Uppland – häradsrätter och domböcker

Letar du efter förfäder i Uppland? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i Sveariket centralprovins, vilka arkiv som bevarar domböckerna, hur det medeltida rättssystemet (Upplandslagen från 1296) påverkar din släktforskning, och konkreta rättsfall som visar bredden i materialet. Uppland är unikt: landskapet är ”kärnhuset i riksäpplet” — själva Svearikets centrum. Här ligger Gamla Uppsala (hednisk kultplats), Sigtuna (Sveriges första stad), Uppsala (ärkebiskopssäte sedan 1164 och Sveriges äldsta universitet från 1477), och själva platsen där alla svenska kungar enligt Upplandslagen först skulle dömas till krona vid Mora stenar. Uppland har 34 historiska härader plus en unik organisation: kustområdena i Roslagen kallas skeppslag eftersom de var skyldiga att förse kungens ledung med fartyg.

Historisk bakgrund och rättskipning i Uppland

Uppland är Sveariket centralprovins och det landskap där den svenska statsbildningen i högst grad har sin geografiska och rättsliga förankring. Geografiskt avgränsas Uppland av Östersjön i öster (med den vidsträckta Roslagens skärgård), Mälaren i söder, Gästrikland i norr och Västmanland i väster. Centrala vattendrag är Fyrisån som flyter genom Uppsala. Landskapets viktigaste städer är Uppsala (ärkebiskopssäte, universitetsstad), Sigtuna (Sveriges första stad), Enköping, Norrtälje, Östhammar, Öregrund och Tierp. Stora delar av södra Uppland ingår idag i Stockholms län eftersom Stockholms-tätorten har växt över landskapsgränsen — men historiskt sett ligger Stockholm vid Uppland-Södermanland-gränsen.

Före 1296 var Uppland inget enhetligt landskap utan bestod av fyra folkland:

• Tiundaland (”land av tio hundraden”) – centrala Uppland kring Uppsala. Skulle förse kungens ledung med 1 000 man och 40 skepp. Här låg Uppsala öd (kronogodset) och kungens samt ärkebiskopens säte.
• Attundaland (”åtta hundraden”) – sydöstra Uppland.
• Fjädrundaland (”fyra hundraden”) – västra Uppland mot Västmanland.
• Roden (Roslagen) – kuststräckan med skeppslag istället för härader. Skyldighet att rusta fartyg för kungens flotta.

Den 2 januari 1296 stadfäste kung Birger Magnusson Upplandslagen — den första gemensamma kodifikationen för de tre folklanden Tiundaland, Attundaland och Fjärdhundraland (som lagen själv stavar dem). Lagen skapade i praktiken provinsen Uppland — provinsen som sådan existerade inte innan dess. Initiativtagaren var Birger Persson till Finsta (cirka 1250–1327), lagman i Tiundaland och far till heliga Birgitta. Han klagade hos kungen att de tidigare lagarna för de tre folklanden låg utspridda i flera olika samlingar — ”somligt dunkelt utsagt och somligt mycket svårt att rätta sig efter”. Kungens förmyndarstyrelse under marsken Tyrgils Knutsson gav Birger uppdraget att tillsätta en nämnd av 15 man (utöver honom själv) från de tre folklanden, som skulle fastställa ”vad gammal lag har varit” och vad i ny lag borde stadgas. Nämnden bestod av framstående representanter: från Tiundaland bland andra magister Andreas And (domprost i Uppsala och Birgers kusin), riddarna Röd Käldorsson och Bengt Bosson. Lagen blev sedan stadfäst åtta dagar efter Stefansdagen — den 2 januari 1296. Fem nästan fullständiga handskrifter från 1300-talet är bevarade idag.

Upplandslagen är speciellt den första landskapslag som har en konungabalk. I första stycket stadgas: ”Nu tarva landen välja konung. Då skola de tre folklanden, det är Tiundaland och Attundaland och Fjädrundaland, först taga konung. Upplands lagman skall vid Uppsala först döma honom till konung, därefter de andra lagmännen, den ene efter den andre…” Det betyder att Upplands lagman vid Mora stenar först fastställde kungens rätt — först därefter följde de andra landskapen i en bestämd ordning: södermännens, östgötarnas, Tio härads, västgötarnas, närkingarnas och västmännens. Lagen kom att gälla inte bara Uppland (folklanden + Roden) utan också Gästrikland.

För släktforskning är även Upplands kyrkliga historia central. Uppsala stift grundades 1164 som Sveriges enda ärkestift. Före 1164 fanns ett kortare Sigtuna stift (ca 1060–1164) där biskopen i Uppland satt. Den 5 augusti 1164 vigdes Stefan — Alvastra-munk — till Sveriges första ärkebiskop. Bakgrunden var påvedömets behov av att knyta Sverige till sig under den schism som rådde mellan påvarna. Ärkebiskopssätet låg ursprungligen i Gamla Uppsala men flyttades 1273 till Östra Aros (nuvarande Uppsala). Uppsala domkyrka började byggas 1273 och invigdes 1435. Stiftet omfattade ursprungligen alla nordliga svenska landskap samt det norska Jämtland — fram till 1647 då Härnösands superintendentia (senare stift) bildades.

När hovrätterna inrättades fick Uppland Svea hovrätt (instiftad 1614) som andra instans — Sveriges äldsta hovrätt. Detta gäller fortfarande idag. Svea hovrätts domkrets omfattar Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands, Västmanlands och Dalarnas län — alltså i princip hela Svealand och Gotland. Uppsala län bildades 1634 genom Axel Oxenstiernas länsreform.

Komplett härads- och skeppslagslista för Uppland

Uppland omfattar 34 historiska härader och skeppslag plus städernas rådhusrätter. Arkivmaterial förvaras primärt hos Riksarkivet i Uppsala (för delar inom Uppsala län) och Stockholms stadsarkiv (för delar inom Stockholms län). Verifiera alltid med Riksarkivets NAD.

Viktiga rättsfall och historiska händelser från Uppland

Uppland har Sveriges centralaste rättshistoria — det är härifrån som hela det svenska rättsväsendet har sitt ursprung. Här är de viktigaste dokumenterade händelserna.

Upplandslagen och språkarvet i domböcker

Upplands rättsliga skriftspråk är av särskild kulturell betydelse. Upplandslagens stadfästelsebrev finns bevarat i två språkversioner — en på svenska och en på latin, båda författade i Sverige. De är så samstämmiga att den ena rimligen översatts från den andra, vilket gör det till ett av Sveriges tidigaste dokumenterade översättningsarbeten. För släktforskning är detta dock främst av historiskt intresse; från 1300-talet och framåt följer uppländska domböcker samma utvecklingsmönster som övriga svenska landskap. Senare medeltida och tidigmoderna texter följer standardsvensk kanslitext med vissa uppländska dialektala drag i ortnamn och äldre släktnamn.

Namnformer och termer du kan stöta på

Personnamn följer standardsvensk patronymikon-tradition. Förnamn: Erik (efter Erik den helige — Sveriges vanligaste mansnamn), Olof, Lars, Anders, Per, Sven, Hans, Måns, Bengt, Knut, Birger, Johan. Kvinnonamn: Birgitta (efter heliga Birgitta), Margareta, Karin, Kristin, Anna. Karaktäristiska uppländska ortnamn slutar på -tuna, -by, -sta, -arv, -inge, -löt, -hammar och -näs.

Tidslinje för rättskipningen i Uppland

• ca 970: Sigtuna grundas – Sveriges äldsta stad
• ca 1060: Sigtuna stift bildas under biskop Adalvard den yngre
• 1104: Lund blir ärkesäte över Norden (inkl. Sverige)
• ca 1130: Uppsala stift bildas (separat från Sigtuna). Biskopssäte i Gamla Uppsala
• 1160-05-18: Erik Jedvardsson dödas i Östra Aros – blir Sveriges nationalhelgon (Erik den helige)
• 1164-08-05: Stefan vigs till Sveriges första ärkebiskop – Uppsala blir Sveriges enda ärkestift
• 1257: Erik den heliges kvarlevor läggs i relikskrin
• 1273: Ärkebiskopssätet flyttas från Gamla Uppsala till Östra Aros (nuvarande Uppsala). Uppsala domkyrka börjar byggas
• 1274: Folke Johansson Ängel reser till Rom för att prästvigas direkt av påven (för självständighet från Lund)
• 1285–1291: Birger Persson dokumenteras som riddare
• 1293: Birger Persson blir lagman i Tiundaland
• 1296-01-02: Birger Magnusson stadfäster Upplandslagen – den första med konungabalk
• ca 1303: Heliga Birgitta föds i Finsta (Birger Perssons dotter)
• 1314: Tiundaland definieras som Bälinge, Gästrikland, Håbo, Hagunda, Norunda, Närdinghundra, Oland, Rasbo, Ulleråker och Vaksala härader
• 1318: Olov Björnsson är sista uppsala-biskopen att vigas i Lund
• 1327: Birger Persson dör – begravs i Finstakoret i Uppsala domkyrka
• 1343-09-01: Riddaren Nils Abjörnsson bortbyter gods i Rasbokils socken (SDHK-nr 4909)
• ca 1350: Magnus Erikssons landslag ersätter Upplandslagen formellt (men kyrkobalken behålls)
• 1373: Heliga Birgitta dör i Rom
• 1435: Uppsala domkyrka invigs
• 1457: Uppsala-biskoparna får påvens tillstånd att fungera som primas för Sverige (Lunds överhöghet bruten)
• 1471-10-10: Slaget vid Brunkeberg – Sten Sture den äldre besegrar Kristian I av Danmark
• 1477: Ärkebiskop Jakob Ulfsson grundar Uppsala universitet – Sveriges äldsta
• 1523: Gustav Vasa väljs till kung i Strängnäs
• 1527: Västerås riksdag – Sverige bryter med Rom. Reformationen införs
• 1593: Uppsala möte – lutherdomen bekräftas som Sveriges religion
• 1614: Svea hovrätt inrättas – Sveriges äldsta hovrätt och andra instans för Uppland
• 1622: Norrtälje får stadsprivilegium
• 1634: Uppsala län och Stockholms län bildas genom Axel Oxenstiernas länsreform
• 1647: Härnösands superintendentia bildas – Uppsala stift förlorar nordliga delar
• 1668–1676: Det stora oväsendet – häxprocesser även i Uppland (Vendel m.fl. socknar)
• 1703: Bro häradsrätts arkiv börjar – bevarat till 1903
• 1715: Södra Upplands skeppslag (Danderyd, Sollentuna, Vallentuna m.fl.) övergår från Upplands län till Stockholms län
• 1734: 1734 års lag införs – ersätter Magnus Erikssons landslag och Upplandslagens kyrkobalk
• 1741: Carl von Linné utnämns till professor i Uppsala
• 1849: Lagmansrätt och kämnärsrätt avskaffas i hela Sverige
• 1920: Östhammar och Öregrunds stadsjurisdiktion uppgår i Frösåkers härads jurisdiktion
• 1942: Stockholms stift bildas – delar av södra Uppland övergår från Uppsala till Stockholm
• 1971: Tingsrättsreformen – häradsrätter och rådhusrätter blir tingsrätter

Var hittar du domböckerna?

Domböckerna från Uppland bevaras hos olika arkiv beroende på vilket län och tidsperiod du forskar i. Primärt: Riksarkivet i Uppsala (Dag Hammarskjölds väg) för Uppsala län-delarna och Stockholms stadsarkiv (SE/SSA) för Stockholms län-delarna. Svea hovrätts arkiv ligger vid Riksarkivet centralt (SE/RA).

Riksarkivet och öppna källor

• Riksarkivets digitala forskarsal – kostnadsfri tillgång till Upplands häradsmaterial.
• Riksarkivet i Uppsala – officiell hemsida. Dag Hammarskjölds väg.
• Stockholms stadsarkiv – för Stockholms län-delarna av Uppland.
• Uppsala universitetsbibliotek (Carolina Rediviva) – Upplandslagens handskrifter och Birger Perssons brevsamlingar.
• Uppsala stifts arkiv – ärkebiskoparnas handlingar från 1164 och framåt.
• Sigtuna museum och Sigtunastiftelsen – tidig medeltida kyrklig historia.
• Saköreslängderna – fungerar som personregister till domböckerna.
• SDHK – Svenskt diplomatariums huvudkartotek – medeltida brev relaterade till Uppland.

Abonnemang och tryckta källor

• Arkiv Digital – nyfotograferade bilder med god kvalitet. Upplands härader välkatalogiserade.
• Holmbäck, Åke & Wessén, Elias: Svenska landskapslagar. 1: Östgötalagen och Upplandslagen (1933, första serien).
• Schlyter, Carl Johan (red.): Samling af Sweriges gamla lagar, band 3: Upplandslagen (1834).
• Sjöholm, Elsa: Sveriges medeltidslagar: europeisk rättstradition i politisk omvandling (1988).
• Åsbrink, Gustav & Westman, Knut B.: Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid (Stockholm 1935).
• Bo Lindberg (red.): Uppsala universitetshistoria (flera volymer).

Specialdomstolar och relaterade rättsforum

Förutom de allmänna häradsrätterna och rådhusrätterna fanns flera specialdomstolar:

• Svea hovrätt (Stockholm, från 1614) – Sveriges äldsta hovrätt och Upplands andra instans i nästan 400 år.
• Lagmansrätten i Uppland (till 1849) – mellaninstans i tvistemål.
• Uppsala domkapitel – för kyrkliga mål, äktenskapsskillnader och vissa moraliska frågor. Ärkebiskopens domstol.
• Uppsala universitets konsistorium – akademisk rätt över studenter och universitetspersonal (fram till 1849).
• Justitierevisionen – tredje instans (efter Svea hovrätt) fram till Högsta domstolen 1789.
• Kämnärsrätter i Uppsala, Sigtuna, Enköping, Norrtälje, Östhammar, Öregrund m.fl. – stadens lägsta domstol fram till 1849.
• Mora stenar / kungsting – platsen där kungar formellt dömdes till krona enligt Upplandslagen.
• Hertigdömet Östhammar och slottsfogden – Östhammarshus från 1390-talet, specialjurisdiktion under medeltiden.
• Krigsrätter – militära mål, t.ex. Upplands regemente.
• Bergstingsrätter – för bergsbruksmål i Dannemora-Österbybruks-trakten.
• Roslagens skeppslagsförvaltning – speciellt för ledung och kustförsvar.

Praktiska forskartips för Uppland

• Förstå indelningen i folkland – Tiundaland (kring Uppsala), Attundaland (sydöst), Fjädrundaland (väst) och Roden (kust). Detta avgör vilken lagmansrätt och dom­saga som var aktuell.
• För skeppslag i Roslagen – kom ihåg den unika rustningsplikten. Materialet kan innehålla mer kustrelaterade tvister (fiske, sjöfart, lots-frågor).
• För medeltida material – Upplandslagens fem handskrifter från 1300-talet. Birger Perssons brevsamling.
• För Uppsala-anor – Uppsala rådhusrätt + tillhörande härad (Vaksala, Ulleråkers eller Rasbo beroende på var i stadens utkanter).
• För Sigtuna-anor – Sigtuna rådhusrätt + Seminghundra härad. Sigtuna har även unikt medeltida material.
• För Roslagen-anor (Norrtälje, Östhammar) – skeppslags-arkiv + Norrtälje/Östhammar/Öregrund rådhusrätt.
• Lär dig domsagaindelningen för din period – södra uppländska härader flyttade från Upplands län till Stockholms län 1715.
• För kyrkliga handlingar fram till 1647 – Uppsala stifts arkiv (omfattade hela norra Sverige). Efter 1647 även Härnösand för nordliga delar.
• För hovrättsmål från 1614 – Svea hovrätt (Riksarkivet, SE/RA).
• För universitetsanknutna släktingar – Uppsala universitets matriklar från 1500-talet.
• Använd Maritas 9 tips för gammal handstil – uppländska handlingar följer standard svensk skrifttradition.
• Konsultera vårt Dombokslexikon för okända juridiska termer och vårt Föremålslexikon för föremål i bouppteckningar.

Vanliga frågor

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →