Snabbfakta om Lappland
- Region: Norrland (nordligaste, gränsar Norge och Finland – Sveriges enda landskap utan kust)
- Svenskt sedan: Forntid (samiskt urhem, koloniserades successivt från 1600-tal)
- Landsarkiv: Riksarkivet i Härnösand
- Arkivprefix: SE/HLA
- Indelning: Åsele, Ume, Pite, Lule och Torne lappmarker (Kemi lappmark förlorades 1809)
- Äldsta lag: Hälsingelagen (i takt med koloniseringen), från 1611 Norrlands lagsaga. Samisk sedvanerätt parallellt
- Hovrätt: Svea hovrätt till 1936, sedan hovrätten för Övre Norrland i Umeå
- Viktigaste tingsorter: Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Jukkasjärvi, Karesuando, Åsele
Letar du efter förfäder i Lappland? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i Sveriges enda landskap utan kust, vilka arkiv som bevarar domböckerna, hur lappmarkerna administrerades genom historien, och konkreta resurser för samisk släktforskning. Lappland är Sveriges geografiskt största landskap och täcker en yta större än Norge. Det är samernas urhem och har en helt unik administrativ historia: landskapet har genom seklerna varit indelat i fem (sex inkl. Kemi) lappmarker, var och en med egen tingsverksamhet och specifik rättsstatus.
Historisk bakgrund och rättskipning i Lappland
Lappland är Sveriges enda landskap utan kust och Sveriges geografiskt största landskap. Det sträcker sig från Hälsinglands gräns i söder till Treriksröset i nordväst, från norska gränsen i väster till Bottenvikens kuststräcka i öster. Landskapet är samernas urhem och har genom historien karaktäriserats av samisk rennäring, fiske, jakt och senare svensk kolonisering från 1600-talets mitt. Geografin domineras av fjällmassiv, skogar, sjöar och stora vattendrag som Ume älv, Pite älv, Lule älv och Torne älv.
Lappland har genomgått en mycket komplex administrativ utveckling. Området har aldrig haft en egen landskapslag — under medeltiden tillämpades Hälsingelagen i takt med koloniseringen, parallellt med samisk sedvanerätt. Från cirka 1350 gällde formellt Magnus Erikssons landslag. Från 1611 ingick området i Norrlands lagsaga. Lapplands tingsverksamhet har dock alltid hanterats inom ramen för lappmarkstingslag med specialdomstolar och justitiarier — inte vanliga häradsrätter.
Lappland har historiskt varit indelat i sex lappmarker: Åsele lappmark (södra Lappland), Ume lappmark (även kallad Lycksele lappmark – Lycksele, Malå, Sorsele, Storumans kommuner med de historiska lappbyarna Umbyn, Gran, Ran och Vapsten), Pite lappmark (Arvidsjaur, Arjeplog), Lule lappmark (Jokkmokk, Gällivare), Torne lappmark (Jukkasjärvi, Karesuando) och Kemi lappmark (förlorades till Ryssland 1809 och tillhör nu Finland). Varje lappmark hade egen tingsverksamhet och egna lappbyar med specifik rättsstatus.
En central tidigaste händelse är hertig Karls ordning 1602 för ”then Skatt Lapperne vthgöre skole”. Enligt denna skulle ett register upprättas över alla som bodde i lappmarkerna. Lappfogden Karl Unesson upprättade samma år ett register för ”Wmå och Ångermanne Lapper” som innehåller namn på alla samer som vid denna tid skattade inom området, hushållens sammansättning, antal renar och fiskevatten. Detta är en av Sveriges äldsta detaljerade källor för samisk befolkning. Anders Bures karta över Nordkalotten 1611 är den första att tydligt visa ”Uma Lappmarck” som administrativ enhet. När Johan Graan blev landshövding i Västerbottens län 1653 påbörjade han systematisk kartläggning av lappmarkerna. 1670 sände han en skrivelse till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie, och 1671 skickades lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm ut i fält. Resultatet blev en karta över Umbyn och Granbyn med alla lappskatteland inritade med namn på land och innehavare.
Komplett tingslags- och lappmarkslista för Lappland
Lappland har historiskt varit indelat i fem (sex inkl. Kemi) lappmarker, var och en med egen tingsverksamhet. Sedan 1820 är området administrativt delat mellan Västerbottens och Norrbottens län — Åsele, Ume och delar av Pite lappmark hör till Västerbotten, medan Lule och Torne lappmark (samt Arjeplog och Arvidsjaur från 1837) hör till Norrbotten. Arkivmaterial förvaras hos Riksarkivet i Härnösand med prefixet SE/HLA. Verifiera alltid med Riksarkivets NAD.
| Tingslag / domstol | Arkivnummer (NAD) | Period / område |
|---|---|---|
| Lycksele tingslags häradsrätts arkiv | Sök i NAD (SE/HLA) | Ume lappmark. Lycksele, Malå, Sorsele, Storumans kommuner. Lappskattelandshandlingar AIa:11–17 (1810–1829). |
| Åsele lappmarks tingslag | Sök i NAD (SE/HLA) | Åsele lappmark från 1648 (Drottning Kristinas Åsele kyrkplats). Södra Lappland. |
| Arvidsjaurs tingslags häradsrätts arkiv | Sök i NAD (SE/HLA) | Pite lappmark. Lappskattelandshandlingar AIa:10–14 (1832–1859). |
| Arjeplogs lappmarks tingslag | Sök i NAD (SE/HLA) | Pite lappmark. Småprotokoll 1820–1866 (digitaliserat hos FamilySearch). |
| Jokkmokks lappmarks tingslag | Sök i NAD (SE/HLA) | Lule lappmark. Före 1820 i Västerbottens södra kontrakt, från 1820 i Norrbotten. |
| Gällivare lappmarks tingslag | Sök i NAD (SE/HLA) | Lule lappmark. Före 1820 i Västerbottens södra kontrakt, från 1820 i Norrbotten, från 1904 i Gällivare domsaga. |
| Jukkasjärvi lappmarks tingslag | Sök i NAD (SE/HLA) | Torne lappmark. Inkluderar Kiruna stad efter dess bildande. |
| Karesuando tingslag (tidigare Enontekis) | Sök i NAD (SE/HLA) | Torne lappmark. Bytte namn 1907 från Enontekis till Karesuando. |
| Sorsele tingslag | Sök i NAD (SE/HLA) | Ume lappmark. Senare egen kommun. |
| Malå tingslag | Sök i NAD (SE/HLA) | Ume lappmark. Senare egen kommun. |
| Justitiarie för lappmarkerna | Sök i NAD (SE/HLA) | 1680–1820. Extra ordinarie domhavanden specialiserad på samiska rättsfrågor. |
| Piteå domsaga (för Pite lappmark) | Sök i NAD (SE/HLA) | 1877–. Arvidsjaur och Arjeplog tingslag. Norrbottens län. |
| Gällivare domsaga | Sök i NAD (SE/HLA) | Från 1904. Jokkmokk, Gällivare och Jukkasjärvi/Karesuando lappmarks tingslag. |
| Västerbottens norra domsaga (för Ume/Åsele) | Sök i NAD (SE/HLA) | Från 1820. Lycksele och Åsele lappmark. |
| Avvittringsrätt för Lappland | Sök i NAD (SE/HLA) | Norrländsk specialdomstol från ca 1820. Skiljde kronans jord från enskildas i lappmarken. |
Viktiga rättsfall och historiska händelser från Lappland
Lapplands rättshistoria präglas av samisk sedvanerätt, statlig kolonisering och lappskatteland-systemet. Här är de viktigaste dokumenterade händelserna.
Hertig Karls ordning för samers skatt – det första lappregistret
År 1602 utfärdade hertig Karl (sedermera Karl IX) en ny ordning för ”then Skatt Lapperne vthgöre skole”. Enligt denna skulle ett register upprättas över alla som bodde i lappmarkerna, samt skrivas upp hur många sjöar och vattendrag som fanns i varje lappmark och vilka som hittills brukat dem. Lappfogden Karl Unesson upprättade samma år ett register för ”Wmå och Ångermanne Lapper” — för Ume och Ångermanna lappmarker. Registret innehåller namn på alla samer som vid denna tid skattade inom området, hushållens sammansättning, hur många renar var och en hade samt hur många fiskevatten de disponerade. Något motsvarande register upprättades inte för övriga lappmarker, vilket innebär att det finns ett unikt tidigt källmaterial om befolkningen i just Ume och Ångermanna lappmarker. För släktforskning är detta utomordentligt värdefullt material — den äldsta detaljerade befolkningskällan för södra Lappland.
Anders Bures karta över Nordkalotten – ”Uma Lappmarck” omnämns
År 1611 publicerade kartografen Anders Bure (1571–1646) en karta över Nordkalotten där termen ”Uma Lappmarck” för första gången tydligt återfinns som administrativ enhet. Detta dokumenterar formaliseringen av lappmarksbegreppet under tidiga 1600-talet. Bure var del av Bureätten — samma släkt som Katarina Bure, prästhustrun i Gävle 1675. Han var en banbrytande kartograf som systematiskt dokumenterade norra Sverige. Hans karta visar lappmarkernas indelning och utbredning vid denna tid. För släktforskning är Bures karta värdefull som referens för 1600-talets administrativa geografi i Lappland.
Drottning Kristina anlägger Åsele kyrkplats
År 1648 lät drottning Kristina anlägga Åsele kyrkplats. Detta innebar att samerna i Ångermanna lappmark fick egen kyrkplats och senare administrativ tillhörighet — Åsele lappmark bildades som separat enhet. Den södra delen av den gamla Laisbyn fördes då också över från Ume lappmark till Åsele. Detta var del av en systematisk svensk kolonisering av lappmarkerna med kyrkbygge som första steg — kyrkplatser blev administrativa centra där samerna kunde döpa barn, vigas, och möta svensk administration. Liknande kyrkplatser anlades i Lycksele (1607), Arvidsjaur, Arjeplog och Jukkasjärvi. För släktforskning är 1648 ett centralt år — från detta år finns kyrkliga handlingar för Åsele och bygdens samiska befolkning.
Johan Graans lapplandskartläggning
När Johan Graan blev landshövding i Västerbottens län 1653 påbörjade han systematisk kartläggning av lappmarkerna. År 1670 sände han en skrivelse till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie där han argumenterade för svensk kolonisering av lappmarkerna baserat på lövskogsområden lämpliga för djurhållning. Han hade själv upprättat ett utkast till jordebok över Ume lappmark 1670 med namn på alla skattebetalande samer, vilka land de brukar och vilka fiskevatten som hör till respektive land. Inte heller detta jordeboksarbete fick någon fortsättning i övriga lappmarker — vilket innebär att Ume lappmark har unikt rikt 1600-talsmaterial. År 1671 skickade Graan ut lantmätaren Jonas Persson Gedda, notarien Anders Olofsson Holm samt malmletaren Erik Olofsson i fält. Resultatet blev en karta över Umbyn och Granbyn med alla lappskatteland inritade — namn på land, innehavare och tillhörande fiskevatten. På kartan markerades dessutom 56 möjliga platser för nybyggen. Detta är Sveriges äldsta detaljerade lappskattelandskarta.
Justitiarie för lappmarkerna – egen specialdomare
I samband med delningen av Västerbottens domsaga 1680 tillsattes en extra ordinarie domhavanden (med titeln justitiarie) för lappmarkerna i Västerbotten. Denna justitiarie specialiserade sig på samiska rättsfrågor — lappskatteland, renbete, samiska arvstvister, gränstvister mellan lappbyar och kolonisationsrelaterade mål. Justitiarien arbetade parallellt med de allmänna häradsrätterna och var en unik svensk rättslig institution. Genom systemet säkerställdes att samiska rättsfrågor hanterades av en jurist med specialkompetens. Detta system varade fram till 1820 då Norrbottens domsaga bildades och lappmarkerna delades mellan de två länen. Justitiariens arkiv är central för samisk släktforskning under 1700-talet.
Samuel Liljeblads Lappska Resa – tidig forskningsdokumentation
Den 29 maj 1788 anträdde botanikern och språkforskaren Samuel Liljeblad sin DIARIUM för en Lappsk Resa. Detta dagboksmaterial dokumenterar samisk befolkning, språk, kultur och rättsliga förhållanden i lappmarkerna under sent 1700-tal. Liljeblad var en av Linnés efterföljare och hans resedagbok är värdefull primärkälla. Originalen finns idag i Uppsala universitetsbibliotek (Handskrift S 40) och Nordiska Museets arkiv (Nm 25.365). För släktforskning är Liljeblads observationer av byar och familjer ett kompletterande material till de officiella arkiven. Andra viktiga forskningsresenärer från perioden inkluderar kyrkoherden Jacob Thurdfjaell (1736–1785) som skrev Anmärkningar rörande Juckasjärfvi Lappmark (1775), och kyrkoherdarna Jonas Ol. Hollsten (1717–1789) och Samuel Öhrling (1747–1799) som dokumenterade Luleå lappmark, Jokkmokks pastorat och Jokkmokks socken.
Arjeplog och Arvidsjaur överförs till Norrbotten
Enligt ett beslut 1837 överfördes Lapplandsförsamlingarna Arjeplog och Arvidsjaur från Västerbottens län till Norrbottens län. Detta innebär att administrativt material för dessa områden från 1837 hör till Norrbotten, medan tidigare material hör till Västerbotten. För släktforskning är detta avgörande: förfäder från Arjeplog och Arvidsjaur har material i båda länen beroende på tidsperiod. Senare, år 1868, överfördes Nordanås och Fjällnäs krononybyggen i Arjeplogs församling till Sorsele i Västerbottens län — dessa hade kyrkligt sett redan tillhört Sorsele. Den 15 juli 1867 skadades dessutom Arjeplogs prästgård i en eldsvåda, varför vissa äldsta dokument saknas. Arjeplogs församling bildades 1640 genom utbrytning från Arvidsjaur. 1700–1743 bildade Arjeplog och Arvidsjaur gemensamt pastorat; 1743–1776 Arjeplog och Silbojokk; från 1776 åter eget pastorat.
Samiska personer och språkkällan i domböckerna
Lapplands rättsliga material är flerspråkigt och flerkulturellt. I 1600- och 1700-talets domböcker möter du svenska kanslitext, men personnamn och ortnamn återspeglar samisk kultur. Samiska personnamn förekommer både i originalform (Áslat, Niillas, Heaika) och i försvenskade former (Per, Olof, Nils, Henrik). Patronymikon följer i alla traditionerna -son-systemet (Persson, Olofsson, Nilsson) även för samiska personer. Vissa domböcker dokumenterar samiska territoriella beteckningar för specifika renbetesland i originalform.
Termer du kan stöta på
| Term | Betydelse |
|---|---|
| Lappmark | Samiskt landområde med specifik rättsstatus. Sex historiska lappmarker: Åsele, Ume (Lycksele), Pite, Lule, Torne, Kemi (förlorad 1809). |
| Lappby | Traditionell samisk grupp med gemensam renbetesmark och rättigheter. Ume lappmark hade Umbyn, Granbyn, Ranbyn och Vapsten. |
| Lappskatteland | Samiskt skattnjord (renbetesland) som dokumenterades vid lappmarkernas tingslag. Gick i arv inom samiska släkter. |
| Lappmarksgräns | Lagstadgad gräns mellan lappmark och bondbygd. Påverkade vilken rättsstatus och kolonisationsregler som gällde. |
| Justitiarie | Extra ordinarie domhavanden för lappmarkerna 1680–1820. Specialdomare för samiska rättsfrågor. |
| Lappfogde | Statlig tjänsteman som drev in skatt från samer. Karl Unesson 1602 för Ume lappmark. |
| Kyrkplats | Centrum för samisk-svensk administration: kyrka, ting, marknad. Lycksele 1607, Åsele 1648, Arjeplog och andra senare. |
| Krononybygge | Statligt nybygge på kronans mark i lappmarken. Nordanås och Fjällnäs är exempel från Arjeplog (överförda till Sorsele 1868). |
| Avvittring | Process där kronans jord skildes från enskildas marker. Avvittringsrätter i Norrland från ca 1820. |
| Lappskola | Skola för samiska barn. Gällivare lappskola 1757–1879, Jokkmokks lappskola 1750–1873. |
| Pastorat | Kyrklig administrativ enhet ofta större än socknen. Arjeplog och Arvidsjaur bildade gemensamt pastorat 1700–1743. |
| Nasafjällsepoken | Period på 1630–1660-talet med silvergruvbrytning vid Nasafjäll. Påverkade lappbyar i Ume och Pite lappmarker. |
Personnamn följer flera traditioner. Samiska personnamn i original eller försvenskad form: Áslat/Aslak, Niillas/Nils, Heaika/Henrik, Biehtár/Per, Ovllá/Olof. Svenska personnamn i kolonisations- och administrativt sammanhang: Johan, Anders, Erik, Lars. Patronymikon följer -son-systemet (Persson, Olofsson, Nilsson). I lappmarkerna förekommer också samiska gårdsnamn med suffix -jaur (sjö), -jokk (älv), -varto (fjäll). Den samiska benämningen ”Sápmi” för Sameland förekommer i nyare material från 1900-talet och framåt. För släktforskning är det viktigt att veta att samma person kan ha både svenskt och samiskt namn i olika handlingar.
Tidslinje för rättskipningen i Lappland
- Förhistorisk tid: Samerna är ursprungsbefolkning. Samisk sedvanerätt tillämpas
- Medeltid: Hälsingelagen tillämpas i takt med koloniseringen längs kusten
- 1602: Hertig Karls ordning för samers skatt. Lappfogden Karl Unesson upprättar register för ”Wmå och Ångermanne Lapper”
- 1607: Lycksele kyrkplats anläggs som första kyrkliga centrum i Ume lappmark
- 1611: Anders Bures karta över Nordkalotten – ”Uma Lappmarck” som administrativ enhet
- 1611: Norrlands lagsaga bildas. Lappmarkerna ingår
- 1614: Svea hovrätt inrättas (Stockholm)
- 1630-tal: Nasafjällsepoken börjar – silvergruvbrytning vid Nasafjäll påverkar lappbyar
- 1640: Arjeplogs församling bildas genom utbrytning ur Arvidsjaur
- 1647: Härnösands stift bildas. Lappmarkerna övergår från Uppsala stift
- 1648: Drottning Kristina anlägger Åsele kyrkplats. Åsele lappmark bildas
- 1653: Johan Graan blir landshövding i Västerbottens län – påbörjar systematisk lappmarkskartläggning
- 1670: Johan Graans skrivelse till rikskansler Magnus Gabriel De la Gardie. Utkast till jordebok över Ume lappmark
- 1671: Lantmätaren Jonas Persson Gedda, notarien Anders Olofsson Holm + malmletaren Erik Olofsson i fält. Karta över Umbyn och Granbyn
- 1680: Västerbottens domsaga delas. Justitiarie för lappmarkerna tillsätts
- 1700: Arjeplog och Arvidsjaur bildar gemensamt pastorat
- 1734: 1734 års lag införs i Lappland
- 1743: Arjeplog och Silbojokk bildar gemensamt pastorat. Arvidsjaur blir eget
- 1750: Jokkmokks lappskola börjar (–1873)
- 1757: Gällivare lappskola börjar (–1879)
- 1775: Kyrkoherde Jacob Thurdfjaell skriver Anmärkningar rörande Juckasjärfvi Lappmark
- 1776: Silbojokk inkorporeras i Arjeplog. Arjeplog blir åter eget pastorat
- 1788-05-29: Samuel Liljeblads DIARIUM för en Lappsk Resa börjar
- 1809-09-17: Freden i Fredrikshamn – Kemi lappmark förloras till Ryssland
- 1810: Lycksele tingslags lappskattelandshandlingar börjar AIa:11 (–1829)
- 1820: Justitiarie för lappmarkerna upphör. Lappmarkerna delas mellan Västerbottens och Norrbottens domsagor
- 1820: Avvittringsrätt för Lappland bildas – skiljer kronans jord från enskildas
- 1832: Arvidsjaurs tingslags lappskattelandshandlingar börjar AIa:10 (–1859)
- 1837: Arjeplog och Arvidsjaur Lapplandsförsamlingar överförs från Västerbotten till Norrbottens län
- 1849: Lagmansrätt avskaffas, häradsrätt direkt underordnad hovrätten
- 1867-07-15: Eldsvåda i prästgården i Arjeplog – vissa äldsta dokument förstörs
- 1868: Nordanås och Fjällnäs krononybyggen i Arjeplog överförs till Sorsele i Västerbotten
- 1877: Piteå domsaga bildas med Arvidsjaur och Arjeplog tingslag
- 1904: Gällivare domsaga bildas. Jokkmokk och Gällivare överförs hit
- 1904: Luleå stift bildas – eget stift för Norrbotten/Lappland
- 1907: Enontekis tingslag byter namn till Karesuando tingslag
- 1928: Arjeplog delas i Arjeplogs och Södra Bergnäs kyrkobokföringsdistrikt
- 1936: Hovrätten för Övre Norrland bildas i Umeå. Lapplandsmål övergår från Svea
- 1971: Häradsrätter och rådhusrätter slås samman till tingsrätter
- 1991: Folkbokföringen överförs till skattemyndigheten. Kyrkobokföringsdistrikt upphör
- 2010: Landsarkivet i Härnösand uppgår i Riksarkivet
Var hittar du domböckerna?
Domböckerna från Lappland bevaras hos Riksarkivet i Härnösand med prefixet SE/HLA. Mycket äldre material finns digitaliserat hos Riksarkivet och Arkiv Digital. Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk har specialiserat sig på samisk dokumentation.
Riksarkivet och öppna källor
- Riksarkivets digitala forskarsal – kostnadsfri tillgång till lappmarkernas tingslagsmaterial.
- Riksarkivet i Härnösand – officiell hemsida med information om norrländskt material.
- Ajtte – Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Har framställt digitala kopior av ”Historiska källor rörande samer” från landsarkivet i Härnösand och Riksarkivet.
- Kansallisarkisto (Riksarkivet i Finland) – för material från Kemi lappmark efter 1809.
- Hülpherska samlingen – Västerås stiftsbibliotek Ms Ca 4. Innehåller anteckningar om Jukkasjärvi Lappmark (Jacob Thurdfjaell 1775), Luleå lappmark, Jokkmokks pastorat och Jokkmokks socken (Jonas Ol. Hollsten, Samuel Öhrling).
- Liljeblad, Samuel: DIARIUM för en Lappsk Resa (1788). Originalen i Uppsala UB S 40 och Nordiska Museet Nm 25.365.
- Räkenskapsbok för Scholorna i Lappmarken 1847–1861 – Uppsala universitetsbibliotek U 14b.
- Visitationsakter rörande Gällivare lappskola 1757–1879 – kopior i Härnösands landsarkiv.
- Visitationsakter rörande Jokkmokks lappskola 1750–1873 – kopior i Härnösands landsarkiv.
- Saköreslängderna – fungerar som personregister till domböckerna.
Abonnemang och tryckta källor
- Arkiv Digital – nyfotograferade bilder med generellt bättre kvalitet än Riksarkivets. Lappmarkernas tingslag välkatalogiserade.
- Arvidsjaurs tingslags häradsrätts arkiv. Urval av handlingar rörande lappskatteland AIa:10–14 (1832–1859). Digitala kopior av original i Landsarkivet i Härnösand.
- Lycksele tingslags häradsrätts arkiv. Urval av handlingar rörande lappskatteland AIa:11–17 (1810–1829). Digitala kopior av original i Landsarkivet i Härnösand.
- Arjeplogs tingslag Småprotokoll 1820–1866 (FamilySearch Catalog).
- Önnerfors, Elsa Trolle: Domsagohistoriker för Haparanda, Gällivare, Luleå och Piteå tingsrätter.
- Thurdfjaell, Jacob: Anmärkningar rörande Juckasjärfvi Lappmark (1775).
- Hollsten, Jonas Ol. & Öhrling, Samuel & Lundmark, J.: Handlingar rörande Luleå lappmark, Jockmocks pastorat samt Jockmocks sockn.
- Karl Unessons register 1602 – ”Wmå och Ångermanne Lapper”. I Hülpherska samlingen.
Specialdomstolar och relaterade rättsforum
Förutom de allmänna häradsrätterna och rådhusrätterna fanns flera specialdomstolar som är värda att känna till:
- Svea hovrätt (Stockholm, från 1614, för Lappland till 1936) – andra instans tidigare.
- Hovrätten för Övre Norrland (Umeå, från 1936) – nuvarande andra instans.
- Justitiarie för lappmarkerna (1680–1820) – extra ordinarie domhavanden för samiska rättsfrågor.
- Avvittringsrätt för Lappland (från ca 1820) – skiljde kronans jord från enskildas marker. Underställd landshövdingen.
- Uppsala stift (till 1647) – för kyrkliga mål i lappmarken.
- Härnösands stift (1647–1904) – för Lapplands kyrkliga mål.
- Luleå stift (från 1904) – eget stift för norra Norrland inkl. nordliga lappmarker.
- Lappskolornas administration – Gällivare lappskola 1757–1879, Jokkmokks lappskola 1750–1873.
- Sametinget (från 1993) – modern samisk självstyrande institution. Inte en domstol men hanterar samiska frågor.
- Foreningar för lapsk mission – missionsorganisationer som dokumenterade samisk befolkning.
Praktiska forskartips för Lappland
- Förstå lappmarksindelningen – Lappland har sex historiska lappmarker (Åsele, Ume, Pite, Lule, Torne, Kemi). Välj rätt för rätt period.
- Före 1820 – hela Lappland under Västerbottens domsaga med justitiarie för lappmarkerna.
- 1820–1837 – Pite lappmark (Arvidsjaur, Arjeplog) fortfarande i Västerbotten.
- Från 1837 – Arvidsjaur och Arjeplog överförs till Norrbottens län.
- För Ume lappmark-anor från 1600-tal – använd Karl Unessons register 1602 och Johan Graans jordebok 1670. Unikt rikt material.
- För Åsele-anor – kyrkliga handlingar från 1648 när Åsele kyrkplats anlades.
- För Arjeplog-anor – kontrollera att förfäder inte påverkats av eldsvådan 15 juli 1867 (vissa äldsta dokument saknas).
- För lappskatteland-forskning – Lycksele AIa:11–17 (1810–1829) och Arvidsjaur AIa:10–14 (1832–1859).
- För samisk släktforskning – kontakta Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk.
- För Kemi lappmark-anor – sök i Kansallisarkisto i Finland (förlorat 1809).
- För Sorsele och Storumans-anor – tidigare under Lycksele lappmark; Sorsele blev egen senare.
- Använd Maritas 9 tips för gammal handstil – lapplandska handlingar följer standard nordsvensk skrifttradition.
- Konsultera vårt Dombokslexikon för okända juridiska termer och vårt Föremålslexikon för föremål i bouppteckningar.
Vanliga frågor
Vilket landsarkiv har Lapplands domböcker?
Riksarkivet i Härnösand förvarar originalen från hela Lappland med prefixet SE/HLA. Härnösand-arkivet täcker hela Norrland — Västernorrlands, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. För Åsele, Ume och Pite lappmarker söker du under Västerbottens län; för Lule och Torne lappmarker under Norrbottens län. Material för Arjeplog och Arvidsjaur har dubbla tillhörigheter beroende på tidsperiod (efter 1837 i Norrbotten). Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk är en central kompletterande institution för samisk släktforskning.
Hur långt tillbaka finns domböcker från Lappland?
Karl Unessons register från 1602 för ”Wmå och Ångermanne Lapper” är Sveriges äldsta detaljerade källa om samisk befolkning — det innehåller namn på alla skattebetalande samer, hushållens sammansättning, antal renar och fiskevatten. Johan Graans jordebok för Ume lappmark från 1670 och kartan över Umbyn och Granbyn från 1671 är därnäst i ålder. Bevarade tingsprotokoll från lappmarkstingslag går till sent 1600-tal. Lappskattelandshandlingar finns från 1810 (Lycksele) och 1832 (Arvidsjaur).
Hur var lappmarkerna indelade?
Lappland har historiskt varit indelat i sex lappmarker: Åsele lappmark (södra Lappland från 1648), Ume lappmark (även kallad Lycksele lappmark – Lycksele, Malå, Sorsele, Storumans kommuner) med de historiska lappbyarna Umbyn, Gran, Ran och Vapsten, Pite lappmark (Arvidsjaur, Arjeplog), Lule lappmark (Jokkmokk, Gällivare), Torne lappmark (Jukkasjärvi, Karesuando) och Kemi lappmark (förlorades till Ryssland 1809 och tillhör nu Finland). Varje lappmark hade egen tingsverksamhet och egna lappbyar med specifik rättsstatus.
Vad är ett lappskatteland?
Lappskatteland var samiskt skattnjord — renbetesmark som dokumenterades vid lappmarkernas tingslag. Varje samisk släkt hade traditionellt rätt till specifika renbetesmarker som registrerades vid lokalt tingslag och gick i arv inom samiska släkter. Det liknade en form av familjeägd nyttjanderätt. Lappskattelandshandlingar finns bevarade vid Lycksele tingslags häradsrätt (volymer AIa:11–17 från 1810–1829) och Arvidsjaurs tingslags häradsrätt (volymer AIa:10–14 från 1832–1859). Dessa är central källa för samisk släktforskning och visar släktskapsmönster över generationer.
Vem var Johan Graan och varför är han viktig?
Johan Graan blev landshövding i Västerbottens län 1653 och påbörjade systematisk kartläggning av lappmarkerna. År 1670 sände han en skrivelse till rikskansler Magnus Gabriel De la Gardie där han argumenterade för svensk kolonisering av lappmarkerna. Han hade själv upprättat ett utkast till jordebok över Ume lappmark 1670. År 1671 skickade han ut lantmätaren Jonas Persson Gedda, notarien Anders Olofsson Holm och malmletaren Erik Olofsson — resultatet blev Sveriges äldsta detaljerade lappskattelandskarta över Umbyn och Granbyn. Inte heller detta arbete fick fortsättning i övriga lappmarker, vilket innebär att Ume lappmark har unikt rikt 1600-talsmaterial. Graan är central för samisk historiska forskning.
Vad var Nasafjällsepoken?
Nasafjällsepoken var en period på 1630-talet och senare då en silvergruva drevs vid Nasafjäll i Pite lappmark (gränsen mot Norge). Gruvan upptäcktes 1635 och drevs till 1659. Brytningen krävde transporter, virke och arbetskraft, vilket påverkade lappbyarna i Ume och Pite lappmarker. Ran- och Granbyarna i Ume lappmark överfördes under en period till den nyanlagda Arjeplogs kyrkplats i Pite lappmark för att samerna i dessa byar skulle inlemmas i Nasafjällsgruvans transportsystem. Detta är ett exempel på hur statliga intressen — gruvbrytningen — påverkade traditionella samiska rättsmönster och tvångsförflyttade människor. För släktforskning kan Nasafjällsepoken förklara varför vissa samer flyttade mellan byar och lappmarker under 1600-talet.
Vad är Ajtte och hur använder jag det?
Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk är Sveriges centralmuseum för samisk kultur och historia. Det grundades 1989 och har systematiskt samlat och digitaliserat material relevant för samisk släktforskning. Ajtte har framställt digitala kopior av ”Historiska källor rörande samer” från landsarkivet i Härnösand och Riksarkivet. Detta inkluderar lappskattelandshandlingar, kyrkliga handlingar, fogderäkenskaper och äldre kartor. För samisk släktforskning bör du kontakta Ajtte direkt — museets bibliotek och arkiv är öppna för forskare. Webbsidan är ajtte.com.
Var ska jag börja om jag är nybörjare?
Börja med att fastställa din förfaders socken och lappmark. Lappland har många socknar inom de fem (sex) lappmarkerna. För Ume lappmark-anor börja med Karl Unessons register 1602 och Johan Graans jordebok 1670 om förfäder var samer. För Åsele-anor — kyrkliga handlingar från 1648. För Arjeplog och Arvidsjaur — kontrollera om material påverkats av 1867 års eldsvåda. För samisk släktforskning kontakta Ajtte. För Kemi lappmark efter 1809 — Kansallisarkisto i Finland. Använd Riksarkivet i Härnösand för originalmaterial och Arkiv Digital för digitaliserat. Vår guide till att hitta rätt dombok går igenom processen steg för steg.
Källor och vidare läsning
- Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)
- Riksarkivet i Härnösand – officiell hemsida
- Ajtte – Svenskt fjäll- och samemuseum
- Kansallisarkisto (Riksarkivet i Finland)
- Arkiv Digital
- Thurdfjaell, Jacob. Anmärkningar rörande Juckasjärfvi Lappmark (1775).
- Hollsten, Jonas Ol., Öhrling, Samuel & Lundmark, J. Handlingar rörande Luleå lappmark, Jockmocks pastorat samt Jockmocks sockn.
- Liljeblad, Samuel. DIARIUM för en Lappsk Resa. Anträdd d. 29 Maji 1788. Uppsala UB Handskrift S 40, Nordiska Museet Nm 25.365.
- Hülpherska samlingen. Västerås stiftsbibliotek Ms Ca 4.
- Karl Unesson. Register över ”Wmå och Ångermanne Lapper” (1602).
- Graan, Johan. Utkast till jordebok över Ume lappmark (1670). Karta över Umbyn och Granbyn (1671).
- Önnerfors, Elsa Trolle. Domsagohistoriker för Haparanda, Gällivare, Luleå och Piteå tingsrätter.
- Räkenskapsbok för Scholorna i Lappmarken 1847–1861. Uppsala UB U 14b.
- Visitationsakter rörande Gällivare lappskola 1757–1879 (Härnösands landsarkiv).
- Visitationsakter rörande Jokkmokks lappskola 1750–1873 (Härnösands landsarkiv).
- Lycksele lappmark – Wikipedia.
- Arjeplog Parish, Norrbotten, Sweden Genealogy – FamilySearch.
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
