadarätten obegränsad i 1:a arvsklassen. Det
innebar att barnbarnsbarn fick nu träda in och ersatta när både
barnet och barnbarnet hade dött. Var barnbarnsbarnen också döda
ersattes de av sina barn osv. |
|
1845-års
kungliga förordning |
1:a
arvsklassen (1:a parenteln)
1. barn
2. barnbarn
3. barnbarnsbarn
4. osv...
|
|
2:a
arvsklassen (2:a parenteln)
1.
föräldrar
2. syskon
3. syskonbarn
4. osv...
|
|
3:e
arvsklassen (3:e parenteln)
1. far-
och morföräldrar |
2. farbröder,
fastrar, morbröder och mostrar
|
|
|
|
Ändring i
2:a arvsklassen:
Nu blev istadarätten obegränsad även i 2:a arvsklassen. |
|
1920-
års lag |
1:a
arvsklassen (1:a parenteln)
1. barn
2. barnbarn
3. barnbarnsbarn
4. osv...
|
|
2:a arvsklassen (2:a parenteln)
1.
föräldrar
2. syskon
3. syskonbarn
4. osv... |
efterlevande
maka/make
ärver hälften |
|
|
efterlevande maka/make ärver allt
|
|
???
3:e
arvsklassen (3:e parenteln)
1. far-
och morföräldrar |
2. farbröder,
fastrar, morbröder och mostrar
|
|
???
3:e
arvsklassen (3:e parenteln)
1. far-
och morföräldrar
2. farbröder,
fastrar, morbröder och mostrar
|
|
|
|
En
viktig förändring gjordes. Om den avlidne var gift och
dog barnlös men hade föräldrar och syskon kvar i livet
fick den efterlevande maken/makan ärva hälften av
kvarlåtenskapen (arvet) och föräldrar och syskonen ärvde
den andra halvan. Fanns ingen arvinge i varken arvsklass
1 eller 2 ärvde den efterlevande maken/makan allt.
Angående frågetecknen i 3:e arvsklassen se
förklaringen som hör till arvslagen som började gälla 1/1-1929.
|
|