Snabbfakta om Öland
- Region: Götaland (Östersjö-ö)
- Svenskt sedan: Medeltid (har alltid varit svenskt territorium)
- Landsarkiv: Riksarkivet i Vadstena (Vadstena slott)
- Arkivprefix: SE/VALA
- Häradsindelning: 2 mot (motsvarande härader): Ölands norra mot och Ölands södra mot
- Kungens jaktmark: 1569–1801 (232 år som kunglig djurgård)
- Hovrätt: Göta hovrätt från 1614 (Jönköping)
- Viktigaste tingsorter: Borgholm, Mörbylånga, Köpingsvik
Letar du efter förfäder på Öland? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i landskapet, vilka arkiv som bevarar domböckerna, hur den unika perioden som kunglig jaktpark 1569–1801 påverkade ölänningarnas vardag, och konkreta historiska händelser som präglar landskapets rättskällor. Öland skiljer sig från Sveriges andra landskap genom sin enkla 2-mot-indelning och de stränga restriktioner som rådde under den kungliga djurgårdsperioden.
Historisk bakgrund och rättskipning på Öland
Öland har, till skillnad från Gotland, alltid varit svenskt territorium och varit en del av den svenska rättssfären sedan medeltiden. Öland ingick i den medeltida Östgöta lagsaga, vilket innebär att Östgötalagen (nedtecknad ca 1290) gällde på ön fram till Magnus Erikssons landslag införs på 1300-talet. Det Östgötalagen som tillämpades hade särskilda anpassningar för öns geografiska situation.
Den mest dramatiska perioden i Ölands rättshistoria började 1569. Den 7 april detta år förklarade Johan III hela Öland till kunglig jaktpark eller djurgård — en jaktreserv för kungahuset. Detta innebar att stränga regler gällde för ölänningarnas rätt att jaga, fälla träd, äga hundar och röra sig fritt. Skogarna skyddades för det kungliga viltbeståndet, och eken fredades hårt eftersom virket behövdes till örlogsflottans skeppsbygge i Karlskrona från 1680 och framåt. Denna djurgårdsstatus varade i hela 232 år, fram till 1801 då restriktionerna upphörde.
Under djurgårdsperioden hade Borgholms slott en central roll. Slottet hade rötter i 1100-talet då en kastal byggdes som omgavs av en ringmur. Borgen stod färdig 1281 och hade strategisk betydelse i Östersjön — mitt emot Kalmar och nära Gotland. Under Johan III:s regering från 1569 påbörjades en omfattande upprustning, där byggmästare Johan Baptista Paar och senare brodern Dominicus Pahr förvandlade slottet till en av Sveriges första bastionsfästningar. Karl X Gustav, som fick Öland i förläning av drottning Kristina 1651, byggde om slottet till ett barockpalats med Nicodemus Tessin den äldre som chefsarkitekt 1650–1660. 400–500 man arbetade dagligen på slottet, många av dem finska soldater.
Öland var ett eget län 1819–1826 (Ölands län) med residens i Borgholm. Innan dess och efter sammanslagningen 1826 har Öland tillhört Kalmar län. Detta är viktigt att veta för administrativa handlingar — länsstyrelsehandlingar för Öland 1819–1826 är separata, medan övrigt material ligger under Kalmar län. Under den korta länsperioden var landshövdingarna Axel Adlersparre (1819–1821) och Ulrik Gustaf Lindencrona (1821–1826).
Komplett mot- och häradslista för Öland
Öland har Sveriges minsta häradsindelning tillsammans med Gotland: bara 2 mot (motsvarande härader). Arkivmaterial förvaras hos Riksarkivet i Vadstena med prefixet SE/VALA. Verifiera alltid med Riksarkivets NAD vilket arkiv du ska söka i för din socken och period.
| Mot / härad | Arkivnummer (NAD) | Område / anmärkning |
|---|---|---|
| Ölands norra mots häradsrätt | Sök i NAD (SE/VALA) | Norra Öland (Borgholm-trakten, Köpingsvik, Föra, Persnäs) |
| Ölands södra mots häradsrätt | SE/VALA/01649 | Södra Öland (Mörbylånga, Resmo, Stenåsa, Gärdslösa). Material 1885-1886 verifierat. |
| Borgholms rådhusrätt | Sök i NAD | Borgholms stads lägsta domstol. Borgholm blev stad 1816. |
Viktiga rättsfall och historiska händelser från Öland
Ölands domböcker rymmer material som präglas av djurgårdens särprägel, försvarsstriderna kring Borgholms slott och försvar mot danska och holländska invasioner. Här är några dokumenterade exempel.
Johan III förklarar Öland till kunglig djurgård
Den 7 april 1569 förklarade Johan III hela Öland till kunglig jaktpark eller djurgård. Detta beslut innebar att hela öns natur och ekonomi anpassades efter kungens jaktintressen. Bönderna miste rätten till fri jakt, fri vedfångst och ekfällning. Skogarna skyddades särskilt för det kungliga viltbeståndet och för örlogsflottans behov av ekvirke. Slottets förbrukning av ved var enorm — 1500–1600 lass ved bara i slottsköket per år. Den kungliga jaktparken blev en av Europas största jaktreservat och varade till 1801, då restriktionerna upphörde efter ett bondefolksuppror som krävde rätten till sin jord och sina djur.
Borgholms slott i Kalmarkriget – övergav till danskarna
I april 1611 utbröt Kalmarkriget mellan Sverige och Danmark. I augusti omringades Borgholms slott av danskarna, och redan dagen efter gav befälhavaren Hans Ulfsparre upp och överlämnade slottet utan strid. Den blivande kungen Gustav II Adolf (då 16 år gammal) kom dock till undsättning, och den 7 oktober 1611 lyckades han få den danska befälhavaren Kristen Hansen att kapitulera. Detta är en viktig händelse i Ölands militärhistoria och visar slottets strategiska betydelse. Året därpå (1612) invaderade dansken Anders Bille Öland och brände ner byar och skogar — en händelse som påverkade många ölänningsfamiljer.
Karl X Gustavs ombyggnad av Borgholms slott
1650 förklarades Karl Gustav för arvprins i Sverige och fick i februari 1651 Öland i förläning av drottning Kristina. Från augusti 1651 bodde han stadigvarande på Öland och inledde en omfattande ombyggnad av Borgholms slott till ett praktfullt barockpalats. Nicodemus Tessin den äldre, dåtidens främste arkitekt, bodde på slottet i sex år. 400–500 man arbetade dagligen, många av dem finska soldater. Under denna period drev Karl Gustav en sträng regim mot ölänningarna med höga skatter och tvångsarbete. Karl X Gustav är den ende av Sveriges kungar som bott sammanhängande någon längre tid på Borgholms slott.
Sista fiendehärjningarna – danskar och holländare
År 1677 drabbades Öland för sista gången av fienders härjningar. Det var danskar och holländare som plundrade och brände både skog och grödor under Skånska kriget. För släktforskaren betyder detta att kyrkoböcker och andra dokument från perioden ofta är fragmentariska eller helt försvunna, eftersom kyrkorna brändes ner. Material från Borgholms slottsarkiv från denna period är också skadat. Efter 1677 har Öland inte upplevt direkt krigshandling, och slottet förlorade gradvis sin militära betydelse. Under följande sekel förföll slottet och blev till slut den ruin som idag är öns största turistattraktion.
Östgötalagen och språkkällan på Öland
Öland tillhörde under medeltiden Östgöta lagsaga, vilket innebär att Östgötalagen (ca 1290) tillämpades på ön fram till Magnus Erikssons landslag på 1300-talet. Detta skiljer Öland från Gotland som hade sin egen Gutalagen. För släktforskning från 1600-talet och framåt har detta ingen direkt rättslig betydelse, men flera juridiska termer som ”edsöre” och ”mot” har sina rötter i denna tidiga period.
Termer du kan stöta på
| Term | Betydelse |
|---|---|
| Mot | Specifikt öländsk benämning för häradsmotsvarighet. Ölands norra mot och Ölands södra mot. Termen är mycket gammal och unik för Öland. |
| Djurgård / kunglig jaktpark | Reservaten för kungens jakt 1569–1801. Hela Öland var en sammanhängande djurgård i 232 år. |
| Skeppsek | Ek som var öronmärkt för flottans skeppsbygge. Under djurgårdstid var ekarna på Öland särskilt skyddade. |
| Jägeristaten | Den kungliga organisationen som administrerade djurgården. Hade egen jurisdiktion för djurgårdsbrott. |
| Jägmästare | Den person som var ansvarig för djurgården under jägeristaten. Kunde döma i mindre djurgårdsmål. |
| Alvaret / Stora Alvaret | Den unika kalkstensslätten i södra Öland som idag är världsarv. Hade särskilda regler för betesrätt under djurgårdsperioden. |
| Allmänningsmark | Gemensam mark som under djurgårdstid hade särskilda restriktioner. Bönderna fick inte fritt nyttja den. |
| Östgötalagen | Sverige medeltida landskapslag (ca 1290) som tillämpades på Öland fram till Magnus Erikssons landslag. |
Personnamn på Öland följer standardsvensk patronymikon-tradition. Förnamnen är konventionellt svenska: Per, Anders, Sven, Lars, Nils, Olof, Jonas. Kvinnoformer som Brita, Karin, Anna, Maria, Stina är vanliga. Ortnamn slutar ofta på -lund, -löt, -by, -gärde i typisk götisk stil. Mörbylånga, Borgholm och Färjestaden är viktiga huvudorter med karaktäristiska östgötisk-öländska namnformer.
Tidslinje för rättskipningen på Öland
- 1100-tal: Kastal byggs vid Borgholm, omgärdad av ringmur
- 1281: Borgholms slott står klart i sin medeltida form
- Ca 1290: Östgötalagen tillämpas på Öland som del av Östgöta lagsaga
- 1300-tal: Magnus Erikssons landslag ersätter Östgötalagen
- 1487: Ivar Axelsson Thott förlänad Borgholm. Belägring av Sten Sture
- 1569-04-07: Johan III förklarar Öland till kunglig jaktpark
- 1572: Johan Baptista Paar inleder upprustning av Borgholms slott
- 1593: Hertig Karl beordrar att arbetet på slottet upphör
- 1611-08: Danskarna omringar Borgholms slott, Hans Ulfsparre kapitulerar
- 1611-10-07: Gustav II Adolf får danskarna att kapitulera
- 1612: Anders Bille invaderar Öland och bränner byar och skogar
- 1614: Göta hovrätt inrättas i Jönköping – andra instans för Öland
- 1651-02: Karl Gustav får Öland i förläning av drottning Kristina
- 1650–1660: Karl X Gustav bygger om Borgholms slott till barockpalats med Nicodemus Tessin
- 1677: Sista fiendehärjningarna – danskar och holländare
- 1734: 1734 års lag införs på Öland
- 1801: Kungliga jaktparken upphör efter 232 år
- 1816: Borgholm får stadsprivilegier
- 1819: Öland blir eget län (Ölands län) med residens i Borgholm
- 1826: Ölands län sammanslås med Kalmar län
- 1849: Lagmansrätt avskaffas, häradsrätt direkt underordnad hovrätten
- 1899: Landsarkivet i Vadstena öppnar – Sveriges första landsarkiv
- 1971: Häradsrätter och rådhusrätter slås samman till tingsrätter
- 2010: Landsarkivet i Vadstena uppgår i Riksarkivet
Var hittar du domböckerna?
Domböckerna från Öland bevaras hos Riksarkivet i Vadstena (Vadstena slott) med prefixet SE/VALA. Detta beror på att Öland historiskt ingått i Östgöta lagsaga och senare administrativt har varit kopplat till Kalmar län (utom 1819–1826 när Öland var eget län). Vadstena är Sveriges första landsarkiv från 1899 och förvarar närmare 6 hyllmil arkivmaterial.
Riksarkivet och öppna källor
- Riksarkivets digitala forskarsal – kostnadsfri tillgång till stora delar av domboksmaterialet från Öland. Häradsrätternas protokoll, bouppteckningar och saköreslängder är inskannade.
- Saköreslängderna – fungerar som personregister till domböckerna och finns oftast i slutet av varje ting. Värdefullt för att snabbt hitta bötfällda förfäder.
- Riksarkivet i Vadstena – besök slottet eller skicka in beställningar via e-tjänsten.
- Jägeristaten / länsstyrelsearkivet – för djurgårdsbrott 1569–1801. Sök i Kalmar läns landskansli och Länsstyrelsen i Ölands län (1819–1826).
- Karl X Gustavs Öland – material om förläningstiden 1650–1660 finns i Riksarkivet och Tessin-arkivet.
Abonnemang och specialdatabas
- Arkiv Digital – nyfotograferade bilder med generellt bättre kvalitet än Riksarkivets. Innehåller material från Ölands norra och södra mot, samt Borgholms rådhusrätt.
- Föreningen DIS publikationer – sockenregister och gårdshistorik för Ölands socknar.
- Kurt Lundgren: Borgholms Slott vårt goda nöje (2003) – om Karl X Gustavs tid och Tessins arkitektur.
Specialdomstolar och relaterade rättsforum
Förutom de allmänna häradsrätterna och Borgholms rådhusrätt fanns flera specialdomstolar som är värda att känna till:
- Göta hovrätt (Jönköping, från 1614) – andra instans för Öland. 5,5 km hyllor med fiskaliska handlingar och renoverade domböcker förvaras vid Riksarkivet i Vadstena.
- Linköpings domkapitel – för kyrkliga mål, äktenskapsskillnader och vissa sedlighetsmål. Öland tillhörde Linköpings stift.
- Jägeristaten / kunglig jägeri – för brott mot djurgårdens bestämmelser 1569–1801. Hade egen jurisdiktion för olovlig jakt och ekfällning.
- Borgholms slottsfogderätt – militära mål och brott vid slottet under dess aktiva period.
- Kalmar läns landskansli – administrativa mål för Öland (utom 1819–1826).
- Länsstyrelsen i Ölands län (1819–1826) – administrativa mål under den korta länsperioden.
Praktiska forskartips för Öland
- Två mot att välja mellan – Ölands norra och södra mot. Gränsen går ungefär vid Köpingsvik–Föra-linjen. Detta är Sveriges enklaste indelning tillsammans med Gotland.
- Glöm inte jägeristaten – för djurgårdsbrott 1569–1801 finns material utanför häradsrätten. Sök i Kalmar läns landskansli och jägmästarens arkiv.
- Använd Borgholms rådhusrätt – för stadsborgare i Borgholm efter 1816 (när staden fick privilegier).
- Sök i Karl X Gustavs förläningsperiod – om förfäder var anställda eller arbetade på slottet 1650–1660. Många finska soldater finns i materialet.
- Konsultera Kalmar läns material – Öland har administrativt tillhört Kalmar län utom 1819–1826. Mycket av det officiella materialet ligger där.
- Använd Linköpings stiftshistoriska arkiv – för kyrkligt material och prästers handlingar.
- Sök i Östgöta lagsaga material – för medeltida och tidigmoderna handlingar.
- Använd Maritas 9 tips för gammal handstil – öländska handlingar följer standard svensk skrifttradition.
- Konsultera vårt Dombokslexikon för okända juridiska termer och vårt Föremålslexikon för föremål i bouppteckningar.
Vanliga frågor
Vilket landsarkiv har Ölands domböcker?
Riksarkivet i Vadstena (Vadstena slott) förvarar originalen från hela Öland med prefixet SE/VALA. Detta beror på att Öland historiskt ingått i Östgöta lagsaga och senare administrativt har varit kopplat till Kalmar län. Vadstena är Sveriges första landsarkiv från 1899 och förvarar närmare 6 hyllmil arkivmaterial från Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län.
Hur långt tillbaka finns domböcker från Öland?
Bevarade häradsrättsprotokoll går tillbaka till 1600-talet. För medeltida material behöver du söka i Linköpings stiftshistoriska arkiv och diplomsamlingar via Riksarkivet. Material från Karl X Gustavs förläningsperiod (1650–1660) är delvis bevarat i Tessin-arkivet och Riksarkivet i Stockholm.
Vad är ”mot” och varför används termen bara på Öland?
Mot är en specifikt öländsk benämning för häradsmotsvarighet som har gamla rötter i fornsvensk tid. Det är inte en allmän svensk term utan unik för Öland. Indelningen i två mot (Ölands norra mot och Ölands södra mot) etablerades tidigt och har varit stabil genom århundradena. Gränsen går ungefär vid Köpingsvik–Föra-linjen och delar ön i två lika stora delar. Terminologin är en av de äldsta öländska särdragen.
Vad innebar den kungliga jaktparken 1569–1801 för ölänningarna?
Den 7 april 1569 förklarade Johan III hela Öland till kunglig jaktpark eller djurgård. Detta innebar att hela öns natur och ekonomi anpassades efter kungens jaktintressen. Bönderna miste rätten till fri jakt, fri vedfångst och ekfällning. Skogarna skyddades särskilt för det kungliga viltbeståndet och för flottans behov av ekvirke. Antalet hundar begränsades. Brott mot dessa regler dömdes ofta vid jägeristaten, inte vid den vanliga häradsrätten. Restriktionerna upphörde 1801 efter 232 år.
Var Öland ett eget län?
Ja, men bara i 7 år. Mellan 1819 och 1826 var Öland ett eget län (Ölands län) med residens i Borgholm. Landshövdingarna var Axel Adlersparre (1819–1821) och Ulrik Gustaf Lindencrona (1821–1826). 1826 sammanslogs Ölands län med Kalmar län och Öland har sedan dess varit en del av Kalmar län. Administrativt material från den korta länsperioden ligger separat.
Vad är skillnaden mellan Öland och Gotland för släktforskning?
Båda är Östersjö-öar med 2 häradsrätter, men historien är helt annorlunda. Öland har alltid varit svenskt och rättsligt en del av Östgöta lagsaga med Östgötalagen och senare svensk landslag. Gotland var självständigt med Gutalagen fram till 1361, sedan danskt till 1645. Material från Öland förvaras i Vadstena (SE/VALA), Gotland i Visby (SE/ViLA). Öland har dessutom djurgårdsperioden 1569–1801 som unik faktor.
Var ska jag börja om jag är nybörjare?
Börja med att fastställa om din förfaders socken låg i norra eller södra mot. Gränsen går ungefär vid Köpingsvik–Föra. Om din förfader bodde i Borgholm gäller separat rådhusrätt efter 1816. Använd Arkiv Digital eller Riksarkivets digitala forskarsal för kyrkoböcker och häradsrätterna. För djurgårdsbrott (1569–1801) sök även i Kalmar läns landskansli. Vår guide till att hitta rätt dombok går igenom processen steg för steg.
Källor och vidare läsning
- Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)
- Riksarkivets domstolsarkiv – sökingång
- Riksarkivet i Vadstena – officiell hemsida
- Borgholms slott – officiell hemsida
- Arkiv Digital
- Grunden, N. De öländska skogarnas historia (1995). SLU Epsilon-arkivet.
- Lundgren, Kurt. Borgholms Slott vårt goda nöje. Carl Gustaf och Nicodemus Tessin 1650–1660. Lingstad Bok & Bild (2003).
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
