Snabbfakta om Västerbotten
- Region: Norrland (kust mot Bottenviken, från Ångermanlandsgränsen till Norrbotten)
- Svenskt sedan: Forntid (kärnsvenskt landskap, koloniserades från medeltiden)
- Landsarkiv: Riksarkivet i Härnösand
- Arkivprefix: SE/HLA
- Tingslagsindelning: Fem kusttingslag plus lappmarkstingslag
- Äldsta lag: Hälsingelagen (medeltid), från 1611 Norrlands lagsaga
- Hovrätt: Svea hovrätt, från 1948 hovrätten för Nedre Norrland
- Viktigaste tingsorter: Umeå, Skellefteå, Lövånger, Burträsk, Bygdeå, Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog
Letar du efter förfäder i Västerbotten? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i landskapet, vilka arkiv som bevarar domböckerna, hur den rationella Lövånger-processen 1675 stoppade häxhysterin i västerbottnisk anda, och konkreta resurser för forskning. Västerbotten har en speciell plats i svensk rättshistoria: när häxhysterin från Det stora oväsendet nådde landskapet våren 1675 reagerade domstolarna helt annorlunda än i Härjedalen, Dalarna eller Ångermanland — i Västerbotten ”trodde man inte på barnen” och anklagelser om Blåkullafärder avfärdades som ”Satans illusioner”. Trots minst sju dödsdomar verkställdes ingen avrättning för trolldom här.
Historisk bakgrund och rättskipning i Västerbotten
Västerbotten är ett av Sveriges geografiskt största landskap och sträcker sig från Bottenviken till norska gränsen, med Umeå som residensstad och Skellefteå som näst största stad. Geografiskt delas Västerbotten i kustlandet (Umeå, Skellefteå, Lövånger, Burträsk, Bygdeå, Nordmaling) och lappmarken (Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog och historiskt Jokkmokk och Gällivare som senare överfördes till Norrbotten). De viktigaste älvarna är Umeälven, Skellefteälven och Vindelälven. Befolkningen har historiskt varit blandad — svenska bondebönder längs kusten, samer i fjälltrakter och blandad finsk-svensk befolkning i Tornedalen (vilken senare blev del av Norrbotten).
Västerbotten har ingen egen landskapslag. Under medeltiden tillämpades Hälsingelagen (från cirka 1320) — samma lag som i hela norrländska kustlandet — i takt med koloniseringen från södra Norrland. Från cirka 1350 gällde Magnus Erikssons landslag. Från 1611 ingick Västerbotten i Norrlands lagsaga. Detta gör Västerbottens rättskultur till en blandning av Hälsingelagens traditioner och norrländsk koloniseringsrätt.
1670 utgjorde hela dåvarande landskapet Västerbotten en enda domsaga med en häradshövding. Tio år senare, 1680, beslutade Kungl. Maj:t att Västerbottens domsaga skulle delas upp i två delar: det norra kontraktet och det södra kontraktet. Vardera kontraktet skulle få egen häradshövding och dessutom tillsattes en extra ordinarie domhavanden (med titeln justitiarie) för lappmarkerna i Västerbotten. Detta är centralt för släktforskning: efter 1680 söker du i rätt kontrakt beroende på ditt förfäders geografiska tillhörighet.
En särpräglad aspekt är häxprocessen i Lövånger 1675. Hysterin spreds från Ångermanland via tiggarbarn. I mars 1675 begärde Lövångers församling genom sin präst att en kommission skulle utses, men någon sådan inrättades aldrig. Präster tog visgossar till kyrkan som pekade ut kvinnor som sedan uteslöts ur församlingen. En tiggarpojke berättade dock för domstolen att föräldrar hade gett honom mat mot att han pekade ut okända kvinnor som häxor. Många ställdes inför rätta, men ”i detta landskap trodde man inte på barnen, lyssnade mer på de anklagade och bedömde Blåkulla som Satans illusioner”. Minst sju dödsdomar avkunnades, men innan domarna fastställdes hann hysterin få ett slut. Detta är en helt unik regional reaktion på Det stora oväsendet — Västerbotten är det enda norrländska landskapet där domstolarna systematiskt avvisade barnvittnesmål.
Komplett tingslags- och stadslista för Västerbotten
Västerbotten omfattar fem historiska kusttingslag samt lappmarkstingslag, plus Umeå som residensstad. Arkivmaterial förvaras hos Riksarkivet i Härnösand med prefixet SE/HLA. Verifiera alltid med Riksarkivets NAD.
| Tingslag / domstol | Arkivnummer (NAD) | Period / område |
|---|---|---|
| Umeå domsagas häradsrätts arkiv | SE/HLA/1040122 | Modern domsaga för Umeå-trakten. Bevarade bouppteckningar från 1675. |
| Umeå tingslags häradsrätt | Sök i NAD (SE/HLA) | 1675–1910. Umeå socken och omgivande landsbygd. Bouppteckningar bevarade. |
| Umeå stad. Rådhusrätt och magistrat | Sök i NAD (SE/HLA) | 1706–1910. Umeås stadsdomstol. Tingsrätten flyttade till Rådhuset till 1994. |
| Skellefteå tingslags häradsrätt | Sök i NAD (SE/HLA) | 1635–1971. En av Sveriges äldst bevarade häradsrätter. Domboksnotisregister vid Skellefteå museum. |
| Lövångers tingslag | Sök i NAD (SE/HLA) | Lövångers socken och omgivande. Häxprocess 1675 utan avrättningar. |
| Burträsks tingslag | Sök i NAD (SE/HLA) | Burträsks socken. Mellan Skellefteå och Bygdeå. |
| Bygdeå tingslag | Sök i NAD (SE/HLA) | Bygdeå socken. Mellan Lövånger och Umeå. |
| Nordmalings tingslag | Sök i NAD (SE/HLA) | Nordmalings socken. Tidigare under Ångermanlands norra domsaga, från senare 1700-tal till södra kontraktet. |
| Lycksele tingslags häradsrätt | Sök i NAD (SE/HLA) | Lycksele lappmark. Bevarade handlingar om lappskatteland från 1810–1829. |
| Arvidsjaurs tingslags häradsrätt | Sök i NAD (SE/HLA) | Arvidsjaur. Pite lappmark. Bevarade handlingar om lappskatteland från 1832–1859. |
| Arjeplogs tingslag | Sök i NAD (SE/HLA) | Arjeplog. Pite lappmark. |
| Västerbottens södra kontrakt | Sök i NAD (SE/HLA) | 1680–1820. Övergripande domsaga: Umeå, Skellefteå, Lövånger, Burträsk, Bygdeå + lappmarker. |
| Västerbottens norra domsaga | Sök i NAD (SE/HLA) | Bildades 1820 från södra kontraktet. För norra Västerbotten. |
| Sävar distrikts länsmans-landsfiskalsarkiv | Sök i NAD (SE/HLA) | 1840–1915. Polisförhör, vägsyner, utmätningar, fastighetsauktioner. |
| Skellefteå stad. Rådhusrätt | Sök i NAD (SE/HLA) | Från Skellefteås stadsbildning. Egen rådhusrätt. |
| Justitiarie för lappmarker | Sök i NAD (SE/HLA) | Extra ordinarie domhavanden 1680–1820 för Västerbottens lappmarker. |
Viktiga rättsfall och historiska händelser från Västerbotten
Västerbottens rättshistoria präglas av lappmarkernas tingsverksamhet, kustsocknarnas tidiga svenska kolonisering och den unika reaktionen mot Det stora oväsendet 1675. Här är några dokumenterade exempel.
Skellefteå häradsrätts äldsta bevarade dombok
År 1635 börjar Skellefteå häradsrätts bevarade domboksserie. Detta gör Skellefteå till en av Sveriges äldst dokumenterade norrländska häradsrätter. Materialet sträcker sig kontinuerligt till 1971. Knut Lundberg, dövstumskonsulent verksam i Skellefteå-trakten, sammanställde under första hälften av 1900-talet ett systematiskt domboksnotisregister över Skellefteå häradsrätts domböcker 1635–ca 1765. Åren 1635–1703 finns renskrivet och åren 1635–1820 finns även som ämnesregister. Detta gör Skellefteå till ett av Sveriges allra bäst indexerade häradsrätter — om dina förfäder bodde i Skellefteå-trakten har du tillgång till komplett namnregister över 130 år. Registret förvaras vid Kunskapskällan vid Skellefteå museum.
Geometrisk jordebok över Skellefteå socken
År 1648 färdigställdes en Geometrisk jordebook öffwer alle skattehemmans ägor i Schellefteå sockn uthi Södre Prosterij och Wästerbothn. Detta är en av Sveriges äldsta bevarade geometriska jordeböcker och innehåller systematisk kartläggning av alla skattehemmans ägor i Skellefteå socken. För släktforskning är detta ovärderligt: alla bondegårdar i Skellefteå-trakten dokumenterade med ägomått, ägaruppgifter och geografisk placering vid mitten av 1600-talet. Jordeböckerna förvaras vid Härnösands landsarkiv. För genealogisk forskning från denna period är de geometriska jordeböckerna komplement till tingslagsmaterialet.
Hela Västerbotten utgör en domsaga
År 1670 utgjorde hela dåvarande landskapet Västerbotten (inklusive nuvarande Norrbotten) en enda domsaga med en häradshövding. Detta är centralt för släktforskning: före 1680 är all administrativ struktur i Västerbotten densamma för det som idag är två separata län. Materialet finns inte enbart vid Härnösand utan kan också refereras till från landshövdingens kansli och Svea hovrätts arkiv. Den enda häradshövdingen hade ett omöjligt geografiskt område — från Härnösands gräns i söder till finska gränsen i norr och samiska fjälltrakter i väster. Detta motiverade reformen tio år senare.
Häxhysterin når Västerbotten – Lövånger begär kommission
I mars 1675 nådde häxhysterin Västerbotten genom tiggarbarn från Ångermanland. Lövångers församling begärde genom sin präst att en trolldomskommission skulle utses, men någon sådan inrättades aldrig. Präster tog ”visgossar” till kyrkan som pekade ut kvinnor som sedan uteslöts ur församlingen. En tiggarpojke berättade dock för domstolen att föräldrar hade gett honom mat mot att han pekade ut okända kvinnor i orten för barnaförande. Detta är en avgörande detalj som visar att västerbottniska domstolar var skeptiska från första början. Många ställdes inför rätta, men ”i detta landskap trodde man inte på barnen, lyssnade mer på de anklagade och bedömde Blåkulla som Satans illusioner”. Detta är den enda kända regionala reaktion på Det stora oväsendet där domstolarna systematiskt avvisade barnvittnesmål från första början.
Minst sju dödsdomar – inga avrättningar
Trots den initialt skeptiska hållningen avkunnades flera dödsdomar i Västerbottens kustland 1675–1676. Minst sju dödsdomar registrerades — sannolikt i flera av kustsocknarna (Lövånger, Bygdeå, Burträsk, Skellefteå, Umeå). Men innan domarna fastställdes och kunde verkställas hann hysterin få ett slut. Häxprocessen i Katarina församling i Stockholm avslöjades som baserad på falska vittnesmål under hösten 1676, och Trolldomskommissionerna upplöstes. Inga avrättningar verkställdes i Västerbotten — vilket är en helt unik regional historia. Detta dokumenteras i artikeln ”Alls intet ont har jag gjort” om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–1676. För släktforskare med västerbottniska anor från perioden betyder detta att flera möjliga ”häxor” levde vidare trots dödsdomar.
Västerbottens domsaga delas i två kontrakt
Tio år efter Västerbottens domsagas bildande, beslutade Kungl. Maj:t 1680 att domsagan skulle delas upp i två kontrakt med varsin häradshövding, samt en extra ordinarie domhavanden (justitiarie) för lappmarkerna. Det norra kontraktet omfattade Piteå, Luleå, Råneå, Neder- och Överkalix, Jukkasjärvi, Karesuando (Enontekis), Neder- och Övertorneå tingslag samt Torne och Kemi lappmarker (vilka förlorades till Ryssland vid freden i Fredrikshamn 1809). Det södra kontraktet omfattade Umeå, Skellefteå, Lövånger, Burträsk och Bygdeå tingslag samt Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk och Gällivare lappmarker (dvs. Ume, Pite och Lule lappmarker). Strukturen kvarstod till 1820 då Västerbottens norra domsaga bildades och det norra kontraktet bytte namn till Norrbottens domsaga.
Västerbottensmål och språkkällan i domböckerna
Västerbotten har en distinkt dialekt — västerbottniska — som ligger på gränsen mellan ångermanländska och nordnorrländska. I 1600- och 1700-talets domböcker möter du standardsvenska med inslag av lokala uttryck. I kustsamhällena möter du också blandad finsk-svensk befolkning, särskilt i norra Västerbotten mot Tornedalen. I lappmarkerna förekommer samiska personnamn och samiska territoriella beteckningar (lappskatteland).
Termer du kan stöta på
| Term | Betydelse |
|---|---|
| Tingslag | Norrländsk term för geografisk indelning för rättskipning. Västerbotten har fem kusttingslag plus lappmarkstingslag. |
| Kontrakt | Administrativ enhet i Västerbottens domsaga 1680–1820. Norra och södra kontraktet. Varje hade egen häradshövding. |
| Lappmark | Samiskt landområde med specifik rättsstatus. Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare lappmarker. Bröt avvittringsrätt. |
| Lappskatteland | Samiskt skattenjord (renbetesland) som dokumenterades vid lappmarkernas tingslag. Arvidsjaur och Lycksele har bevarade handlingar. |
| Justitiarie | Extra ordinarie domhavanden för lappmarkerna i Västerbotten 1680–1820. Specialdomare för samiskt material. |
| Häradshövding | Domare över ett kontrakt i Västerbottens domsaga. Norra och södra kontraktet hade varsin. |
| Visgosse | Pojke som under häxprocesserna pekade ut häxor. Användes av präster i Västerbotten 1675 trots domstolarnas skepsis. |
| Blåkulla | Det mytiska berg dit häxor påstods åka. I Västerbotten bedömt som ”Satans illusioner” snarare än verkliga händelser. |
| Tornedalsfinska | Finskt språk talat i Tornedalen (norra Västerbotten/Norrbotten). Dialektala ord upptecknade av Inkeri Tuovinen 1929–1937. |
| Geometrisk jordebok | Kartläggning av skattehemmans ägor. Skellefteå har en från 1648 i Härnösands landsarkiv. |
| Avvittring | Skiljande av kronans jord från enskildas marker. Avvittringsrätter i Norrland från ca 1820. |
Personnamn följer standardsvensk patronymikon-tradition. Förnamnen är konventionellt nordsvenska: Erik, Olof, Per, Lars, Anders, Måns, Sven, Hans. Karaktäristiska västerbottniska gårdsnamn används ofta som identifikatorer. Ortnamn slutar ofta på -mark, -berg, -åsen, -byn, -fors. I norra Västerbotten möter du tornedalsfinska namn som har dokumenterats av Inkeri Tuovinen i hennes uppteckningar 1929–1937 (Keruupiiri 21, Länsipohja). I lappmarkerna förekommer samiska personnamn — Áslat, Niillas, Nils, Per, Olof — och samiska gårdsbeteckningar för renbetesland.
Tidslinje för rättskipningen i Västerbotten
- Medeltid: Hälsingelagen tillämpas i Västerbotten i takt med koloniseringen från södra Norrland
- ~1320: Hälsingelagen formellt införd i Västerbotten
- 1300-tal: Magnus Erikssons landslag införs
- 1611: Norrlands lagsaga bildas. Västerbotten ingår från bildandet
- 1614: Svea hovrätt inrättas (Stockholm)
- 1634: Axel Oxenstiernas länsreform – Västerbottens län etableras
- 1635: Skellefteå häradsrätts bevarade domboksserie börjar
- 1647: Härnösands stift bildas – Västerbotten övergår från Uppsala stift
- 1648: Geometrisk jordebok över Skellefteå socken färdigställs (Härnösands landsarkiv)
- 1670: Hela Västerbotten utgör en domsaga med en häradshövding
- 1675-03: Lövångers församling begär trolldomskommission – ingen tillsätts
- 1675: Häxhysterin når Västerbotten via tiggarbarn från Ångermanland. Tiggarpojke avslöjar att föräldrar betalat för anklagelser med mat
- 1675: Umeå tingslags häradsrätts bouppteckningsserie börjar
- 1675–1676: Minst 7 dödsdomar i Västerbotten – ingen avrättning verkställs
- 1680: Västerbottens domsaga delas i norra och södra kontraktet med varsin häradshövding + justitiarie för lappmarker
- 1706: Umeå stads rådhusrätt och magistrats arkiv börjar
- 1734: 1734 års lag införs i Västerbotten
- 1737: Jordrannsakningsprotokoll över ödeshemman i Bygdeå, Lövångers, Skellefteå och Umeå tingslag
- 1809: Freden i Fredrikshamn – Torne och Kemi lappmarker förloras till Ryssland
- 1810: Norrbottens län bildas – Västerbotten delas administrativt
- 1820: Västerbottens norra domsaga bildas. Norra kontraktet byter namn till Norrbottens domsaga
- 1820: Avvittringsrätt bildas – skiljer kronans jord från enskildas marker i Västerbotten
- 1849: Lagmansrätt avskaffas, häradsrätt direkt underordnad hovrätten
- 1856: Sävar distrikts länsmans-landsfiskalsarkiv börjar (polisförhör, vägsyner)
- 1810–1829: Lycksele tingslags handlingar om lappskatteland bevarade
- 1832–1859: Arvidsjaurs tingslags handlingar om lappskatteland bevarade
- 1929–1937: Inkeri Tuovinen tecknar upp tornedalsfinska ord på båda sidor om gränsen
- 1948: Hovrätten för Nedre Norrland bildas – Västerbotten övergår från Svea hovrätt
- 1971: Häradsrätter och rådhusrätter slås samman till tingsrätter
- 1994: Umeå tingsrätt flyttar från Rådhuset
- 2010: Landsarkivet i Härnösand uppgår i Riksarkivet
Var hittar du domböckerna?
Domböckerna från Västerbotten bevaras hos Riksarkivet i Härnösand med prefixet SE/HLA. Personregister till domböcker 1635–1736 finns vid Härnösands landsarkiv. Skellefteå museum har separata register från Knut Lundberg.
Riksarkivet och öppna källor
- Riksarkivets digitala forskarsal – kostnadsfri tillgång till Västerbottens tingslagsmaterial. Umeå domsagas häradsrätts arkiv = SE/HLA/1040122.
- Riksarkivet i Härnösand – officiell hemsida med information om norrländskt material.
- Kunskapskällan vid Skellefteå museum – Knut Lundbergs domboksnotisregister 1635–ca 1765 (renskrivet 1635–1703) och 1635–1820 (ämnessökbart).
- Personregister till domböcker i nuvarande Västerbottens län 1635–1736 – vid Härnösands landsarkiv, kan i viss utsträckning beställas från SVAR.
- Trolldomsprocesser.se – välresearchad sajt om Lövångers och Västerbottens häxprocesser 1675–1676.
- Saköreslängderna – fungerar som personregister till domböckerna och finns oftast i slutet av varje ting.
- Geometrisk Jordebook över Skellefteå socken 1648 – Härnösands landsarkiv, Västerbottens läns landskontors arkiv, vol G III c:1.
- Jordrannsakningsprotokoll över ödeshemman i Bygdeå, Lövångers, Skellefteå och Umeå tingslag 1737 – Härnösands landsarkiv.
Abonnemang och tryckta källor
- Arkiv Digital – nyfotograferade bilder med generellt bättre kvalitet än Riksarkivets. Västerbottens tingslag välkatalogiserade.
- Önnerfors, Elsa Trolle: Domsagohistorik – Haparanda tingsrätt. Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007.
- Önnerfors, Elsa Trolle: Domsagohistorik – Skellefteå tingsrätt. Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen.
- Önnerfors, Elsa Trolle: Domsagohistorik – Piteå tingsrätt. Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen.
- Fristedt, Erik: Torneå domsaga. Stockholm (1970).
- ”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–1676 – artikel om Västerbottens unika reaktion på Det stora oväsendet.
- Jägare, Axel: Socknens befolkning och bebyggelse. I Råneå socken, Luleå (1964).
Specialdomstolar och relaterade rättsforum
Förutom de allmänna häradsrätterna och rådhusrätterna fanns flera specialdomstolar som är värda att känna till:
- Svea hovrätt (Stockholm, från 1614, för Västerbotten till 1948) – andra instans.
- Hovrätten för Nedre Norrland (från 1948) – ny andra instans för Västerbotten.
- Justitiarie för lappmarkerna (1680–1820) – extra ordinarie domhavanden för Västerbottens lappmarker.
- Avvittringsrätt (norrländsk specialdomstol från ca 1820) – skiljde kronans jord från enskildas i Västerbotten.
- Uppsala stift (till 1647) – för kyrkliga mål, äktenskapsskillnader.
- Härnösands stift (från 1647) – Västerbottens nya kyrkliga forum.
- Umeå rådhusrätt och magistrat (1706–1971) – stadens lägsta domstol.
- Skellefteå rådhusrätt – stadens lägsta domstol.
- Sävar distrikts länsmans-landsfiskalsarkiv – polisförhör 1857–1915, vägsyner, utmätningar, fastighetsauktioner.
- Länsstyrelsen i Västerbottens län – administrativa mål.
Praktiska forskartips för Västerbotten
- Skilj kust och lappmark – kustsocknar (Umeå, Skellefteå, Lövånger, Burträsk, Bygdeå) hade vanligt häradsrättsmaterial. Lappmarker hade specialdomstolar (justitiarie 1680–1820).
- Skilj före och efter 1680 – före 1680 var hela Västerbotten en domsaga. Efter 1680 i norra och södra kontraktet.
- Före 1810 – Västerbotten omfattade också nuvarande Norrbotten. Material kan finnas under båda landskapen.
- För Skellefteå-anor – använd Knut Lundbergs domboksnotisregister 1635–1820. Komplett namnindex.
- För 1675 års häxprocesser – Lövånger är centralt. Domstolarna avvisade barnvittnesmål från första början.
- För Umeå-anor – sök i Umeå tingslags häradsrätt (1675–1910) och Umeå stad. Rådhusrätt (1706–1910) separat.
- För lappmarksanor – kontrollera Lycksele tingslags handlingar om lappskatteland 1810–1829 och Arvidsjaurs handlingar 1832–1859.
- För Tornedalen-anor – material finns både under Västerbotten (norra kontraktet före 1810/1820) och Norrbotten (efter 1810/1820).
- För 1648 års jordeböcker – Skellefteå sockens geometriska jordebok finns i Härnösands landsarkiv.
- Använd Maritas 9 tips för gammal handstil – västerbottniska handlingar följer standard nordsvensk skrifttradition.
- Konsultera vårt Dombokslexikon för okända juridiska termer och vårt Föremålslexikon för föremål i bouppteckningar.
Vanliga frågor
Vilket landsarkiv har Västerbottens domböcker?
Riksarkivet i Härnösand förvarar originalen från hela Västerbotten med prefixet SE/HLA. Umeå domsagas häradsrätts arkiv = SE/HLA/1040122. Härnösand-arkivet täcker hela Norrland — Västernorrlands, Gävleborgs, Jämtlands och Västerbottens län. Det inrättades som självständigt landsarkiv 1935 och blev avdelning inom Riksarkivet 2010. Knut Lundbergs Skellefteå-register förvaras vid Kunskapskällan vid Skellefteå museum, separat från Härnösand.
Hur långt tillbaka finns domböcker från Västerbotten?
Skellefteå häradsrätts bevarade domboksserie börjar 1635 — en av Sveriges äldsta norrländska. Knut Lundbergs domboksnotisregister över Skellefteå häradsrätt 1635–ca 1765 är renskrivet för åren 1635–1703 och innehåller komplett namnregister. Personregister till domböcker i nuvarande Västerbottens län 1635–1736 finns vid Härnösands landsarkiv. För Umeå-anor börjar bouppteckningsserien 1675. För medeltida material söker du i Hälsingelagen och Uppsala stifts material före 1647.
Hade Västerbotten en egen landskapslag?
Nej, Västerbotten hade ingen egen landskapslag. Under medeltiden tillämpades Hälsingelagen (från cirka 1320) i Västerbotten — samma lag som gällde för hela norra kustlandet. Hälsingelagens jurisdiktion sträckte sig över Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Österbotten i takt med koloniseringen. Från cirka 1350 gällde Magnus Erikssons landslag. Från 1611 ingick Västerbotten i Norrlands lagsaga.
Vad var unikt med Västerbottens reaktion på häxprocesserna 1675?
Västerbotten är det enda norrländska landskapet där domstolarna systematiskt avvisade barnvittnesmål från första början. När häxhysterin spreds från Ångermanland via tiggarbarn våren 1675 begärde Lövångers församling att en trolldomskommission skulle tillsättas — men någon sådan inrättades aldrig. En tiggarpojke berättade dessutom för domstolen att föräldrar hade gett honom mat mot att han pekade ut okända kvinnor som häxor. Detta avslöjande gjorde domstolarna skeptiska, och Blåkulla bedömdes som ”Satans illusioner” snarare än verkliga händelser. Trots minst sju dödsdomar verkställdes ingen avrättning. För släktforskare betyder detta att västerbottniska ”häxor” från 1675–1676 ofta levde vidare trots dödsdomar.
Vad var skillnaden mellan Västerbottens norra och södra kontrakt?
1680 delades Västerbottens domsaga i två kontrakt med varsin häradshövding. Det norra kontraktet omfattade Piteå, Luleå, Råneå, Neder- och Överkalix, Jukkasjärvi, Karesuando (Enontekis), Neder- och Övertorneå tingslag samt Torne och Kemi lappmarker. Det södra kontraktet omfattade Umeå, Skellefteå, Lövånger, Burträsk och Bygdeå tingslag samt Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk och Gällivare lappmarker. Dessutom tillsattes en justitiarie för lappmarkerna. 1820 bildades Västerbottens norra domsaga från södra kontraktet, och det norra kontraktet bytte namn till Norrbottens domsaga — då skildes landskapen administrativt.
Vad är ett lappskatteland?
Lappskatteland var samiskt skattenjord — renbetesmark som dokumenterades vid lappmarkernas tingslag. Varje samisk släkt hade traditionellt rätt till specifika renbetesmarker som registrerades vid lokalt tingslag. Lycksele tingslags handlingar om lappskatteland finns bevarade 1810–1829 och Arvidsjaurs handlingar 1832–1859 (digitala kopior i Landsarkivet i Härnösand). Detta är central källa för samisk släktforskning i Västerbotten. För lappmarksanor behöver du också konsultera kyrkböckerna i Lycksele, Arvidsjaur och Arjeplog som dokumenterar samiskt liv.
Vad var Knut Lundbergs Skellefteå-register?
Knut Lundberg (1879–1968) var dövstumskonsulent verksam i Skellefteå-trakten och sammanställde under första hälften av 1900-talet ett systematiskt domboksnotiserregister över Skellefteå häradsrätts domböcker 1635–ca 1765. Åren 1635–1703 finns renskrivet, övriga år handskrivna. Han skapade dessutom ett domboksnotisregister 1635–1820 där man kan söka på ämnen. Registret förvaras vid Kunskapskällan vid Skellefteå museum och är ovärderligt för släktforskning i Skellefteå-trakten — det möjliggör snabb sökning i 130–185 år av domboksmaterial utan att behöva tyda 1600-talets handstil.
Var ska jag börja om jag är nybörjare?
Börja med att fastställa din förfaders socken — Västerbotten har fem stora kustsocknar (Umeå, Skellefteå, Lövånger, Burträsk, Bygdeå) plus lappmarkssocknar. Kontrollera vilket tingslag socknen hörde till. För Skellefteå-anor börja med Knut Lundbergs register. För perioden före 1680 söker du i Västerbottens domsaga; efter 1680 i södra eller norra kontraktet. För lappmarksanor söker du i specifik lappmarkstingslag. För häxprocessmaterial 1675 — kontrollera Lövångers tingslag. Vår guide till att hitta rätt dombok går igenom processen steg för steg.
Källor och vidare läsning
- Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)
- Riksarkivet i Härnösand – officiell hemsida
- Trolldomsprocesser.se
- Arkiv Digital
- Önnerfors, Elsa Trolle. Domsagohistorik – Haparanda tingsrätt. Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007.
- Önnerfors, Elsa Trolle. Domsagohistorik – Skellefteå tingsrätt. Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen.
- Önnerfors, Elsa Trolle. Domsagohistorik – Piteå tingsrätt. Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen.
- ”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–1676.
- Fristedt, Erik. Torneå domsaga. Stockholm (1970).
- Jägare, Axel. Socknens befolkning och bebyggelse. I Råneå socken (1964).
- Muotka, Bror. Glimtar ur Övertorneå sockens tidigare historia. Övertorneå (1996).
- Svanberg, Nils. Mattila bys historia. Haparanda (1988).
- Tuovinen, Inkeri. Keruupiiri 21, Länsipohja E–Ö. Tornedalsfinska ord (1929–1937).
- Lundberg, Knut. Domboksnotiserregister över Skellefteå häradsrätts domböcker 1635–ca 1765. Kunskapskällan vid Skellefteå museum.
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
