Snabbfakta om Dalsland
- Region: Götaland (väster om Vänern, gränsar Värmland, Västergötland, Bohuslän och Norge)
- Svenskt sedan: Forntid (kärnsvenskt landskap)
- Landsarkiv: Riksarkivet i Göteborg
- Arkivprefix: SE/GLA
- Häradsindelning: Nordal, Sundal, Tössbo, Valbo, Vedbo
- Äldsta lag: Västgötalagen (medeltid), 1734 års lag från 1734
- Hovrätt: Göta hovrätt (Jönköping, från 1634)
- Viktigaste tingsorter: Åmål, Alltorp (Vedbo), Mellerud, Bengtsfors, Färgelanda
Letar du efter förfäder i Dalsland? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i Sveriges sjöprovins, vilka arkiv som bevarar domböckerna, hur de fem häraderna utvecklats genom historien, och konkreta resurser för forskning. Dalsland är ett litet västsvenskt landskap väster om Vänern — gränsar till Värmland i norr, Västergötland i sydost, Bohuslän i väster och Norge i nordväst. Landskapet har bara cirka 50 000 invånare och en mycket låg befolkningstäthet på ungefär 14 invånare per kvadratkilometer. Trots sin litenhet har Dalsland en rik rättshistoria med fem härader och välbevarat domboksmaterial från 1613 framåt — tack vare den berömda genealogen Anders Edestams omfattande excerperingsarbete från 1970-talet.
Historisk bakgrund och rättskipning i Dalsland
Dalsland är ett litet västsvenskt landskap väster om Vänern. Geografiskt är det ”Sveriges sjöprovins” — landskapet domineras av djupa skogar i nordvästra höglandet och otaliga sjöar i öster. De viktigaste vattendragen rinner via Dalslands sjösystem ner i Vänern. Landskapet är dessutom känt för Dalslands kanal, en industriell vattenväg byggd 1864–1868 som förbinder Vänern med de inre dalsländska sjöarna och som var central för 1800-talets järnindustri.
Det första belagda omnämnandet av ”Dalsland” är från år 1508. Före dess kallades området ”Dal” eller ”de Dal” — bokstavligen ”Dalen” eller ”Dalarna” — vilket syftade på två specifika dalar i södra delen närmast Vänern. Det latinska namnet Dalia, som ofta användes i äldre tryck, kan fortfarande påträffas. Området är fornlämningsrikt med cirka 5 000 registrerade fornlämningar. Människor i västra Dalsland tros ha invandrat från Bohuslän innan området blev norskt — vilket skapar en distinkt västsvensk identitet i Valbo och delar av Tössbo härader.
Dalsland har en distinkt dialekt — dalbomål — som är en variation av götamål men skiljer sig från andra götaländska landskap genom avsaknaden av guttural R. Kulturellt är Dalsland lika kopplat till Värmland som till de övriga grannlandskapen Västergötland och Bohuslän. Detta avspeglas också administrativt — församlingarna tillhör Karlstads stift (inte Skara eller Göteborgs stift som man kanske skulle förvänta sig av ett götaländskt landskap).
Administrativt tillhörde Dalsland Älvsborgs län mellan 1634 och 1998. Genom länsreformen 1998 övergick området till Västra Götalands län. För släktforskning betyder detta att administrativt material före 1998 söks under Älvsborgs län. Hovrätten har varit Göta hovrätt i Jönköping sedan 1634 — alla överklaganden från dalsländska häradsrätter behandlades där.
Komplett härads- och stadslista för Dalsland
Dalsland omfattar fem härader: Nordal, Sundal, Tössbo, Valbo och Vedbo. Arkivmaterial förvaras hos Riksarkivet i Göteborg med prefixet SE/GLA. Verifiera alltid med Riksarkivets NAD.
| Härad / domstol | Arkivnummer (NAD) | Period / område |
|---|---|---|
| Vedbo häradsrätts arkiv | SE/GLA/11120 | Nordvästra Dalsland. Bengtsfors och Dals-Ed kommuner. Areal 1 874 km². Tingsställe i Alltorp (Ödskölts socken) till 1941, sedan Bengtsfors. |
| Nordals häradsrätts arkiv | Sök i NAD (SE/GLA) | Nordal härad. Mellerud-trakten. Domböcker bevarade från 1613. Bouppteckningar 1736–1860. |
| Sundals häradsrätt | Sök i NAD (SE/GLA/132150012) | Del av Vänersborg. Domböcker bevarade från 1613. Bouppteckningar 1736–1840. |
| Tössbo häradsrätt | Sök i NAD (SE/GLA) | Tössbo + Åmål-socknarna. Domböcker bevarade från 1613. Bouppteckningar 1709–1860. |
| Valbo häradsrätt | Sök i NAD (SE/GLA) | Färgelanda-trakten. Bouppteckningar 1736–1859. |
| Tössbo och Vedbo häradsrätt | Sök i NAD (SE/GLA) | 1770–1969. De två norra häraderna gemensamt efter delningen 1770. |
| Tössbo, Vedbo, Nordals, Sundals och Valbo häraders domsaga | Sök i NAD (SE/GLA) | 1680–1770. Hela Dalsland som en domsaga. |
| Nordals, Sundals och Valbo domsaga | Sök i NAD (SE/400040301) | 1770–1969. De tre södra häraderna gemensamt efter delningen 1770. |
| Åmåls rådhusrätt och magistrat | Sök i NAD (SE/GLA) | 1643–1971. Åmål är Dalslands enda stad. Bouppteckningar 1691–1859. |
| Skaraborgs läns lagmansrätts arkiv | SE/GLA/12494 | Lagmansrätten i Västergötland med dess delar. |
| Tössbo och Vedbo inskrivningsdomare | Sök i NAD (SE/GLA) | Från 1933. Inskrivning av lagfarter och inteckningar. |
| Länsstyrelsen i Älvsborgs län | Sök i NAD (SE/GLA) | 1634–1998. Administrativa mål och landshövdingens material. |
| Vänersborgs tingsrätt | Sök i NAD (SE/GLA) | Från 1971. Modern tingsrätt för delar av Dalsland. |
| Åmåls tingsrätt | Sök i NAD (SE/GLA) | Från 1971. Övertog Tössbo och Vedbo domsaga samt Åmåls rådhusrätt. |
Viktiga rättsfall och historiska händelser från Dalsland
Dalslands rättshistoria präglas av tidigt bevarat domboksmaterial (från 1613), Åmåls stadsrättigheter 1643, domsagans delning 1770, och Anders Edestams berömda excerperingsarbete från 1970-talet som gör äldre material åtkomligt även för forskare som inte själv kan tyda 1600-talets handstil.
Första belagda omnämnandet av ”Dalsland”
Det första belagda omnämnandet av termen ”Dalsland” är från år 1508. Före dess hade området kallats ”Dal” eller ”de Dal” — bokstavligen ”Dalen” eller ”Dalarna” — vilket syftade på två specifika dalar i södra delen av området närmast Vänern. Det latinska namnet Dalia användes ofta i äldre tryck och kan fortfarande påträffas i akademisk litteratur. Detta visar att Dalslands identitet som distinkt landskap formades först under sent medeltid. Området har en mycket lång svensk historia med cirka 5 000 registrerade fornlämningar. Människor i västra Dalsland tros ha invandrat från Bohuslän innan området blev norskt — vilket förklarar västsvenska språkliga drag i Valbo och delar av Tössbo härader.
Dalslands äldsta bevarade domböcker
År 1613 börjar Dalslands äldsta bevarade domboksserie. Anders Edestam excerperade systematiskt material från denna period och utgav Ur Nordals härads domböcker 1613–1732 (Ed 1977) och Ur Sundals härads domböcker 1613–1699 (Ed 1980). För Tössbo härad utarbetades sju delar med sockenvisa utdrag: Edsleskog 1615–1732, Fröskog 1613–1732, Mo 1613–1732, Tydje 1615–1732, Tösse 1614–1732, Åmåls landsförsamling 1613–1732, och Ånimskog 1615–1732. Dessa förvaras i kopia på Åmåls bibliotek. För släktforskare med dalsländska anor från 1600-talet är detta utomordentligt värdefullt — materialet är ordnat sockenvis och byvis, vilket gör det enkelt att hitta specifika släkter. Vedbo härad har också rikt material från denna period bevarat i Vedbo häradsrätts arkiv (SE/GLA/11120).
Älvsborgs län bildas – Dalsland får administrativ tillhörighet
År 1634 genomförde Axel Oxenstierna sin systematiska länsreform där Sverige indelades i län. Dalsland tillhörde från detta år till 1998 Älvsborgs län — med residensstad i Vänersborg. Samtidigt bildades Göta hovrätt i Jönköping som andra instans för södra och västra Sverige inklusive Dalsland. Före 1634 hade rättskipningen i Dalsland varit organiserad genom Västergötlands lagsaga med lagmän som mellanled mellan häradsrätter och kungen. Genom Oxenstiernas reform fick Dalsland sin moderna länstillhörighet som varade i 364 år, fram till länsreformen 1998 då Älvsborgs län uppgick i det nya Västra Götalands län. För släktforskare är detta avgörande: administrativt material före 1998 söks under Älvsborgs län; efter 1998 under Västra Götalands län.
Åmål får stadsrättigheter – Dalslands enda stad
År 1643 fick Åmål stadsrättigheter av drottning Kristina. Detta gjorde Åmål till Dalslands enda stad av betydelse — och den enda staden i landskapet före modern tid. Staden grundades vid Vänerns nordvästra strand som handelscentrum för Dalslands skogar och järnbruk. Åmål fick egen rådhusrätt och magistrat som existerade fram till 1971 — exakt 328 års kontinuerlig stadsrättskipning. För släktforskare har Åmåls rådhusrätt välbevarat material, inklusive bouppteckningar från 1691 till 1859 enligt Legacy-databasen. Den centrala stadsförvaltningen Åmål är därmed ett distinkt arkivbestånd separat från Tössbo och Vedbo häradsrätter — för Åmål-bor måste man söka i båda. Idag har Åmål cirka 9 000 invånare och är fortfarande Dalslands enda riktiga stad.
Dalslands första domsaga bildas
År 1680 bildades den första gemensamma domsagan för hela Dalsland — Tössbo, Vedbo, Nordals, Sundals och Valbo häraders domsaga. Detta var en stor administrativ enhet som omfattade alla fem häraderna och hela landskapet. Domsagan lydde under Göta hovrätt i Jönköping. För släktforskning är detta avgörande: material från 1680–1770 söks under den gemensamma domsagan. Strukturen behölls i 90 år. Domsagan föreföll dock vara för stor — en enda häradshövding skulle hantera ett område större än Skåne — vilket motiverade delningen 1770. Bland de viktigaste tingsplatserna under denna period var Alltorp i Ödskölts socken för Vedbo härad, och olika platser för övriga härader.
Domsagan delas i Tössbo/Vedbo och Nordal/Sundal/Valbo
År 1770 delades den stora dalsländska domsagan i två: Tössbo och Vedbo domsaga i norr (omfattande dagens Åmål, Bengtsfors och Dals-Ed kommuner) och Nordals, Sundals och Valbo domsaga i söder (omfattande Mellerud, delar av Vänersborg och Färgelanda). Båda domsagorna lydde under Göta hovrätt. Strukturen kvarstod i 199 år fram till tingsrättsreformen 1971. Vedbo härad hade sitt tingsställe i Alltorp i Ödskölts socken fram till 1941, varefter häradsrätten flyttade till Bengtsfors. Detta är en relativt sen flytt — Alltorp hade varit tingsställe i över 250 år. Anders Edestam, som senare blev central för dalsländsk släktforskning, var verksam i området under första hälften av 1900-talet och dokumenterade systematiskt tingsplatserna.
Dalslands kanal byggs – industriell genombrott
Mellan 1864 och 1868 byggdes Dalslands kanal som förbinder Vänern med de inre dalsländska sjöarna. Kanalen var en industriell genombrottshandling — den möjliggjorde effektiva transporter av järnmalm, träkol och timmer från Dalslands inland till Vänern och vidare ut till Göteborg. Detta utlöste en betydande industrialisering i landskapet under 1800-talets andra hälft. För släktforskare är detta relevant därför att industrialiseringen skapade nya yrken (kanalbyggare, sjöfolk, bruksanställda), nya samhällen vid kanalsystemet, och förändrade befolkningens rörelsemönster. Många dalsländska familjer bytte under denna period från bondeyrken till industriarbete. Kanalen är fortfarande i drift idag, främst för turisttrafik. För släktforskning kan kanalrelaterade dokument finnas i Vägverkets/Trafikverkets arkiv, kommunarkiv och brukens företagsarkiv.
Anders Edestams excerperingsarbete – dalsländsk släktforskning revolutioneras
Mellan 1977 och 1995 publicerades en serie viktiga utdrag ur dalsländska härads domböcker av Anders Edestam och hans efterföljare. Ur Nordals härads domböcker 1613–1732 (Ed 1977), Ur Sundals härads domböcker 1613–1699 (Ed 1980), och Ur Sundals härads domböcker 1700–1730, efter Anders Edestams excerpter bearbetade och kompletterade av Elsa Sjödahl (1995). För Tössbo härad utarbetades en speciellt omfattande serie i sju delar med sockenvisa utdrag: Edsleskog 1615–1732, Fröskog 1613–1732, Mo 1613–1732, Tydje 1615–1732, Tösse 1614–1732, Åmåls landsförsamling 1613–1732, och Ånimskog 1615–1732. Dessa utdrag är ordnade sockenvis och sedan byvis. Anders Edestams arkiv och genealogiska bibliotek förvaras på Åmåls bibliotek och är en oumbärlig resurs för dalsländsk släktforskning — Edestam läste och katalogiserade 600 års domboksmaterial åt eftervärlden.
Dalbomål och språkkällan i domböckerna
Dalsland har en distinkt dialekt — dalbomål — som är en variation av götamål men skiljer sig från andra götaländska dialekter genom avsaknaden av guttural R. Detta är ovanligt för Götaland och visar att dalsländska har drag som påminner mer om värmländska och bohuslänska. I 1600- och 1700-talets domböcker möter du standardsvenska kanslitext, men personnamn och ortnamn återspeglar dalbomålet. Karaktäristiska ortnamn slutar ofta på -hult (skogsbygd), -bo (boplats), -mo (mosse, skog), -ed (näs eller smal landtunga) eller -fors. Personnamn följer västsvensk patronymikon-tradition.
Termer du kan stöta på
| Term | Betydelse |
|---|---|
| Härad | Götaländsk term för geografisk indelning för rättskipning. Dalsland har fem härader: Nordal, Sundal, Tössbo, Valbo, Vedbo. |
| Dalbomål | Dalslands dialekt — götamål-variation utan guttural R. Närmare värmländska än övriga götaländska dialekter. |
| Dalia | Latinska namnet på Dalsland. Förekommer i äldre tryck. |
| Alltorp | Vedbo härads tingsställe i Ödskölts socken till 1941. En av Sveriges långsiktiga tingsplatser. |
| Tingsstället | Den fasta plats där häradsrätten höll sina ting. Alltorp för Vedbo, Bengtsfors från 1941. |
| Domsaga | Geografiskt område där en häradshövding hade domsrätt. Tössbo, Vedbo, Nordals, Sundals och Valbo häraders domsaga 1680–1770. |
| Rådhusrätt | Stadens egen domstol. Åmåls rådhusrätt (1643–1971) var Dalslands enda. |
| Excerpera | Ord från latin excerpere – att plocka ut. Anders Edestam excerperade systematiskt dalsländska domböcker. |
| Bouppteckning | Förteckning över avlidens tillgångar och skulder. Bevarade för Dalslands härader från 1709 (Tössbo), 1736 (Nordal, Sundal, Valbo), 1737 (Vedbo). |
| Inskrivning | Registrering av lagfarter och inteckningar. Tössbo och Vedbo hade gemensam inskrivningsdomare från 1933. |
| Lagmansrätt | Mellaninstans mellan häradsrätt och hovrätt. Avskaffad 1849. Skaraborgs läns lagmansrätts arkiv = SE/GLA/12494. |
Personnamn följer standardsvensk patronymikon-tradition. Förnamnen är konventionella götaländska: Erik, Lars, Anders, Per, Olof, Sven, Hans, Måns. Patronymikon följer -son-systemet: Persson, Olofsson, Larsson, Erikson. Gårdsnamn och hemmansnamn är ofta sammansatta med naturord: Sjöbacka, Skogsbo, Mossberg, Forsby. Karaktäristiska dalsländska ortnamn slutar ofta på -hult (Ödskölts hult), -ed (Dals-Ed, Häradsed), -mo (Skogsmo), eller -fors (Bengtsfors). I västra Dalsland (Valbo och delar av Tössbo) möter du också ortnamn med bohuslänska/norska drag som -kil, -näs och -hage.
Tidslinje för rättskipningen i Dalsland
- Forntid: Folk i västra Dalsland tros ha invandrat från Bohuslän. Cirka 5 000 fornlämningar i området
- Medeltid: Västgötalagen tillämpas i Dalsland. Området kallas ”Dal” eller ”de Dal”
- 1300-tal: Magnus Erikssons landslag införs. Latinska namnet ”Dalia” används
- 1508: Första belagda omnämnandet av ”Dalsland” som distinkt landskap
- 1613: Dalslands äldsta bevarade domböcker börjar (Nordal, Sundal, Tössbo)
- 1614: Svea hovrätt inrättas (Stockholm) – tidiga material för Dalsland innan Göta hovrätt
- 1634: Axel Oxenstiernas länsreform – Älvsborgs län bildas. Dalsland ingår från detta år
- 1634: Göta hovrätt inrättas i Jönköping. Andra instans för Dalsland
- 1643: Åmål får stadsrättigheter av drottning Kristina – Dalslands enda stad
- 1680: Tössbo, Vedbo, Nordals, Sundals och Valbo häraders domsaga bildas – hela Dalsland en domsaga
- 1691: Åmåls rådhusrätts bouppteckningar börjar bevaras
- 1709: Tössbo häradsrätts bouppteckningar börjar bevaras
- 1734: 1734 års lag införs i Dalsland
- 1736: Nordals, Sundals och Valbo häradsrätters bouppteckningar börjar
- 1737: Vedbo häradsrätts bouppteckningar börjar
- 1770: Dalslands domsaga delas i Tössbo och Vedbo domsaga + Nordals, Sundals och Valbo domsaga
- 1849: Lagmansrätt avskaffas. Häradsrätt direkt underordnad Göta hovrätt
- 1864–1868: Dalslands kanal byggs – Vänern förbinds med inre dalsländska sjöar. Järnindustriell genombrott
- 1933: Tössbo och Vedbo inskrivningsdomare bildas
- 1941: Vedbo häradsrätts tingsställe flyttar från Alltorp i Ödskölts socken till Bengtsfors – efter 261 år i Alltorp
- 1969: Dalslands domsagor upphör som självständiga enheter
- 1971: Tingsrättsreformen – häradsrätter och rådhusrätter slås samman till tingsrätter. Vänersborgs och Åmåls tingsrätter bildas
- 1977: Anders Edestam utger Ur Nordals härads domböcker 1613–1732
- 1980: Anders Edestam utger Ur Sundals härads domböcker 1613–1699
- 1995: Elsa Sjödahl bearbetar och kompletterar Edestams excerpter ur Sundals härads domböcker 1700–1730
- 1998: Älvsborgs län uppgår i Västra Götalands län. Dalsland byter länstillhörighet efter 364 år
Var hittar du domböckerna?
Domböckerna från Dalsland bevaras hos Riksarkivet i Göteborg med prefixet SE/GLA. Anders Edestams excerpter förvaras på Åmåls bibliotek. Mycket äldre material finns digitaliserat hos Riksarkivet och Arkiv Digital.
Riksarkivet och öppna källor
- Riksarkivets digitala forskarsal – kostnadsfri tillgång till Dalslands häradsmaterial. Vedbo häradsrätts arkiv = SE/GLA/11120.
- Riksarkivet i Göteborg – officiell hemsida. Polstjärnegatan 16.
- Åmåls bibliotek – förvarar Anders Edestams arkiv och genealogiska bibliotek samt sockenvisa utdrag ur Tössbo härads domböcker (7 delar, 228 sidor).
- Rötter.se – Sveriges Släktforskarförbunds portal med Domboksutgåvor-artikel.
- Edestam, Anders: Ur Nordals härads domböcker 1613–1732. Ed (1977).
- Edestam, Anders: Ur Sundals härads domböcker 1613–1699. Ed (1980).
- Sjödahl, Elsa: Ur Sundals härads domböcker. 1700–1730, efter Anders Edestams excerpter (1995).
- Saköreslängderna – fungerar som personregister till domböckerna.
- Bouppteckningsregister, Häradsrätter – Landsarkivet i Göteborgs Ämbetsarkiv.
Abonnemang och tryckta källor
- Arkiv Digital – nyfotograferade bilder med generellt bättre kvalitet än Riksarkivets. Dalslands härader välkatalogiserade. Sökord: ”Tössbo häradsrätt”, ”Tössbo och Vedbo häradsrätt”, ”Vedbo häradsrätt”, ”Nordals häradsrätt”, ”Sundals häradsrätt”, ”Valbo häradsrätt”.
- Utdrag ur Tössbo härads domböcker 7 delar (sockenvisa):
- Del 1: Edsleskog 1615–1732 (23 sidor)
- Del 2: Fröskog 1613–1732 (28 sidor)
- Del 3: Mo 1613–1732 (24 sidor)
- Del 4: Tydje 1615–1732 (25 sidor)
- Del 5: Tösse 1614–1732 (32 sidor)
- Del 6: Åmåls landsförsamling 1613–1732 (38 sidor)
- Del 7: Ånimskog 1615–1732 (58 sidor)
Förvaras i kopia på Åmåls bibliotek.
- Önnerfors, Elsa Trolle: Domsagohistoriker (om sådana finns för Dalsland).
- Almquist, Jan Eric: Lagsagor och domsagor i Sverige. Stockholm (1954).
Specialdomstolar och relaterade rättsforum
Förutom de allmänna häradsrätterna och rådhusrätten i Åmål fanns flera specialdomstolar som är värda att känna till:
- Göta hovrätt (Jönköping, från 1634) – andra instans för Dalsland.
- Skaraborgs läns lagmansrätt (till 1849) – mellaninstans. Arkiv = SE/GLA/12494.
- Åmåls rådhusrätt och magistrat (1643–1971) – stadens lägsta domstol. Bouppteckningar 1691–1859.
- Tössbo och Vedbo inskrivningsdomare (från 1933) – inskrivning av lagfarter och inteckningar.
- Karlstads stift – för kyrkliga mål, äktenskapsskillnader. Dalslands kyrkliga forum (inte Skara stift).
- Länsstyrelsen i Älvsborgs län (1634–1998) – administrativa mål.
- Länsstyrelsen i Västra Götalands län (från 1998) – ny administrativ myndighet.
- Vänersborgs tingsrätt (från 1971) – modern tingsrätt.
- Åmåls tingsrätt (från 1971) – modern tingsrätt för Tössbo/Vedbo-delen.
- Dalslands kanals AB – företagsarkiv för 1800-talets industriella historia.
- Järnbruksarkiv – Dalslands järnbruk har omfattande dokumentation från 1700- och 1800-talet.
Praktiska forskartips för Dalsland
- Förstå häradsindelningen – fem härader: Nordal (Mellerud), Sundal (Vänersborg-del), Tössbo (Åmål-trakten), Valbo (Färgelanda), Vedbo (Bengtsfors/Dals-Ed).
- Före 1680 – material finns under individuella häradsrätter med tidiga domböcker från 1613.
- 1680–1770 – material under Tössbo, Vedbo, Nordals, Sundals och Valbo häraders gemensamma domsaga.
- 1770–1969 – välj rätt domsaga: Tössbo och Vedbo eller Nordals, Sundals och Valbo.
- För Åmål-anor – Åmåls rådhusrätt och magistrat (1643–1971) separat från Tössbo häradsrätt. Kontrollera båda.
- För Tössbo-anor – använd Anders Edestams sju sockenvisa utdrag på Åmåls bibliotek (Edsleskog, Fröskog, Mo, Tydje, Tösse, Åmåls landsförsamling, Ånimskog).
- För Nordal-anor – Edestam: Ur Nordals härads domböcker 1613–1732 (1977).
- För Sundal-anor – Edestam: Ur Sundals härads domböcker 1613–1699 (1980) + Sjödahl: 1700–1730 (1995).
- För Vedbo-anor – tingsställe i Alltorp (Ödskölts socken) till 1941, sedan Bengtsfors. SE/GLA/11120.
- För 1800-talets industri – kontrollera järnbruksarkiv och Dalslands kanals AB:s företagsarkiv.
- För administration före 1998 – Älvsborgs län. Efter 1998 – Västra Götalands län.
- Kyrkligt material – Karlstads stift, inte Skara stift.
- Använd Maritas 9 tips för gammal handstil – dalsländska handlingar följer västsvensk skrifttradition.
- Konsultera vårt Dombokslexikon för okända juridiska termer och vårt Föremålslexikon för föremål i bouppteckningar.
Vanliga frågor
Vilket landsarkiv har Dalslands domböcker?
Riksarkivet i Göteborg förvarar originalen från hela Dalsland med prefixet SE/GLA. Vedbo häradsrätts arkiv = SE/GLA/11120 är ett verifierat arkivnummer. Skaraborgs läns lagmansrätts arkiv = SE/GLA/12494 (för material före 1849). Riksarkivet i Göteborg ligger på Polstjärnegatan 16. Anders Edestams arkiv och excerpter förvaras separat på Åmåls bibliotek — det är centralt för 1600- och tidigt 1700-talsmaterial och innehåller sockenvisa utdrag som möjliggör snabb sökning.
Hur långt tillbaka finns domböcker från Dalsland?
Dalslands äldsta bevarade domböcker börjar 1613 — för Nordal, Sundal och Tössbo. Vissa socknar har material från 1614 och 1615. Materialet sträcker sig kontinuerligt till 1971 (tingsrättsreformen). Anders Edestam har excerperat material från 1613 till 1732, vilket täcker 119 år. För Sundal finns Edestams utgåvor 1613–1699 och Sjödahls fortsättning 1700–1730. För medeltida material söker du i Västgötalagen-relaterade dokument och Skara stifts material (även om kyrkligt sett tillhör Dalsland Karlstads stift).
Vad är skillnaden mellan de fem dalsländska häraderna?
De fem dalsländska häraderna motsvarar ungefär dagens kommuner: Nordal → Mellerud (östra Dalsland vid Vänern). Sundal → del av Vänersborg (sydöstra Dalsland). Tössbo → Åmål-trakten (nordöstra Dalsland, omfattar socknarna Edsleskog, Fröskog, Mo, Tydje, Tösse, Åmåls landsförsamling, Ånimskog). Valbo → Färgelanda (centrala/södra Dalsland). Vedbo → Bengtsfors + Dals-Ed (nordvästra Dalsland). Vedbo är största häradet med 1 874 km² yta. Häraderna har olika tingsplatser och olika tidig dokumentation. Anders Edestam excerperade alla fem häraderna systematiskt.
Vem var Anders Edestam?
Anders Edestam var en genealog och forskare som under 1970- och 80-talet systematiskt excerperade dalsländska härads domböcker från 1613 till 1732. Hans utgåvor inkluderar Ur Nordals härads domböcker 1613–1732 (Ed 1977), Ur Sundals härads domböcker 1613–1699 (Ed 1980), samt sju sockenvisa utdrag ur Tössbo härads domböcker (Edsleskog, Fröskog, Mo, Tydje, Tösse, Åmåls landsförsamling, Ånimskog). Elsa Sjödahl fortsatte hans arbete och utgav Ur Sundals härads domböcker 1700–1730 (1995). Edestams arkiv och genealogiska bibliotek förvaras på Åmåls bibliotek och är en oumbärlig resurs för dalsländsk släktforskning. Edestam läste och katalogiserade 600 års domboksmaterial åt eftervärlden — utan honom skulle 1600-talsmaterial vara mycket svårt åtkomligt för moderna forskare.
Hade Dalsland en egen landskapslag?
Nej, Dalsland hade ingen egen landskapslag. Under medeltiden tillämpades Västgötalagen i Dalsland — samma lag som i Västergötland. Från cirka 1350 gällde Magnus Erikssons landslag. Från 1734 års lag tillämpades den nya rikslagen. För medeltida material söker du i Västgötalagens manuskript och Skaratraditionen. Dalslands kulturella samhörighet är dock starkare med Värmland — kyrkligt tillhör landskapet Karlstads stift, inte Skara stift. Detta är ett distinkt drag: ett götaländskt landskap som kyrkligt hör till Värmland.
När fick Dalsland sin första stad?
Åmål fick stadsrättigheter 1643 av drottning Kristina — Dalslands enda stad av betydelse fram till modern tid. Staden fick egen rådhusrätt och magistrat som existerade fram till tingsrättsreformen 1971 — det är 328 års kontinuerlig stadsrättskipning. Bouppteckningar från Åmåls rådhusrätt är bevarade 1691–1859. Åmål växte upp som handelscentrum för Dalslands skogar och järnbruk. För släktforskare med Åmål-anor är det viktigt att kontrollera både Åmåls rådhusrätt OCH Tössbo häradsrätt, eftersom staden och dess landsförsamling var separata jurisdiktioner. Idag har Åmål cirka 9 000 invånare och är fortfarande Dalslands enda stad.
Vilket län tillhör Dalsland?
Dalsland tillhörde Älvsborgs län mellan 1634 och 1998 — 364 år. Genom länsreformen 1998 övergick området till Västra Götalands län (som bildades genom sammanslagning av Älvsborgs, Skaraborgs och Göteborgs och Bohus län). Residensstaden för Älvsborgs län var Vänersborg, vilket gör att Dalsland alltid haft sin länsadministration i grannlandskapets gränsort. För släktforskning betyder detta att administrativt material före 1998 söks under Älvsborgs län. Material från 1998 och framåt under Västra Götalands län. Hovrättsmål går till Göta hovrätt i Jönköping sedan 1634.
Var ska jag börja om jag är nybörjare?
Börja med att fastställa din förfaders socken — Dalsland har socknar fördelade på fem härader. Kontrollera vilket härad socknen tillhör (Nordal → Mellerud-trakten, Sundal → Vänersborg-trakten, Tössbo → Åmål-trakten, Valbo → Färgelanda, Vedbo → Bengtsfors/Dals-Ed). För 1613–1732 — använd Anders Edestams excerpter på Åmåls bibliotek (eller utgivna häften). För Tössbo häradet finns sockenvisa utdrag i sju delar. För Åmål-anor — kontrollera både rådhusrätten och Tössbo häradsrätt. För modernt material från 1736 och framåt — använd Riksarkivet i Göteborg direkt. Vår guide till att hitta rätt dombok går igenom processen steg för steg.
Källor och vidare läsning
- Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)
- Riksarkivet i Göteborg
- Rötter.se – Sveriges Släktforskarförbund
- Arkiv Digital
- Edestam, Anders. Ur Nordals härads domböcker 1613–1732. Ed (1977).
- Edestam, Anders. Ur Sundals härads domböcker 1613–1699. Ed (1980).
- Sjödahl, Elsa (bearbetning av Edestams excerpter). Ur Sundals härads domböcker. 1700–1730 (1995).
- Utdrag ur Tössbo härads domböcker. Sju sockenvisa delar (Edsleskog, Fröskog, Mo, Tydje, Tösse, Åmåls landsförsamling, Ånimskog). Förvaras på Åmåls bibliotek.
- Anders Edestams arkiv och genealogiska bibliotek. Åmåls bibliotek.
- Wikipedia: Dalsland. Tössbo, Vedbo, Nordals, Sundals och Valbo häraders domsaga. Nordals, Sundals och Valbo domsaga. Vedbo härad.
- Almquist, Jan Eric. Lagsagor och domsagor i Sverige. Stockholm (1954).
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
