När ändrades
lagen?

Arv
och arvsregler från början av 1600-talet till 1995.
Beskrivning av när och hur lagen ändrades.
Vilka fick ärva? Hur ändrades lagen?
(Specialreglerna för oäkta barn och adoptivbarn är ej medtagna då de kommer att få egna sidor.)

gällande lag i början av 1600-talet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arvsordningen


1:a arvsklassen (1:a parenteln)

1. barn
2. barnbarn
 

2:a arvsklassen (2:a parenteln)

1. föräldrar
2. syskon
3. syskonbarn
 

3:e arvsklassen (3:e parenteln)

1. far- och morföräldrar
2. farbröder, fastrar, morbröder och mostrar
 

avlägsnare släktingar
 
Förklaring till 1:a arvsklassen:
Om den avlidne hade barn ärvde de. Om ett av den avlidnes barn dött tidigare men hade barn (barnbarn till den nu avlidne) gick dessa in som arvtagare av den döde förälderns arvsdel. Däremot trädde inte barnbarnsbarn in och ersatte när både barnet och barnbarnet hade dött. Att barn trädde in och fick överta ett arv i stället för sin döda förälder kallas istadarätt.

Förklaring till 2:a arvsklassen:
Om det inte fanns någon arvtagare ur 1:a arvsklassen gick arvet vidare till personerna i 2:a  arvsklassen. Om någon av den avlidnes föräldrar också var avliden trädde dess barn (syskon till den nu avlidne) in och ärvde den avlidna förälderns del. Syskonbarn gick in i död förälders ställe. Syskonbarnens barn fick däremot inte träda in istället för avlidet syskonbarn.


Förklaring till 3:e arvsklassen:
Saknades även arvingar helt och hållet ur klass 2 gick arvet över till 3:e arvsklassen. Här gällde inte istadarätten. Arvet gick till den eller de av far - och morföräldrarna som levde. Bara om ingen av far- eller morföräldrarna levde gick arvet vidare till farbröder, fastrar, morbröder och mostrar.

Om ingen arvinge fanns ur dessa klasser fick avlägsnare släktingar ärva. Vad som hände om ingen känd arvinge fanns går att läsa här. (Länkning kommer senare.)

1734-års lag
 började gälla 1/9-1736

Arvsordningen


1:a arvsklassen (1:a parenteln)

1. barn
2. barnbarn
3. barnbarnsbarn
4. osv...
 

2:a arvsklassen (2:a parenteln)

1. föräldrar
2. syskon
3. syskonbarn
 

3:e arvsklassen (3:e parenteln)

1. far- och morföräldrar
2. farbröder, fastrar, morbröder och mostrar
 

avlägsnare släktingar
 
Ändring i 1:a arvsklassen:
Nu blev istadarätten obegränsad i 1:a arvsklassen. Det innebar att barnbarnsbarn fick nu träda in och ersatta när både barnet och barnbarnet hade dött. Var barnbarnsbarnen också döda ersattes de av sina barn osv.

 


1845-års
kungliga förordning

Arvsordningen


1:a arvsklassen (1:a parenteln)

1. barn
2. barnbarn
3. barnbarnsbarn
4. osv...
 

2:a arvsklassen (2:a parenteln)

1. föräldrar
2. syskon
3. syskonbarn
4. osv...
 

3:e arvsklassen (3:e parenteln)

1. far- och morföräldrar
2. farbröder, fastrar, morbröder och mostrar
 

avlägsnare släktingar
 
Ändring i 2:a arvsklassen:
Nu blev istadarätten obegränsad även i 2:a arvsklassen.

 


1920-
års lag

Arvsordningen


1:a arvsklassen (1:a parenteln)

1. barn
2. barnbarn
3. barnbarnsbarn
4. osv...
 
2:a arvsklassen (2:a parenteln)

1. föräldrar
2. syskon
3. syskonbarn
4. osv...
efterlevande maka/make
ärver hälften

efterlevande maka/make ärver allt
 
???
3:e arvsklassen (3:e parenteln)

1. far- och morföräldrar
2. farbröder, fastrar, morbröder och mostrar
 
???
3:e arvsklassen (3:e parenteln)

1. far- och morföräldrar
2. farbröder, fastrar, morbröder och mostrar
 

avlägsnare släktingar
 
En viktig förändring gjordes. Om den avlidne var gift och dog barnlös men hade föräldrar och syskon kvar i livet fick den efterlevande maken/makan ärva hälften av kvarlåtenskapen (arvet) och föräldrar och syskonen ärvde den andra halvan. Fanns ingen arvinge i varken arvsklass 1 eller 2 ärvde den efterlevande maken/makan allt.

Angående frågetecknen i 3:e arvsklassen se förklaringen som hör till arvslagen som började gälla 1/1-1929.
 

Ny arvslag började gälla 1/1-1929
 

Arvsordningen


1:a arvsklassen (1:a parenteln)

1. barn
2. barnbarn
3. barnbarnsbarn
4. osv...
 
2:a arvsklassen (2:a parenteln)

1. föräldrar
2. syskon
3. syskonbarn
4. osv...
efterlevande maka/make
ärver hälften

efterlevande maka/make ärver allt
 
???
3:e arvsklassen (3:e parenteln)

1. far- och morföräldrar
2. farbröder, fastrar, morbröder och mostrar
 
???
3:e arvsklassen (3:e parenteln)

1. far- och morföräldrar
2. farbröder, fastrar, morbröder och mostrar
 

Allmänna arvsfonden
 
Någon gång mellan 1899 och 1961 ändrades lagen så att istadarätten infördes även i tredje arvsklassen.

(Jag har tyvärr inte hittat uppgifter på när förändringen infördes men det troligaste är att ändringen gjordes i samband med den nya arvslagen 1929. Eftersom jag inte är helt säker på när ändringen skedde står både gamla arvsordningen och nya arvsordningen sida vid sida med frågetecken över.)

Från 1929 fick kusiner eller ännu avlägsnare släkt inte ärva längre. Istadarätten gällde alltså inte obegränsat i tredje arvsklassen. Om inga nära släktingar fanns skulle arvet gå till den nyinrättade Allmänna arvsfonden.
 

 

Nya arvsregler börjar gälla 1/1-1988
 

Arvsordningen


1. barn
2. barnbarn
3. barnbarnsbarn
4. osv...

som var ättling till den avlidne men inte till dess maka/make hade rätt att ta ut sitt arv
 

efterlevande make/maka
 

1. barn
2. barnbarn
3. barnbarnsbarn
4. osv...

som var ättlingar till både den avlidne och dess maka/make fick inte ut sitt arv förrän efter att den efterlevande maken/makan dött
 

1. föräldrar
2. syskon
3. syskonbarn
4. osv...
 

1. far- och morföräldrar
2. farbröder, fastrar, morbröder och mostrar
 

Allmänna arvsfonden
 
Nu beslutades att efterlevande make/maka ärver före gemensamma barn. Barnen får sk. efterarv när den efterlevande dör.
Barn till den först avlidna maken/makan, som inte är barn till den efterlevande, kan välja mellan att ta ut sitt arv genast eller att vänta tills den efterlevande dör.
Om det vid den efterlevande maken/makans död bara finns arvsberättigade släktingar efter en av makarna ärver dessa hela boet.

När ett samboförhållande upphör genom att den ena partnern dör har den efterlevande partnern rätt att om så är möjligt erhålla så mycket av egendomen i det gemensamma hemmet som har anskaffats för gemensamt användande att dess värde motsvarar två gånger basbeloppet.

Eventuella förändringar som inträffat efter 1995 är ej medtagna! Men vill man veta vilken arvsordning som gäller nu så kan man följa denna länk:
 Advokatfirman Sjölund
 

 


Källor:
Göran Inger "Svensk rättshistoria" utgiven 1996
En mycket bra bok om äldre lagar. Den kan jag verkligen rekommendera för alla som forskar i domböcker.
Gustaf A. Aldén "Sveriges allmänna lag" utgiven 1899
C. G. Hellquist "Sveriges rikes lag" utgiven 1961
 

Till startsidan
Domböcker och domboksforskning

Till avdelningen
Sveriges gamla lagar

 Antal besökare idag
  
Totalt antal besökare
räknat från 4/12-2006

 
Antal besökare online