Snabbfakta om Medelpad
- Region: Norrland (mellan Hälsingland och Ångermanland, längs Indalsälven och Ljungan)
- Svenskt sedan: Forntid (kärnsvenskt norrlandslandskap)
- Landsarkiv: Riksarkivet i Härnösand
- Arkivprefix: SE/HLA
- Härads-indelning: Inga härader – socknarna indelade i fögderier och skeppslag
- Äldsta lag: Hälsingelagen (tillämpad), från 1611 Norrlands lagsaga
- Hovrätt: Svea hovrätt från 1614, från 1948 hovrätten för Nedre Norrland
- Viktigaste tingsorter: Sundsvall, Skön, Selånger (Näs), Tuna, Torp
Letar du efter förfäder i Medelpad? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i landskapet, vilka arkiv som bevarar domböckerna, varför Medelpad är unikt för att sakna häradsindelning och konkreta resurser för forskning. Medelpad är ett av Sveriges geografiskt minsta landskap, men det har en helt unik administrativ historia: socknarna var aldrig indelade i härader, utan i fögderier och äldre skeppslag. Landskapet ligger längs Bottenhavskusten mellan Hälsingland och Ångermanland, med Sundsvall som residensstad sedan 1621.
Historisk bakgrund och rättskipning i Medelpad
Medelpad är ett av Sveriges geografiskt minsta landskap, men har en oerhört rik historia. Namnet ”Medelpad” anses betyda ”den mellersta stigen” eller ”mittenlandskapet” — placerat mellan Hälsingland i söder och Ångermanland i norr. Geografiskt präglas Medelpad av två stora älvar: Indalsälven i norr och Ljungan i söder, samt en oerhört bördig kuststräcka längs Bottenhavet. De viktigaste socknarna ligger kring dessa älvar och längs kusten.
Det som gör Medelpad helt unikt är att landskapet aldrig haft härader. Medan de flesta svenska landskap delas i härader, var Medelpads socknar istället indelade i fögderier (administrativt) och äldre skeppslag (rättsligt). Medelpad var delat i minst sex skeppslag med särskilda ting. Landskapets allmänna ting har hållits omväxlande i Skön och vid Näs i Selånger under medeltiden. Denna struktur skiljer Medelpad från övriga svenska landskap och påverkar hur du söker i arkivmaterialet.
Medelpad omfattades under tidig medeltid av Hälsingelagen (från cirka 1320) — samma lag som tillämpades i hela norrländska kusten. Från senast 1401 ingick Medelpad i Upplands lagsaga, och från 1611 i Norrlands lagsaga när den bildades. Detta är centralt: under medeltiden tillämpades Hälsingelagen, men från 1300-talet och framåt också Magnus Erikssons landslag. För släktforskare med medeltida material söker du i Uppland-relaterade material före 1611, och därefter i Norrlands lagsagas dokumentation.
Medelpad har två viktiga forntida kommunikationsleder som präglat befolkningens rörlighet och rättsforum: Sankt Olofsleden var en pilgrimsled mellan Selångers utskeppningshamn (Kungsnäs, kallad ”Näs” i Hälsingelagen) och Nidaros (Trondheim) i Norge. Norrstigen var en förhistorisk led som löpte längs hela Norrlandskusten. Kungsnäs vid Selångers utskeppningshamn fungerade som fogderesidens och kungsgård under medeltiden — en geografiskt betingad mötesplats för vägarna från norr, söder och från kusten. Prostsäte fanns vid försvarskyrkan i Skön.
Komplett tingslags- och stadslista för Medelpad
Medelpad omfattar 18 socknar plus Sundsvalls stadsförsamling. Eftersom landskapet saknar häradsindelning hade tingslagsstrukturen sin egen utveckling — från medeltidens skeppslag via 1700- och 1800-talets enskilda tingslag till modern domsagostruktur. Arkivmaterial förvaras hos Riksarkivet i Härnösand med prefixet SE/HLA. Verifiera alltid med Riksarkivets NAD.
| Tingslag / domstol | Arkivnummer (NAD) | Period / område |
|---|---|---|
| Inskrivningsdomarens i Medelpads västra domsaga arkiv | SE/HLA/1040220 | Inskrivningsmaterial för västra Medelpad. Fastigheter, lagfarter, inteckningar. |
| Medelpads östra domsaga | Sök i NAD (förvaras vid SVAR Ramsele) | 1879–1965. Indal, Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag. Tingsplats Sundsvall. |
| Medelpads västra domsaga | Sök i NAD | 1879–1965. Selånger, Torp, Tuna tingslag. Tingsplats Sundsvall (1914–1965). Tingshus i Hammar Fränsta före 1914. |
| Medelpads domsaga (återbildad) | Sök i NAD | 1965–1970. Hela Medelpad utom Alnö, Skön och Selånger (Sundsvalls rådhusrätt). |
| Medelpads tingsrätt | Sök i NAD | 1971–1972. Övergångsperiod innan Sundsvalls tingsrätt. |
| Sundsvalls tingsrätt | Sök i NAD | Från 1972 hela Medelpad. Sundsvalls rådhusrätt redan från 1971 in. |
| Tuna tingslag | Sök i NAD | Före 1914. Attmar, Stöde, Tuna socknar. |
| Torps tingslag | Sök i NAD | Före 1914. Torp, Borgsjö, Haverö socknar. |
| Selångers tingslag | Sök i NAD | Före 1914. Selånger, Sättna socknar. |
| Ljustorps tingslags häradsrätt | Sök i NAD | Före 1925. Ljustorps socken. |
| Njurunda tingslags häradsrätt | Sök i NAD | Före 1925. Njurunda socken. Hellbom-utgåvor finns. |
| Sköns tingslag | Sök i NAD | Före 1925. Skön socken. |
| Indals tingslag | Sök i NAD | Före 1936. Indal, Liden, Holm socknar. |
| Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslags häradsrätt | Sök i NAD | 1925–1936. Sammanslagning av tre tingslag. |
| Medelpads östra domsagas tingslag | Sök i NAD | 1936–1965. Indal + Njurunda/Skön/Ljustorp. Åtta socknar. |
| Medelpads västra domsagas tingslag | Sök i NAD | 1914–1965. Selånger+Torp+Tuna. Åtta socknar. |
| Sundsvalls rådhusrätt och magistrat | Sök i NAD (SE/HLA) | 1621–1971. Sundsvalls stadens lägsta domstol. |
Viktiga rättsfall och historiska händelser från Medelpad
Medelpads rättshistoria präglas av medeltida kommunikationsleder, Sundsvalls roll som norrländsk handelsstad och rysshärjningarnas förödelse 1721. Här är några dokumenterade exempel.
Stigeskatten i Indal – 2 000 vikingamynt
Stigeskatten i Indal är en av Sveriges mest spektakulära vikingatida silverdepåer — cirka 2 000 till 3 000 silvermynt om 3 kg vikt, präglade av såväl islamska kalifat som en rad europeiska kungar. Skatten visar att Medelpad var en aktiv del av vikingatidens handelsnätverk. Längs Indalsälven bedrevs skinn- och pälshandel sedan järnåldern. En fångstkultur, eventuellt samisk, levde i inlandet sida vid sida med bondekulturen och stod för skinnvarorna. Huvudavnämare för järn- och skinnhandel var Mälardalen, som i sin tur hade handelsförbindelser med övriga Europa. För släktforskare med medelpadanor är detta kontext: dina förfäder levde i ett område med långa internationella handelstraditioner.
Sankt Olofsleden och Kungsnäs
Kungsnäs vid Selångers utskeppningshamn var Medelpads viktigaste medeltida förvaltningscentrum. Platsen kallas ”Näs” i Hälsingelagen och fungerade som fogderesidens och kungsgård — en geografiskt betingad mötesplats för vägarna från norr, söder och kusten. Härifrån startade Sankt Olofsleden, en pilgrimsled till Nidaros (Trondheim) i Norge. Pilgrimer från hela Östersjöregionen passerade här på väg till Olav den helliges grav. Prostsäte fanns vid försvarskyrkan i Skön. Stormän hade även säte vid Kvissle/Nolby i Njurunda socken längs Norrstigen — av vissa forskare tolkat som kungsgården ”Hög på Norrstigen”. För släktforskare betyder detta att förfäder från Selånger, Skön eller Njurunda från medeltiden kan ha kopplingar till kunglig administration eller pilgrimsverksamhet.
Sundsvall får stadsprivilegier av Gustav II Adolf
År 1621 fick Sundsvall stadsprivilegier av kung Gustav II Adolf. Staden anlades vid Sundsvallsfjärden mellan Selångers och Sköns socknar och blev tidigt centrum för norrländsk handel. Sundsvalls stadsvapen — en stormhatt över två korslagda muskötgafflar — går tillbaka på ett sigill från 1624 års privilegiebrev. Staden hade egen rådhusrätt från 1621 till 1971 — exakt 350 år som självständig domstol. Sundsvall blev under 1800-talet centrum för Sveriges största sågverks- och timmerindustri, och kallades ”Stenstaden” efter att den återuppbyggts i sten efter den stora branden 1888. Den moderna Sundsvallsregionen omfattar idag flera tidigare landskommuner som uppgick i Sundsvall vid kommunreformerna 1965 och 1974.
Slaget vid Selånger – Sundsvall bränns
Norrlandskusten drabbades hårt av rysshärjningarna under de sista åren av stora nordiska kriget 1719–1721. I maj 1721 stod slaget vid Selånger mellan ryska landstigningsstyrkor och svenska försvarare. Sundsvall och ett antal mindre bruksorter anfölls, plundrades och brändes ned. Detta innebar en katastrof för Medelpads ekonomi och förstörde många kyrkböcker, jordeböcker och privata arkiv. För släktforskare betyder rysshärjningarna att material från före 1721 ofta är ofullständigt eller saknas helt. Stenkyrkor från medeltiden i Kvissle, Selånger, Njurunda, Skön, Alnö, Tuna, Stöde, Haverö, Torp och Liden överlevde dock, och deras äldsta delar bevarar fortfarande medeltida byggnadsarv.
Saköresbok för Medelpad – Hellboms standardverk
Algot Hellboms Saköresbok för Medelpad 1541–1609, utgiven i Umeå 1976, är en av Sveriges mest värdefulla utgåvor av tidigt 1500-tals rättsmaterial. Saköresböckerna fungerar som personregister till tingens böter och innehåller information om alla som dömts vid Medelpads ting under 68 år. Hellbom har också utgivit Tingsprotokoll för Njurunda i två volymer (Sundsvall 1982/1983) — den enda systematiska utgåvan av en medelpadsk häradsrätt. Det finns dessutom ett Personregister till Medelpads dombok 1609–1625 som förvaras vid Härnösands landsarkiv och kan i viss utsträckning beställas från SVAR. Tillsammans utgör dessa tre verk grunden för Medelpads tidiga 1600-talsforskning.
Medelpadsmål och språkkällan i domböckerna
Medelpad har en distinkt nordsvensk dialekt som ligger mellan hälsingska och ångermanländska. I 1600- och 1700-talets domböcker möter du standardsvenska med inslag av lokala uttryck. I inlandet — särskilt Borgsjö, Haverö och Torp — möter du skogsfinska personnamn från 1580-talet och framåt. I de norrländska kustsocknarna förekommer också inflytande från Tröndelag och Jämtland — efterledet -ånger (i Selånger) och -hem (i Vattjom och Häljum) anses ha kommit med en tidig invandring av en jordbrukande befolkning från Norge.
Termer du kan stöta på
| Term | Betydelse |
|---|---|
| Skeppslag | Forntida administrativ enhet i Medelpad. Landskapet hade minst sex skeppslag. Ovanlig term som visar kustnära folklands ursprung. |
| Tingslag | Norrländsk term för geografisk indelning för rättskipning. Medelpad har olika tingslag genom historien (Tuna, Torp, Selånger, Ljustorp, Njurunda, Skön, Indal). |
| Fögderi | Administrativ enhet som ersatte häradsindelningen i Medelpad. Medelpad hade flera olika fögderier genom historien. |
| Kungsnäs | ”Näs” i Hälsingelagen. Fogderesidens och kungsgård vid Selångers utskeppningshamn under medeltiden. |
| Sankt Olofsleden | Medeltida pilgrimsled mellan Selånger och Nidaros (Trondheim) i Norge. |
| Norrstigen | Förhistorisk led som löpte längs hela Norrlandskusten genom Medelpad. |
| Saköre | Böter som utdömdes vid tinget. Saköresböckerna fungerar som personregister till domböckerna. |
| Stenstaden | Smeknamn på Sundsvall efter den stora återuppbyggnaden i sten efter branden 1888. |
| Skogsfinne | Finsk invandrare från Savolax som koloniserade Medelpads inlandsskogar från 1580-talet och framåt. |
| Norrlands lagsaga | Lagsaga som bildades 1611 och omfattade hela Norrland. Medelpad ingick från bildandet. |
Personnamn följer standardsvensk patronymikon-tradition. Förnamnen är konventionellt nordsvenska: Erik, Olof, Per, Lars, Pål, Måns, Anders, Sven, Eskil. Ortnamn slutar ofta på -berg, -mo, -byn, -åsen, -fors, -dal. Karaktäristiska medelpadska ortnamn är -ånger (Selånger, Häljum, Vattjom — av norskt ursprung) och -varv (Vivstavarv, Skönvik-Wifstavarf — kopplade till sågverkstiden). Längs Indalsälven förekommer många namn med -ås, -näs, -udden. I inlandssocknarna möter du finska familjenamn från 1580-talet och framåt.
Tidslinje för rättskipningen i Medelpad
- Järnålder/vikingatid: Skinn- och pälshandel längs Indalsälven. Sex skeppslag etableras
- ~1000-tal: Stigeskatten i Indal nedgrävs (2 000+ silvermynt)
- 1100–1200-tal: Stenkyrkor byggs i Kvissle, Selånger, Njurunda, Skön, Alnö, Tuna, Stöde, Haverö, Torp, Liden
- ~1320: Hälsingelagen införs i Medelpad – ”Näs” omnämns
- 1300-tal: Magnus Erikssons landslag införs – Hälsingelagen blir kvar i komplement
- 1401: Medelpad senast nu inom Upplands lagsaga
- 1541–1609: Medelpads saköresbok förs (utgiven av Hellbom 1976)
- 1580-tal: Skogsfinnar från Savolax börjar kolonisera Medelpads inlandsskogar
- 1609–1625: Medelpads dombok (personregister vid Härnösands landsarkiv)
- 1611: Norrlands lagsaga bildas – Medelpad övergår från Upplands lagsaga
- 1614: Svea hovrätt inrättas – andra instans för Medelpad
- 1621: Sundsvall får stadsprivilegier av Gustav II Adolf
- 1624: Sundsvalls stadssigill från detta år bevarat
- 1634: Axel Oxenstiernas länsreform – Västernorrlands län etableras
- 1647: Härnösands stift bildas – Medelpad övergår från Uppsala stift
- 1719–1721: Rysshärjningarna i Norrland
- 1721-05-25: Slaget vid Selånger – Sundsvall bränns av ryska styrkor
- 1734: 1734 års lag införs i Medelpad
- 1849: Lagmansrätt avskaffas, häradsrätt direkt underordnad hovrätten
- 1862: Kommunindelningen införs – Medelpads socknar blir landskommuner
- 1879-01-01: Medelpads domsaga delas i östra och västra domsagor
- 1881–1917: Medelpads östra och västra fögderier
- 1888: Stora branden i Sundsvall – staden återuppbyggs som Stenstaden
- 1914-01-01: Medelpads västra domsagas tingslag bildas (Selånger+Torp+Tuna)
- 1918–1946: Vivsta och Ljunga fögderier
- 1925-01-01: Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslags häradsrätt bildas
- 1936-01-01: Medelpads östra domsagas tingslag bildas (Indal + Njurunda/Skön/Ljustorp)
- 1946–1971: Indals och Sundsvalls fögderier
- 1948: Hovrätten för Nedre Norrland bildas – Medelpad övergår från Svea hovrätt
- 1965-01-01: Medelpads domsaga återbildas. Alnö, Skön och Selånger till Sundsvalls rådhusrätt
- 1971: Sundsvalls rådhusrätt övergår i Sundsvalls tingsrätt. Medelpads tingsrätt bildas
- 1972: Hela Medelpad förs till Sundsvalls tingsrätt
- 1974: Kommunreformen – Njurunda, Indal/Liden/Holm m.fl. uppgår i Sundsvalls kommun
- 1976: Algot Hellboms Saköresbok för Medelpad 1541–1609 publiceras i Umeå
- 1982–1983: Hellboms Tingsprotokoll för Njurunda i två volymer publiceras i Sundsvall
- 2010: Landsarkivet i Härnösand uppgår i Riksarkivet
Var hittar du domböckerna?
Domböckerna från Medelpad bevaras hos Riksarkivet i Härnösand med prefixet SE/HLA. Mycket äldre material finns digitaliserat hos Svensk Arkivinformation Ramsele, mediakonverteringscentrum för Norrland. Arkiv Digital har också omfattande nyfotograferat material från Medelpads tingslag.
Riksarkivet och öppna källor
- Riksarkivets digitala forskarsal – kostnadsfri tillgång till Medelpads tingslagsmaterial.
- Riksarkivet i Härnösand – officiell hemsida med information om norrländskt material.
- Svensk Arkivinformation Ramsele – mediakonverteringscentrum med digitaliserat material för Norrland. Medelpads östra domsaga finns där.
- Medelpadsarkiv (Sundsvalls kommun) – Kulturmagasinet i Sundsvall förvarar kommunala och lokala arkiv.
- Föreningsarkivet i Västernorrland. Medelpadsdepån (SE/FAY2) – för förenings- och privatarkiv.
- Saköreslängderna – fungerar som personregister till domböckerna och finns oftast i slutet av varje ting.
- Torparförsvarshandlingar för Medelpad, Ångermanland och Jämtland 1763–1797 – Riksarkivets specialsök för torpar-anor.
Abonnemang och Hellbom-utgåvor
- Arkiv Digital – nyfotograferade bilder med generellt bättre kvalitet än Riksarkivets. Innehåller Medelpads domsaga, Medelpads västra domsagas häradsrätt, Medelpads östra domsagas häradsrätt och Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslags häradsrätt.
- Hellbom, Algot: Saköresbok för Medelpad 1541–1609. Umeå (1976). Den viktigaste utgåvan av Medelpads tidiga 1500-tal.
- Hellbom, Algot: Tingsprotokoll för Njurunda. Sundsvall (1982/1983), vol 1–2.
- Personregister till Medelpads dombok 1609–1625 – vid Härnösands landsarkiv, kan i viss utsträckning beställas från SVAR.
- Almquist, Jan Eric: Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. P.A. Norstedt & söners förlag, Stockholm (1954). sid. 429–434 om Medelpad.
Specialdomstolar och relaterade rättsforum
Förutom de allmänna häradsrätterna och rådhusrätterna fanns flera specialdomstolar som är värda att känna till:
- Svea hovrätt (Stockholm, från 1614, för Medelpad till 1948) – andra instans.
- Hovrätten för Nedre Norrland (från 1948) – ny andra instans för Medelpad.
- Norrlands lagsaga (från 1611) – samlat lagsagaforum för Norrland.
- Uppsala stift (till 1647) – för kyrkliga mål, äktenskapsskillnader, sedlighetsmål.
- Härnösands stift (från 1647) – Medelpads nya kyrkliga forum.
- Sundsvalls rådhusrätt (1621–1971) – stadens lägsta domstol i 350 år.
- Inskrivningsdomarens i Medelpads västra domsaga (SE/HLA/1040220) – lagfarter och fastighetsmål.
- Länsstyrelsen i Västernorrlands län – administrativa mål från 1634 och framåt.
- Sundsvalls sjömanshus – för sjömän och kustfamiljer från 1700-talet och framåt.
Praktiska forskartips för Medelpad
- Glöm härader – Medelpad har inga härader. Sök istället i tingslag och fögderier.
- För 1500- och tidigt 1600-tal – använd Hellboms saköresbok 1541–1609 och Personregister till Medelpads dombok 1609–1625.
- För Njurunda-anor – använd Hellboms Tingsprotokoll för Njurunda (1982/1983, vol 1–2). Komplett material för socknen.
- För perioden 1879–1965 – välj rätt domsaga: östra (Indal, Njurunda, Skön, Ljustorp) eller västra (Selånger, Torp, Tuna).
- Tingslagsstrukturen ändrades flera gånger – Tuna+Torp+Selånger sammanslås 1914, Njurunda+Skön+Ljustorp 1925, Indal+Njurunda/Skön/Ljustorp 1936.
- För Sundsvallsanor 1621–1971 – sök i Sundsvalls rådhusrätt och magistrat (separat från landsbygdens tingslag).
- För Alnö, Skön och Selånger 1965–1971 – sök i Sundsvalls rådhusrätt, inte i Medelpads domsaga.
- Före 1611 – Medelpad ingick i Upplands lagsaga. Sök i Uppland-relaterade lagsagaakter.
- För kustsamhällen – Sundsvalls sjömanshus dokumenterar sjömän från 1700-talet och framåt.
- För 1721-händelser – rysshärjningarna förstörde mycket material. Bygg ut din forskning från överlevande material.
- Använd Maritas 9 tips för gammal handstil – medelpadska handlingar följer standard nordsvensk skrifttradition.
- Konsultera vårt Dombokslexikon för okända juridiska termer och vårt Föremålslexikon för föremål i bouppteckningar.
Vanliga frågor
Vilket landsarkiv har Medelpads domböcker?
Riksarkivet i Härnösand förvarar originalen från hela Medelpad med prefixet SE/HLA. Härnösand-arkivet täcker hela Norrland — Västernorrlands (där Medelpad ligger), Gävleborgs, Jämtlands och Västerbottens län. Det inrättades som självständigt landsarkiv 1935 och blev avdelning inom Riksarkivet 2010. Medelpads östra domsaga finns delvis digitaliserad hos Svensk Arkivinformation Ramsele. Medelpadsarkiv i Sundsvalls kommun (Kulturmagasinet) har också stora lokala samlingar.
Hur långt tillbaka finns domböcker från Medelpad?
Bevarade material går till 1541. Algot Hellboms Saköresbok för Medelpad 1541–1609 (Umeå 1976) täcker 68 år och innehåller personregister över alla som dömts vid Medelpads ting. Personregister till Medelpads dombok 1609–1625 finns vid Härnösands landsarkiv. För medeltida material söker du i Hälsingelagen och Uppland-relaterade dokument (Medelpad ingick i Upplands lagsaga från 1401).
Hade Medelpad en egen landskapslag?
Nej, Medelpad hade ingen egen landskapslag. Under medeltiden tillämpades Hälsingelagen (från cirka 1320). Hälsingelagens jurisdiktion sträckte sig över hela norrländska kusten. Detta är centralt: rättsterminologi och principer från Hälsingelagen påverkade Medelpads rättskultur. Från cirka 1350 gällde Magnus Erikssons landslag i hela landskapet. Från 1611 övergick Medelpad från Upplands lagsaga till Norrlands lagsaga.
Varför har Medelpad inga härader?
Medelpad är ett av få svenska landskap utan häradsindelning. Socknarna var istället organiserade i skeppslag (forntida administrativa enheter — minst sex i Medelpad) och senare i fögderier. Detta speglar Medelpads kustnära folklandsstruktur där sjöfart och fiske historiskt varit centrala. Skeppslagen var rättsliga enheter som höll egna ting. Landskapets allmänna ting har hållits omväxlande i Skön och vid Näs i Selånger under medeltiden. Denna unika struktur skiljer Medelpad från övriga svenska landskap.
Vad var Sankt Olofsleden och varför är den viktig?
Sankt Olofsleden var en medeltida pilgrimsled mellan Selångers utskeppningshamn (Kungsnäs) i Medelpad och Nidaros (Trondheim) i Norge. Pilgrimer från hela Östersjöregionen passerade här på väg till Olav den helliges grav. Selånger fungerade som Medelpads viktigaste utskeppningshamn under medeltiden och är omnämnt som ”Näs” i Hälsingelagen. Kungsnäs var fogderesidens och kungsgård. För släktforskare med medeltida anor kan personer som verkat vid pilgrimsleden eller i kungsgården dokumenteras i diplomsamlingar via Riksarkivet.
Vad hände vid rysshärjningarna 1721?
Under stora nordiska krigets sista år anföll ryska galärflottan Norrlandskusten 1719–1721. Den 25 maj 1721 stod slaget vid Selånger där Sundsvall och flera mindre bruksorter brändes och plundrades. För släktforskare betyder detta att material från före 1721 kan vara ofullständigt eller saknas helt. Kyrkböcker, jordeböcker och privata arkiv förstördes. Stenkyrkor från medeltiden i Kvissle, Selånger, Njurunda, Skön och Alnö överlevde dock branden och deras äldsta delar bevarar fortfarande medeltida byggnadsarv.
Vilka är Hellbom-utgåvorna?
Algot Hellbom (forskare verksam i Medelpadsregionen) gav ut tre centrala domboksverk för Medelpad: Saköresbok för Medelpad 1541–1609 (Umeå 1976), och Tingsprotokoll för Njurunda i två volymer (Sundsvall 1982 och 1983). Tillsammans täcker dessa nästan 100 år av tidigt 1500-tal till tidigt 1600-tal med komplett namnregister. Saköresboken är särskilt värdefull eftersom den innehåller alla personer som fått böter — vilket innebär en stor del av befolkningen. För Njurunda har du dessutom systematisk tingsdokumentation. Dessa tre verk utgör grunden för Medelpads tidigare 1600-talsforskning.
Var ska jag börja om jag är nybörjare?
Börja med att fastställa din förfaders socken (av 18 socknar i Medelpad). Kontrollera sedan vilket tingslag socknen hörde till för relevant tidsperiod — tingslagstrukturen ändrades 1879, 1914, 1925, 1936 och 1965. För Njurunda-anor börja med Hellbom-utgåvorna. För 1500-tal sök i Hellboms saköresbok. För Sundsvallsanor 1621–1971 sök i rådhusrätten separat från landsbygdens tingslag. Använd Arkiv Digital eller Riksarkivets digitala forskarsal för primärmaterialet. Vår guide till att hitta rätt dombok går igenom processen steg för steg.
Källor och vidare läsning
- Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)
- Riksarkivet i Härnösand – officiell hemsida
- Medelpadsarkiv – Sundsvalls kommun
- Arkiv Digital
- Hellbom, Algot. Saköresbok för Medelpad 1541–1609. Umeå (1976).
- Hellbom, Algot. Tingsprotokoll för Njurunda. Sundsvall (1982/1983), vol 1–2.
- Almquist, Jan Eric. Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. P.A. Norstedt & söners förlag, Stockholm (1954). sid. 429–434.
- Collin, Hans Samuel & Schlyter, Carl Johan. Samling af Sweriges gamla lagar – Hälsingelagen.
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
