Snabbfakta om Södermanland
- Region: Svealand (söder om Mälaren)
- Svenskt sedan: Forntid (kärnsvenskt landskap)
- Landsarkiv: Riksarkivet i Uppsala (Arkivcentrum)
- Arkivprefix: SE/ULA
- Häradsindelning: 10 härader plus flera städer med rådhusrätt
- Äldsta lag: Södermannalagen, stadfäst cirka 1327 (baserad på Upplandslagen)
- Hovrätt: Svea hovrätt från 1614 (Stockholm)
- Viktigaste tingsorter: Nyköping, Eskilstuna, Strängnäs, Torshälla, Mariefred
Letar du efter förfäder i Södermanland? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i landskapet, vilka arkiv som bevarar domböckerna, hur Södermannalagen från 1327 påverkade rättskulturen och konkreta rättsfall som visar bredden i materialet. Södermanland — i dagligt tal Sörmland — är ett av Sveriges centrala medeltidslandskap med Nyköpingshus som politiskt centrum och scen för en av Sveriges mest dramatiska maktkamper.
Historisk bakgrund och rättskipning i Södermanland
Södermanland har alltid varit en del av Sverige och tillhör kärnsvensk medeltida bygd. Landskapet fick sin egen lagsamling — Södermannalagen — som stadfästes omkring 1327 och i hög grad bygger på den något äldre Upplandslagen från 1296. Lagen var indelad i fjorton balkar och tillämpades fram till Magnus Erikssons landslag på mitten av 1300-talet. Termer och principer levde dock kvar mycket längre och möts än i 1600-talets domböcker.
Den medeltida häradsindelningen utvecklades genom att ersätta äldre hundare (forntida administrativ enhet). Cirka 1350 infördes den moderna indelningen i 10 härader, vilken har varit stabil genom århundradena. Häraderna delas geografiskt i två huvuddelar: östra Sörmland kring Nyköping (Jönåker, Rönö, Hölebo, Daga, Selebo, Åker) och västra Sörmland kring Eskilstuna och Strängnäs (Oppunda, Villåttinge, Västerrekarne, Österrekarne).
Före 1634 ingick Södermanland huvudsakligen i Nyköpings län. Från 1556 bildade Jönåker och Rönö ett gemensamt fögderi. År 1634 reorganiserade Axel Oxenstierna länsindelningen och Södermanlands län etablerades med Nyköping som residensstad. Kyrkligt har Södermanland tillhört Strängnäs stift sedan medeltiden. Strängnäs domkyrka är en av Sveriges äldsta katedraler och var en viktig rättslig institution under medeltiden.
Nyköpingshus omnämns första gången 1266 då Magnus Birgersson (senare Magnus Ladulås) blev hertig över Södermanland och fick slottet som residens. Han var herre där fram till sin död 1290. Slottet förblev politiskt centrum i flera hundra år. 20 september 1396 undertecknades Nyköpings recess på slottet, där de tre nordiska rikena Sverige, Danmark och Norge skulle ha samma regent — förutsättningen för Kalmarunionen som bildades året efter (1397). Under stora ofreden, i juli 1719, brände den ryska flottan ner både Nyköping och slottet. Ett nytt landshövdingehus byggdes 1726 på de medeltida murresterna.
Komplett häradslista för Södermanland
Södermanland omfattar 10 medeltida härader plus flera städer med rådhusrätt. Arkivmaterial förvaras hos Riksarkivet i Uppsala (Arkivcentrum) med prefixet SE/ULA. Verifiera alltid med Riksarkivets NAD vilket arkiv du ska söka i för din socken och period.
| Härad | Arkivnummer (NAD) | Område / domsaga |
|---|---|---|
| Daga härad | Sök i NAD | Mellan Mälaren och Nyköping. Senare Nyköpings domsaga. |
| Hölebo härad | Sök i NAD | Östra Sörmland. Kungadömets domsaga 1680–1878. |
| Jönåkers härad | Sök i NAD | Södra/västra Nyköpings kommun. Kungadömets domsaga. |
| Oppunda häradsrätt | SE/ULA/11151 | Västra Sörmland (Katrineholm). Sörmlands största härad. |
| Rönö härad | Sök i NAD | Östra Sörmland med skärgård. Kungadömets domsaga. |
| Selebo härad | Sök i NAD | Vid Mälaren, kring Strängnäs. |
| Villåttinge härad | Sök i NAD | Mellersta Sörmland. Kungadömets domsaga 1680–1878. |
| Västerrekarne härad | Sök i NAD | Eskilstuna-trakten västra. |
| Åkers härad | Sök i NAD | Vid Mälaren, kring Mariefred och Gripsholm. |
| Österrekarne härad | Sök i NAD | Eskilstuna-trakten östra. |
| Nyköpings rådhusrätt och magistrat | Sök i NAD (SE/ULA) | Nyköpings stads lägsta domstol fram till 1968. Avskrifter från 1600- och 1700-talen. |
| Torshälla rådhusrätt och magistrat | Sök i NAD | Torshälla stads lägsta domstol fram till 1945. Material från 1598–1615 verifierat. |
| Eskilstuna rådhusrätt och magistrat | Sök i NAD | Eskilstunas stadens lägsta domstol. |
| Strängnäs rådhusrätt och magistrat | Sök i NAD | Strängnäs stadens lägsta domstol. |
| Mariefreds rådhusrätt och magistrat | Sök i NAD | Mariefreds stads lägsta domstol. |
| Trosa rådhusrätt och magistrat | Sök i NAD | Trosa stads lägsta domstol. |
Viktiga rättsfall och händelser från Södermanlands historia
Södermanlands rättshistoria präglas av medeltida maktkamper med Nyköpings gästabud som höjdpunkt, samt av Strängnäs stifts roll under reformationen. Här är några dokumenterade exempel.
Nyköpings gästabud – kung Birgers hämnd
I december 1317 bjöd kung Birger Magnusson sina bröder hertigarna Erik och Valdemar till julgästabud på Nyköpingshus. Natten till den 11 december 1317 fängslades bröderna i järnbojor (47,6 kilogram skrot enligt Erikskrönikan) och spärrades in i fängelsehålan. Birger ropade triumferande: ”Minnes i den Håtuna lek? Denna leken skall ej bliva eder bättre.” Enligt Erikskrönikan kastade kungen nyckeln till fängelsehålan i Nyköpingsån när han senare tvingades fly. Bröderna fastkedjades vid stenmuren med halsjärn och händer i bojor, lämnades att svälta och dog omkring nyåret 1317–1318. Resultatet blev inbördeskrig — Birger förlorade tronen 1318 och dog i dansk exil 1321. Hans son Magnus avrättades på Helgeandsholmen 1320. Detta är medeltidens mest dramatiska politiska mord på svensk mark.
Nyköpings recess – grunden för Kalmarunionen
Den 20 september 1396, under drottning Margaretas tid, ägde en avgörande historisk händelse rum på Nyköpingshus. Då undertecknades Nyköpings recess där det fastslogs att de tre nordiska rikena — Sverige, Danmark och Norge — skulle ha samma regent. Detta var den juridiska förutsättningen för bildandet av Kalmarunionen året efter (1397). För släktforskning har detta betydelse genom att unionen påverkade adelns ägostruktur i Sörmland under flera generationer. Många sörmländska herresäten ägdes av personer från flera nordiska kungariken.
Rysshärjningen i Nyköping
I juli 1719, under slutet av Stora ofreden, landsteg den ryska östersjöflottan vid Sörmlandskusten och brände ned Nyköping. Nyköpingshus, som varit politiskt centrum i Sörmland sedan 1200-talet, drabbades svårt och inte mycket fanns kvar varken av staden eller slottet när ryssarna for iväg. Även landshövdingegården förstördes. Detta är kritisk information för släktforskare eftersom kyrkoböcker, domböcker och andra dokument från perioden ofta är fragmentariska eller försvunna i de drabbade socknarna. På 1720-talet byggdes ett nytt landshövdingehus färdigt 1726 på de medeltida murresterna vid slottets mellersta borggård.
Torshälla rådhusrätt – tidig stadsdomstol
Torshälla rådhusrätts arkiv innehåller material från 1598 och framåt, vilket är ovanligt tidigt för en svensk stadsdomstol. Bevarade volymer från 1598–1615 samt 1599, 1624, 1628, 1630, 1632, 1636, 1639–1640 och senare år finns dokumenterade i Riksarkivet. Torshälla är en av Sveriges äldsta städer (stadsprivilegier från medeltiden) och hade särskild betydelse som handelsplats vid Mälaren. För släktforskare med sörmländska anor från Torshälla, Eskilstuna och norra Sörmland är detta värdefullt material som sträcker sig tillbaka till tidigt 1600-tal.
Södermannalagen och språkkällan i domböckerna
Södermannalagen från cirka 1327 bygger i hög grad på Upplandslagen från 1296 och är en av de ”yngre” svenska landskapslagarna. Den var indelad i fjorton balkar och tillämpades fram till Magnus Erikssons landslag på mitten av 1300-talet. Många av termerna och principerna fortsatte att användas långt in i tidigmodern tid och möts än i 1600-talets domböcker.
Termer du kan stöta på
| Term | Betydelse |
|---|---|
| Hundare | Forntida administrativ enhet som ersattes av häradsindelningen omkring 1350. Termen lever kvar i Upplandsmaterialet men ersattes på Sörmland. |
| Setting | Indelning av Nyköpings slottslän i mindre enheter. Settingsskatten hade införts före 1462 inom slottslänet och tillämpades i Daga, Jönåker, Oppunda och Rönö härader. |
| Kungadömets domsaga | Benämning från 1861 på den sammanförda domsagan för Oppunda, Villåttinge, Jönåkers, Rönö och Hölebo härader (etablerad 1680). Kritisk term för material 1680–1878. |
| Nyköpings recess | Det avtal som undertecknades 20 september 1396 på Nyköpingshus och utgjorde grunden för Kalmarunionen 1397. |
| Bjälboätten | Den medeltida kungaätt som hade Nyköpingshus som residens från 1266 och framåt. Magnus Ladulås, Birger Magnusson, Erik och Valdemar var alla av denna ätt. |
| Hertigdöme Södermanland | Den medeltida hertigtitel som tillhörde Magnus Ladulås (1266) och senare hertig Erik (efter 1302). Hertigarna hade särskild jurisdiktion. |
| Edsöre | Ed-svurna fridslagar. Edsöresbalken i Södermannalagen följde Upplandslagens systematik. |
| Prosteri | Kyrkliga indelningar inom Strängnäs stift. Nyköpings prosteri omfattade häraderna Daga, Jönåker, Oppunda och Rönö enligt 1314 års förteckning. |
Personnamn följer standardsvensk patronymikon-tradition. Förnamnen är konventionellt svenska: Per, Anders, Sven, Lars, Nils, Olof, Bengt, Erik. Kvinnoformer som Brita, Karin, Anna, Maria, Ingeborg är vanliga. Ortnamn slutar ofta på -inge, -sta, -tuna, -hammar, -bro i typisk mellansvensk stil. Tuna-namnen (Eskilstuna, Mariefred-Husby etc.) vittnar om förkristen härsgårdsbygd.
Tidslinje för rättskipningen i Södermanland
- Forntid: Hundare-indelning – forntida administrativa enheter
- 1266: Nyköpingshus omtalas första gången. Magnus Birgersson (Ladulås) blir hertig av Södermanland
- 1290-12-18: Magnus Ladulås dör
- 1296: Upplandslagen stadfäst – förlaga för Södermannalagen
- 1302: Birger Magnusson kröns till kung. Erik blir hertig av Södermanland
- 1306-09-29: Håtunaleken – hertigarna fängslade kung Birger på Håtuna gård
- 1314: Strängnäs stift indelat i fyra storprosterier inkl. Nyköpings prosteri
- 1317-12-10/11: Nyköpings gästabud – kung Birger fängslar hertigarna Erik och Valdemar
- Ca 1327: Södermannalagen stadfäst
- Ca 1350: Magnus Erikssons landslag införs. Nuvarande häradsindelning ersätter hundare
- 1396-09-20: Nyköpings recess undertecknas – grunden för Kalmarunionen
- 1397: Kalmarunionen bildas
- 1462: Settingsskatten dokumenterad inom Nyköpings slottslän
- 1523: Gustav Vasa väljs till kung 6 juni. Kalmarunionen upplöses
- 1556: Jönåker och Rönö härad bildar gemensamt fögderi
- 1598: Torshälla rådhusrätts arkivserie börjar
- 1614: Svea hovrätt inrättas i Stockholm
- 1634: Axel Oxenstiernas länsreform. Södermanlands län etableras med Nyköping som residensstad
- 1680: Oppunda, Villåttinge, Jönåkers, Rönö och Hölebo häraders domsaga bildas
- 1719-07: Ryska flottan bränner Nyköping och Nyköpingshus
- 1726: Nytt landshövdingehus klart på Nyköpingshus murrester
- 1734: 1734 års lag införs i Södermanland
- 1849: Lagmansrätt avskaffas, häradsrätt direkt underordnad hovrätten
- 1861: Den sammanslagna domsagan benämns ”Kungadömets domsaga”
- 1879–1910: Nyköpings domsaga (med Jönåkers, Rönö, Hölebo och Daga härader)
- 1903: Landsarkivet i Uppsala (ULA) inrättas
- 1918: Sörmlands museum öppnar på Nyköpingshus
- 1971: Häradsrätter och rådhusrätter slås samman till tingsrätter
- 2010: Landsarkivet i Uppsala uppgår i Riksarkivet
Var hittar du domböckerna?
Domböckerna från Södermanland bevaras hos Riksarkivet i Uppsala (Arkivcentrum) med prefixet SE/ULA. Bouppteckningar från Södermanlands län är inkluderade i Riksarkivets digitala bouppteckningsdatabas tillsammans med åtta andra län.
Riksarkivet och öppna källor
- Riksarkivets digitala forskarsal – kostnadsfri tillgång till domboksmaterialet från Södermanland. Bouppteckningsdatabasen omfattar Södermanlands län som en av nio län.
- Riksarkivet i Uppsala – officiell hemsida – Arkivcentrum förvarar arkiv från Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län.
- Saköreslängderna – fungerar som personregister till domböckerna och finns oftast i slutet av varje ting.
- Det medeltida Sverige Band 2 (Södermanland) – digitalt tillgängligt online. Detaljerad genomgång av medeltida socknar, gårdar och kyrkliga indelningar.
- Sörmlands museum – utställningar och historiskt material från Nyköpingshus.
Abonnemang och specialdatabas
- Arkiv Digital – nyfotograferade bilder med generellt bättre kvalitet än Riksarkivets. Sörmlands 10 härader är välkatalogiserade.
- Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik – Nyköpings tingsrätt – del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007. Detaljerad genealogi av domstolarnas utveckling.
Specialdomstolar och relaterade rättsforum
Förutom de allmänna häradsrätterna och rådhusrätterna fanns flera specialdomstolar som är värda att känna till:
- Svea hovrätt (Stockholm, från 1614) – andra instans för Södermanland och hela Svealand.
- Strängnäs domkapitel – för kyrkliga mål, äktenskapsskillnader och vissa sedlighetsmål. Strängnäs stift omfattar Södermanland, Närke och delar av Värmland.
- Nyköpings slottslän – administrativ enhet före 1634 med särskild jurisdiktion. Omfattade Daga, Jönåker, Oppunda och Rönö härader.
- Nyköpingshus krigsrätt – militära mål och fångar. Slottet var ett av Sveriges viktigaste militära centrum fram till rysshärjningen 1719.
- Kungadömets domsaga (1861–1878) – sammanförd domsaga för fem västra sörmländska härader.
- Länsstyrelsen i Södermanlands län. Landskansliet (1634–1958) – administrativa mål och första instans i flera fall. Förvaras vid Riksarkivet i Uppsala.
- Trolldomskommissioner – under Det stora oväsendet 1668–1676 berördes Södermanland marginellt jämfört med Dalarna, Hälsingland och Norrland. Material från eventuella enskilda processer kan finnas i Trolldom och annan vidskepelse vid Riksarkivet.
Praktiska forskartips för Södermanland
- Skilj på östra och västra Sörmland – östra är kring Nyköping (Jönåker, Rönö, Hölebo, Daga, Selebo, Åker), västra är kring Eskilstuna och Strängnäs (Oppunda, Villåttinge, Västerrekarne, Österrekarne).
- Sök Kungadömets domsaga för material 1680–1878 — fem härader sammanslogs. Vanlig fallgrop.
- Använd Nyköpings domsaga för 1879–1910 (Jönåkers, Rönö, Hölebo och Daga härader).
- Glöm inte rysshärjningen 1719 – kyrkoböcker och domböcker från drabbade socknar kan vara fragmentariska.
- Använd Det medeltida Sverige Band 2 för medeltida socken- och gårdsforskning. Detaljerad genomgång av Oppunda och övriga härader.
- Sörmländska herresäten – många slott och herresäten har egna släktarkiv som kan kompletteras med häradsmaterialet.
- Konsultera Strängnäs domkapitel – för kyrkliga och äktenskapliga frågor.
- Använd Maritas 9 tips för gammal handstil – sörmländska handlingar följer standard svensk skrifttradition.
- Konsultera vårt Dombokslexikon för okända juridiska termer och vårt Föremålslexikon för föremål i bouppteckningar.
Vanliga frågor
Vilket landsarkiv har Södermanlands domböcker?
Riksarkivet i Uppsala (Arkivcentrum) förvarar originalen från hela Södermanland med prefixet SE/ULA. Landsarkivet i Uppsala inrättades 1903 och blev en avdelning inom Riksarkivet 2010. Det förvarar arkiv från Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län — en stor del av Svealand.
Hur långt tillbaka finns domböcker från Södermanland?
Bevarade häradsrättsprotokoll går främst tillbaka till 1600-talet. Torshälla rådhusrätts arkiv börjar 1598, vilket är ovanligt tidigt. Oppunda häradsrätt har material från 1600-talet men det är skadat. För medeltida material söker du i diplomsamlingar via Riksarkivet samt i Det medeltida Sverige Band 2 (Södermanland). Bouppteckningar från Södermanlands län ingår i Riksarkivets digitala bouppteckningsdatabas.
Vad är Södermannalagen och påverkar den min släktforskning?
Södermannalagen är en av Sveriges medeltida landskapslagar, stadfäst omkring 1327. Den bygger i hög grad på Upplandslagen från 1296. Den var i kraft fram till Magnus Erikssons landslag på 1300-talet, men termer och principer levde kvar mycket längre. För modern släktforskning från 1600-talet och framåt har den ingen direkt rättslig betydelse, men flera juridiska termer som ”setting”, ”edsöre” och äldre rättsbegrepp möts än i tidiga domböcker. Lagen är publicerad i Collin och Schlyters Samling af Sweriges gamla lagar.
Vad är Kungadömets domsaga?
Kungadömets domsaga är benämningen från 1861 på den sammanförda domsagan som etablerades 1680 och omfattade Oppunda, Villåttinge, Jönåkers, Rönö och Hölebo härader. Den verkade till 1878. Detta är en kritisk term för släktforskare eftersom mycket av material från fem sörmländska härader 1680–1878 ligger under denna domsaga, inte under enskilt härad. Sök på ”Kungadömets domsaga” lika ofta som på häradnamn i NAD.
Vad hände vid Nyköpings gästabud 1317?
Den 10–11 december 1317 bjöd kung Birger Magnusson sina bröder hertigarna Erik och Valdemar till julgästabud på Nyköpingshus. Natten efter festen fängslades bröderna och spärrades in i fängelsehålan. Enligt Erikskrönikan dog de av svält omkring nyåret 1317–1318. Birger tvingades sedan fly från Sverige och dog i dansk exil 1321. Hans son Magnus avrättades på Helgeandsholmen 1320. Detta är medeltidens mest dramatiska politiska mord på svensk mark och inledde slutskedet av Bjälboättens maktkamper.
Hur drabbades Södermanland av häxprocesserna 1668–1676?
Södermanland berördes marginellt av Det stora oväsendet jämfört med Dalarna, Hälsingland och Norrland där hundratals miste livet. Material från eventuella enskilda häxprocesser i Sörmland kan finnas i ämnessamlingen ”Trolldom och annan vidskepelse” vid Riksarkivet. Trolldomskommissionerna för Bohuslän, Dalarna, Hälsingland, Västernorrland, Uppsala och Stockholm är digitaliserade — Södermanland har ingen egen kommission, vilket bekräftar att processerna var färre här.
Var ska jag börja om jag är nybörjare?
Börja med att fastställa din förfaders socken och kontrollera vilket härad socknen hörde till just den period du forskar i. Kontrollera särskilt om socknen ligger inom Kungadömets domsaga (1680–1878) eller Nyköpings domsaga (1879–1910). Använd Arkiv Digital eller Riksarkivets digitala forskarsal. För medeltidsmaterial konsulttera Det medeltida Sverige Band 2 (Södermanland). Vår guide till att hitta rätt dombok går igenom processen steg för steg.
Källor och vidare läsning
- Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)
- Riksarkivets domstolsarkiv – sökingång
- Riksarkivet i Uppsala – officiell hemsida
- Trolldomskommissionernas arkiv – Riksarkivet
- Sörmlands museum
- Arkiv Digital
- Det medeltida Sverige Band 2: Södermanland, Oppunda härad. Riksantikvarieämbetet.
- Trolle Önnerfors, Elsa. Domsagohistorik – Nyköpings tingsrätt. Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007.
- Bergman, Mats. Nyköpingshus: en rundvandring i historia och nutid. Sörmlands museum (1992).
- Nordberg, Michael. I kung Magnus tid: Norden under Magnus Eriksson 1317–1374. Norstedts (1995).
- Erikskrönikan (ca 1330) – huvudkälla till Nyköpings gästabud.
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
