Köttsår, slag, kindpust och hårdrag

(Vägledning i domboksforskning.) 
 
Att slå någon innebar att man kränkte den personens
ära. Oftast gick den som förorättats till tinget för att få
upprättelse. Den som slagit fick betala böter.
Hur stora böterna blev berodde på hur många
skador det blivit och hur stora de var.

Husbonden hade dock rätt att aga, men inte grovt misshandla,
sin hustru, sina barn och sitt tjänstefolk i sitt eget hem.

Enligt 1734-års lag (som började gälla 1/9-1736) gällde detta:

§1 Den som hugger eller sticker någon annan, men utan
att någon kroppsdel huggs av eller att någon bit av
skelettet lossnar, skall böta 10 Daler för varje sår.

§2 Om det istället blivit ett mindre sår eller om den
slagne blivit blå eller blodig ska gärningsmannen
böta 2 Daler för varje blånad eller blodvite.

§3 Den som slår någon med en kindpust (= örfil) som
det inte syns någon åkomma efter ska böta 6 mark.

§4 Samma bötesbelopp gäller om man dragit någon i
håret/skägget eller om man skuffat, stött eller knubbat (= knuffat)
någon men det ej syns någon åkomma på kroppen.

§5 Om två personer komma samman av bråd skillnad
(= drabbat samman av hastigt uppkommen oenighet) och
den ene blir sårad och den andre död ska dråpet straffas
efter lag men såret vara ogildt (= inget straff ska utdömas
för sårskadan). Sargar (= skadar) de varandra men ingen
dör ska de böta för sin egen gärning men den som
först blev slagen ska bara böta hälften.

§6 När det gällde mål som rörde §3 och §4 fick endast den
rätte målsäganden kära om det inte skedde på en tid eller
plats som var fridlyst. Den rätte målsägaren var brottsoffret.
Ingen annan kunde i hans eller hennes ställe gå till tinget
och begära utredning om brottet. Men skedde brottet på en
söndag eller på en plats som var speciellt fredad t.ex. på
allmän väg eller i kyrkan fick andra personer anmäla brottet.


Läsövning
Om det blir fler rader i min avskrift än i originalbilden bör
du göra datorfönstret större för att underlätta läsning.
När jag har skrivit till utelämnade bokstäverna på
förkortade ord har jag använt röd färg.
 
Viste häradsrätt år 1674
Bild från Viste häradsrätt AIa:7: bild 247

Bengt Erichßon på Stombnen i Bäre-

bergh bekiendhe sig slaget Ingial Sũens-

dotter i Crũsegårdhen tũå blånadher,

plichte efter lag 6 m
arker.


Förklaring till läsövningen.

Bengt Erichsson på Stombnen i Bärebergh bekände att han slagit
Ingial Suensdotter i Crusegården så två blåmärken uppstod.
Han får böta 6 marker (= 1 ½ Daler) enligt lag.
 Ibland är det svårt att avgöra vilken bokstav som en
skrivare menar. Blir man tveksam är det bra att
kontrollera fler sidor med text av samma skrivare.
 
Den här skrivaren skriver nästan alltid samma tecken
ũ både för u och i ord där vi i nutids svenska brukar
skriva v. Då kan det vara svårt att veta vad man
ska skriva när man renskriver texten.
Men eftersom han på några ställen på andra sidor
skriver vanliga v har jag valt att att skriva ũ i
renskriften överallt där det i originaltexten ser ut som ũ.

Bilden till höger är en förstoring ur texten
ovanför. Här kan man se t, ũ och på slutet ett å.
 

Sidan om "Köttsår, slag, kindpust och hårdrag." ingår i

Vägledning i hur man börjar
forska i domböcker
.

Länk till startsidan:
Domböcker och domboksforskning

 Antal besökare idag
  
Totalt antal besökare
räknat från 4/12-2006

 
Antal besökare online