Snabbfakta om Blekinge
- Region: Götaland (sydöstra, gränsar Skåne, Småland och Östersjön)
- Svenskt sedan: 1658 (Roskildefreden, permanent)
- Landsarkiv: Riksarkivet i Lund (gemensamt med Skåne och Halland)
- Arkivprefix: SE/LLA
- Häradsindelning: 4 historiska härader (Listers, Bräkne, Medelstads, Östra) plus 4 städer med rådhusrätt
- Äldsta lag: Skånelagen (ca 1200) – samma medeltida lag som Skåne och Bornholm
- Svensk rättskipning: Tillämpas från 1 juli 1683 (försvenskning gradvis 1658–1683)
- Hovrätt: Göta hovrätt 1658–1820, därefter Hovrätten över Skåne och Blekinge (Kristianstad 1821–1917, Malmö från 1917)
- Viktigaste tingsorter: Lyckeby, Ronneby, Bräkne-Hoby, Sölvesborg, Karlskrona
Letar du efter förfäder i Blekinge? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i landskapet, vilka arkiv som bevarar domböckerna, hur den danska tiden fram till 1658 påverkar äldre material, och konkreta rättsfall som visar bredden i materialet. Blekinge är ett av Sveriges minsta landskap men har samtidigt en mycket rik rättshistoria — från den danska Skånelagens tillämpning under medeltiden, snapphanetiden under Skånska kriget, till anläggandet av Karlskrona som rikets nya örlogsbas 1680. För släktforskare finns det unika Medelstads dombokregister med över 90 000 personposter från 1668 och 1679–1750.
Historisk bakgrund och rättskipning i Blekinge
Blekinge har under hela medeltiden och den tidigmoderna tiden tillhört Danmark och utgjort en del av det historiska Skåneland tillsammans med Skåne, Halland och Bornholm. Landskapet lydde under Skånelagen (nedtecknad omkring 1200) som var en av Nordens fyra medeltida landskapslagar och utgjorde grundval för rättskipningen i hela Skåneland. Den geografiska närheten till danska sjöfartsleder gjorde Blekinge strategiskt viktigt redan tidigt — Lyckå (Lyckeby) på fastlandet utanför nuvarande Karlskrona var länge regionens viktigaste handelsplats, och Sölvesborg fick stadsprivilegier redan 1445.
Den danska tiden präglade rättskipningen på flera sätt. Häradsindelningen följde det danska systemet med fyra härader: Listers härad i väster (omkring Sölvesborg), Bräkne härad i mellersta Blekinge, Medelstads härad i öst-centrala området och Östra härad längst i öster. Rådmännen och borgmästarna i städerna utsågs av danska kungen, och alla appellationsmål gick till Skånelands landsting i Lund och vidare till den danska Højesteret i Köpenhamn. Skånska kyrkliga visitationer reglerades från Lunds stift, som blev Sveriges stift först efter försvenskningen.
Genom Roskildefreden den 26 februari 1658 blev Blekinge svenskt tillsammans med Skåne, Halland och Bohuslän. Försvenskningen pågick i en lång övergångsperiod 1658–1683. Under Skånska kriget 1675–1679 försökte Danmark återerövra Blekinge — danska trupper landsteg och fick stöd av lokalbefolkningen, många av dem så kallade snapphanar. Danska kontrollen blev kortvarig, och efter Karl XI:s seger vid Lund 1676 och slutet på kriget med Freden i Lund 1679 var Blekinges svenska tillhörighet definitivt avgjord.
Det stora omvälvande momentet i Blekinges rättshistoria är Karl XI:s beslut 1679–1680 att förlägga rikets nya örlogsbas till Blekinge. Den 10 augusti 1680 grundades Karlskrona på ön Trossö, och Ronneby — som dittills varit Blekinges största stad — avtynades formellt som stad, varvid invånarna tvingades flytta till den nya örlogsstaden. Med Karlskrona kom också Amiralitetsrätten som egen domstol för flottans personal — en parallell rättskipning som varade fram till 1864. Den 1 juli 1683 infördes svensk rikslag formellt i Blekinge (samtidigt som Skåne, Halland och Bohuslän), och 1734 års lag fullbordade integreringen i den svenska rättsordningen.
Komplett härads- och stadslista för Blekinge
Tabellen nedan visar Blekinges fyra historiska härader, deras geografiska läge, vilka socknar som ingick och verifierade arkivnummer i Riksarkivets nationella arkivdatabas (NAD). Indelningen härstammar från dansk medeltid och förblev i stort sett oförändrad till tingsrättsreformen 1971.
| Härad/stad | Geografi (idag) | Tingsort | Arkivnummer |
|---|---|---|---|
| Listers härad | Sölvesborgs kommun (Mjällby, Ysane, Gammalstorp, Jämshög, Kyrkhult, Mörrum) | Sölvesborg, senare Karlshamn | SE/LLA/10038 |
| Bräkne härad | Ronneby, Karlshamns kommun (västra delen) | Bräkne-Hoby | SE/LLA/10008 |
| Medelstads härad | Ronneby och Karlskrona kommuner (centrala) | Ronneby | SE/LLA (domböcker 1668, 1679–1750 digitaliserade) |
| Östra härad | Karlskrona kommun (östra delen) | Lyckeby, senare Karlskrona | SE/LLA/10081 |
| Sölvesborgs rådhusrätt | Sölvesborgs stad | Sölvesborg | Sök i NAD (SE/LLA) |
| Karlshamns rådhusrätt | Karlshamn (grundad 1664) | Karlshamn | Sök i NAD (SE/LLA) |
| Ronneby rådhusrätt | Ronneby | Ronneby (upphörde 1680, återupprättad 1882) | Sök i NAD (SE/LLA) |
| Karlskrona rådhusrätt | Karlskrona stad (grundad 1680) | Karlskrona | Sök i NAD (SE/LLA) |
| Amiralitetsrätten i Karlskrona | Flottans personal i Karlskrona | Amiralitetshuset, Karlskrona | Sök i NAD (SE/LLA, 1685–1864) |
| Blekinge läns landskontor | Hela Blekinge | Karlskrona | SE/LLA/10891 |
| Häradsskrivaren i Östra Blekinge fögderi | Östra Blekinge | Karlskrona | SE/LLA/10941 |
Viktiga rättsfall och historiska händelser från Blekinge
Nedan följer ett urval av rättsfall och rättshistoriska händelser som illustrerar bredden i de blekingska domböckerna och de strukturella förändringarna i landskapets rättskipning. Listan rymmer både stora samhällsförändringar och konkreta mål från häradsrätterna.
Skånelagens införande och tillämpning
Skånelagen nedtecknades omkring år 1200 och är en av Nordens fyra medeltida landskapslagar. Lagen gällde i hela Skåneland — Skåne, Blekinge, Halland och Bornholm — och utgjorde grundval för rättskipningen vid de blekingska häradstingen under hela medeltiden. Den tillämpades ända fram till 1683 då svensk rikslag införlivades. Skånelagen är mer dansk i sin systematik än de övriga svenska landskapslagarna, med starkare betoning på kungens roll och tydligare ekonomiska sanktioner. Vid medeltidens slut behandlade häradstinget brott mot kyrkofriden, husagans gränser, arvsfrågor och fastighetstvister — all dokumenterad i domarens ”tingsbok” som dessvärre sällan bevarats.
Sölvesborgs stadsprivilegier 1445
År 1445 fick Sölvesborg sina danska stadsprivilegier av kung Kristofer av Bayern. Staden — placerad strategiskt vid Sölveborgs slott i västra Blekinge — blev därmed Blekinges första stad med egen rådhusrätt och magistrat. Stadsprivilegierna gav borgarna rätt att hålla marknad, driva handel över Östersjön och utöva egen jurisdiktion separat från Listers härad. Sölvesborgs rådhusrätt fortsatte som egen jurisdiktion i 500 år, med protokoll från cirka 1680 och framåt i Riksarkivet i Lund. Bouppteckningarna är särskilt välbevarade och visar en blandning av danska och svenska handelsfamiljer från övergångstiden 1658–1683.
Karlshamn grundas 1664
År 1664 fick handelsplatsen Bodekull i Bräkne härad nya stadsprivilegier under namnet Karlshamn av Karl XI. Detta var ovanligt eftersom stadens grundande skedde under den korta perioden mellan Roskildefreden 1658 och svensk rätt formellt infördes 1683 — Karlshamn blev alltså svenska Sveriges första nyanlagda stad i Blekinge. Stadsprivilegierna gav skattefrihet och egen rådhusrätt. Karlshamns betydelse som handelsstad växte snabbt och kompenserade delvis för att Ronneby senare avtynades till förmån för Karlskrona. Rådhusrättens protokoll och bouppteckningar från 1664 framåt är välbevarade vid Riksarkivet i Lund.
Snapphanetiden under Skånska kriget 1675–1679
Under Skånska kriget tog många blekingska bönder till vapen som snapphanar till stöd för den danska krigföringen. Snapphanarna var dels avlönade friskyttar i dansk tjänst, dels lokala bönder som anföll svenska trupper ur bakhåll från skogarna. Svenska militärdomstolar dömde tillfångatagna snapphanar mycket hårt — vanliga straff var stympning, spetsning eller bränning levande. Många mål från denna tid finns i Göta hovrätts brottmålsprotokoll (förvarade vid Riksarkivet i Vadstena, SE/VALA/03825/01) snarare än i häradsrätterna. Snapphanetiden upphörde definitivt med Freden i Lund 1679, men dess konsekvenser syns i häradsrätternas protokoll i decennier framåt: jordägartvister efter konfiskerade gårdar, soldatfamiljer som etablerades efter kriget och tvister om beslagtagen egendom.
Karlskrona grundas 10 augusti 1680
Karl XI utfärdade stadsprivilegier för Karlskrona den 10 augusti 1680. Staden anlades på ön Trossö enligt en visionär stadsplan utformad av generalkvartersmästaren Erik Dahlbergh, amiralgenerale Hans Wachtmeister och fortifikatören Carl Magnus Stuart. Den färdiga planen stadfästes 1683 och ersattes med en utvidgad plan 1694. Karlskrona är Sveriges första systematiskt planerade stad efter barockens ideal: raka gator, stora torg och tydlig uppdelning mellan civilt och militärt. För att snabbt etablera staden tvingades borgare från Ronneby, Kristianopel och andra orter att flytta hit, och cirka 3 000 finländare omplacerades till Blekinge. Karlskronas befolkning växte snabbt — år 1750 hade staden cirka 10 000 invånare och var Sveriges tredje största stad efter Stockholm och Riga. Karlskrona blev världsarv 1998.
Ronneby avtynas som stad 1680
När Karlskrona grundades upplöste Karl XI Ronneby som stad, och invånarna tvingades flytta till den nya örlogsbasen. Det var ett dramatiskt beslut: Ronneby hade tidigare varit Blekinges största stad med stadsprivilegier sedan medeltiden. Många borgare gjorde motstånd men tvingades flytta — handelshus, hantverkstomter och hela kvarter övergavs. Ronneby fick åter stadsprivilegier först 1882, drygt 200 år senare. För släktforskning är detta viktigt eftersom personer som är belagda i Ronneby på 1670-talet ofta kan följas till Karlskrona efter 1680, men under flyttperioden saknas ofta dokumentation eftersom de gamla protokollen från Ronneby till stor del förstördes eller flyttades. Medelstads häradsrätts arkiv är därför en viktig komplementär källa.
Medelstad häradsrätts dombokregister – 90 000 personposter
Medelstads häradsrätt har Sveriges kanske mest detaljerade register över en enskild häradsrätt: ett dombokregister med över 90 000 personposter hämtade från drygt 20 000 ärenden 1668 samt 1679–1750. Registret skapades av privata släktforskare i Blekinge släktforskareförening, gavs först ut på CD-skiva och tillgängliggjordes 2023 som öppen data via Riksarkivets webbplats (CC0-licens). För varje personpost finns namn, titel, hemvist och tingsdag. Ärendena kategoriseras: brott, äktenskap, arv, ofredande (skällsord, örfilar, slagsmål), fylleri och lösdriveri. Registret är unikt i Sverige och tjänar som modell för andra häradsrättsregistreringar. Källorna är Medelstads domböcker (Riksarkivet i Lund) och Göta hovrätts brottmålsprotokoll (Riksarkivet i Vadstena).
Sölvesborgs bouppteckningar och kämnärsrätt
Sölvesborgs rådhusrätt är särskilt välbevarad och bouppteckningarna från 1660-talet och framåt visar en blandning av danska och svenska handelsfamiljer. Kämnärsrätten — ett lägre domstolsorgan för småmål — fungerade parallellt med rådhusrätten och hanterade enklare tvister mellan borgare. Bouppteckningarna är värdefulla eftersom de inkluderar detaljerade förteckningar över lösöre, vilket ger inblickar i handelsfamiljernas livsvillkor under övergångsperioden. För släktforskare som har anor i Sölvesborg är dessa bouppteckningar ofta de enda bevarade källor som tydligt visar släktrelationer och fastighetsinnehav.
Amiralitetsrätten i Karlskrona 1685–1864
Amiralitetsrätten i Karlskrona var en egen militärdomstol som inrättades 1685, fem år efter stadens grundande, för att handlägga mål rörande flottans personal — officerare, båtsmän, varvsarbetare och deras familjer. Rätten lydde under Amiralitetskollegium (Sjömilitiekontoret) och var fristående från den civila rådhusrätten i Karlskrona. Mål rörde allt från desertering och fylleri till stölder från varvet och våld mellan båtsmän. Amiralitetsrätten upphörde 1864 när alla militära civila mål överfördes till de vanliga domstolarna. Arkivet innehåller även förhör med utländska sjömän, vilket ger en internationell dimension till blekingsk släktforskning. Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv (SE/LLA/13200) är en separat, mycket välbevarad källa för flottans personal.
Den stora stadsbranden i Karlskrona 1790
Den 17 juni 1790 utbröt en katastrofal brand i Karlskrona som ödelade två tredjedelar av staden — kvarter, kyrkor och offentliga byggnader. Cirka 1 100 hus brann ner. Många arkivhandlingar gick förlorade, bland annat delar av rådhusrättens äldsta protokoll och flera privata bostäder med släktarkiv. Endast några få byggnader undgick branden, däribland Grevagården (Wachtmeisterska palatset, idag Blekinge museum), Amiralitetskyrkan och vissa andra äldre stenhus. Återuppbyggnaden påverkade hela staden och dess organisation, och flertalet kvarter fick nya ägare. För släktforskare innebär branden ett rejäl avbrott i Karlskronas dokumentation, men kyrkoböckerna (Amiralitetsförsamlingen och Stadsförsamlingen) klarade sig och är ofta enda källan till 1700-talets personhistoria.
Dansk rättsarv och språkkällan i blekingska domböcker
De blekingska domböckerna från 1668 och framåt är språkligt och rättsligt en blandning av dansk och svensk tradition. Många skrivare hade dansk skolning, och under övergångsperioden 1658–1683 var det vanligt med danska rättsbegrepp i svenska protokoll. Familjenamn skrevs ofta med dansk konvention (”Nielsen” istället för ”Nilsson”), och flera blekingska orter behöll danska stavningar långt in på 1700-talet. Tabellen nedan visar några vanliga blekingska namnformer och hur de utvecklats efter försvenskningen.
| Blekingsk/dansk namnform | Modern svensk form | Förekomst |
|---|---|---|
| Mons, Maans | Måns | Allmänt på 1600-talet |
| Truls, Truedh | Truls | Bräkne och Medelstads härader |
| Tÿgo, Tyge | Tyge | Listers härad |
| Boe, Bue | Boe | Östra härad och Karlskrona |
| Anders Nielsen | Anders Nilsson | Under dansktiden |
| Soni, Sune | Sune | Medelstads härad |
| Eske, Esche | Eske/Esbjörn | Hela Blekinge |
Tidslinje för rättskipningen i Blekinge
- ca 1200 Skånelagen nedtecknas och kommer att gälla i hela Skåneland, inklusive Blekinge, fram till 1683.
- Medeltiden Blekinges fyra härader (Listers, Bräkne, Medelstads, Östra) etableras enligt danskt system. Häradsting och appellation till Skånelands landsting i Lund.
- 1445 Sölvesborg får danska stadsprivilegier av kung Kristofer av Bayern. Egen rådhusrätt och magistrat etableras.
- 1500-talet Lyckå (Lyckeby) på Östra häradets gränser växer som handelsplats och blir senare ursprunglig kandidat för flottans bas innan Trossö väljs.
- 1612 Trolldomsförordningar utfärdas av Kristian IV — Skånelagens trolldomsstadganden tillämpas i Blekinge under dansktiden.
- 26 februari 1658 Roskildefreden undertecknas. Blekinge tillsammans med Skåne, Halland och Bohuslän blir definitivt svenskt.
- 1658–1669 Skånska generalguvernementet styr Skåne, Halland och Blekinge med residens i Malmö, överordnat det lokala styret.
- 1664 Karl XI ger handelsplatsen Bodekull stadsprivilegier under namnet Karlshamn — Blekinges nya stad efter försvenskningen.
- 1668 De äldsta bevarade Medelstads häradsrättsprotokollen från svensk tid. Året därpå (1669) börjar Bräkne häradsrätts protokoll.
- 1669 Bräkne häradsrätts arkiv (SE/LLA/10008) öppnas — de äldsta bevarade volymerna börjar.
- 1675–1679 Skånska kriget. Snapphanetiden i Blekinge — många bönder tar till vapen för dansk sak. Danska trupper kontrollerar tidvis stora delar av landskapet.
- 1676 Skånska generalguvernementet återupprättas under Rutger von Ascheberg med residens i Malmö. Övergripande civilförvaltning över Blekinge.
- december 1676 Slaget vid Lund — det blodigaste slaget på svensk mark (8 300 döda). Svenska segern befäster blekinges försvenskning.
- 1679 Freden i Lund avslutar Skånska kriget. Blekinges svenska tillhörighet definitivt befäst. Karl XI börjar planera för en ny örlogsbas.
- 10 augusti 1680 Karl XI utfärdar stadsprivilegier för Karlskrona. Ronneby upplöses som stad, invånarna tvingas flytta. Cirka 3 000 finländare omplaceras till Blekinge.
- 1680 Blekinge blir eget län, separat från Skåne. Hans Wachtmeister blir guvernör över Kalmar och Blekinge.
- 1680 Drottningskärs kastell och Kungsholms fort börjar byggas för att försvara inloppet till Karlskrona.
- 1682 Broar byggs som förbinder Karlskrona centrum med fastlandet. Hans Wachtmeister utses till amiralgeneral och president i Amiralitetskollegium.
- 1683 Karlskronas första stadsplan färdigställs av Carl Magnus Stuart efter Erik Dahlberghs riktlinjer. Indelningsverket införs, blekingska soldatregementen etableras.
- 1 juli 1683 Svensk rikslag tillämpas formellt i Blekinge (samtidigt som Skåne, Halland och Bohuslän). Skånelagen slutgiltigt avskaffad.
- 1685 Amiralitetskyrkan i Karlskrona invigs (träkyrka, planerad som provisorium men aldrig ersatt). Amiralitetsrätten inrättas som flottans egen domstol.
- 1685 Skeppsgossekåren bildas i Karlskrona för att utbilda fast anställda sjömän. Skapar en ny social grupp dokumenterad i flottans rullor.
- 1687 Hans Wachtmeister upphöjs till greve. Wachtmeisterska palatset (Grevagården) börjar planeras.
- 1690-talet Bastion Aurora, Bastion Achilles och Bastion Wachtmeister börjar byggas. Fredrikskyrkan i Karlskrona uppförs efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä.
- 1694 Ny stadsplan för Karlskrona av Erik Dahlbergh — mer rymd för civil utveckling och tydligare uppdelning mellan civil och militär stad.
- 1696 Repslageriet i Karlskrona färdigställs — 300 meter långt, ett av Europas mest moderna industrianläggningar.
- 1699 Amiralitetsklockstapeln i Karlskrona står klar och börjar ange tiden för varvets arbete.
- 1705 Grevagården (Wachtmeisterska palatset) står klart. Hans Wachtmeister flyttar in 9 november 1706.
- 1714 Hans Wachtmeister dör. Karlskronas första storhetstid kulminerar — staden är då Sveriges tredje största efter Stockholm och Riga.
- 1720-talet Försvarsmuren mellan civil stad och varv färdigställs i höjd med Arklimästaregatan. Återstoden av befästningssystemet blir aldrig fullbordat.
- 1734 Sveriges rikes lag införs och fullbordar den juridiska försvenskningen av Blekinge.
- 1750 Medelstads dombokregister slutar (täcker domböcker fram till 1750). Karlskrona har då cirka 10 000 invånare.
- 1750 Medelstads häradsrätts protokoll uppgår till över 90 000 personposter under perioden 1668, 1679–1750 — en av Sveriges mest detaljerat registrerade häradsrätter.
- 1776 Amiralitetskollegiet flyttas från Karlskrona till Stockholm. Bastion Wachtmeister börjar planeras.
- 1786 Bastion Wachtmeister på Klockstapelsberget rivs.
- 17 juni 1790 Den stora stadsbranden i Karlskrona — två tredjedelar av staden brinner ner, cirka 1 100 hus förstörs. Grevagården, Amiralitetskyrkan och vissa stenhus räddas.
- 1821 Hovrätten över Skåne och Blekinge invigs i Kristianstad. Blekinge får därmed gemensam hovrätt med Skåne istället för Göta hovrätt.
- 1828–1936 Medelstads härads ägodelningsrätt fungerar som specialdomstol för jordavskiljningsfrågor (SE/LLA).
- 1840–1889 Medelstads häradshäkte fungerar — handlingar bevarade vid Riksarkivet i Lund.
- 1864 Amiralitetsrätten i Karlskrona upphör. Alla militära mål överförs till civila domstolar.
- 1882 Ronneby återfår stadsprivilegier — drygt 200 år efter att den upplöstes till förmån för Karlskrona.
- 1917 Hovrätten över Skåne och Blekinge flyttar från Kristianstad till Malmö där den är placerad än idag.
- 1971 Tingsrättsreformen avskaffar häradsrätterna. Blekinge organiseras i Karlskrona tingsrätt, Ronneby tingsrätt och Karlshamn-Sölvesborgs tingsrätt.
- 1998 Karlskrona — Örlogsstaden Karlskrona — utses till världsarv av UNESCO. Bekräftar stadens unika ställning som bäst bevarade europeiska örlogsstad.
- 2023 Riksarkivet publicerar Medelstads dombokregister med 90 000 personposter som öppen data (CC0). Tillgängligt för nedladdning i Excel och CSV-format.
Var hittar du domböckerna?
Gratiskällor
- Riksarkivet i Lund (Arkivcentrum Syd) — huvudförvaringen (sok.riksarkivet.se).
- Medelstads dombokregister — öppen data via riksarkivet.se/psidata/dombocker-medelstad-harad — gratis nedladdning som Excel/CSV.
- Listers Härads Släktforskningsportal (listersharad.se) — resurser för västra Blekinge.
- Riksarkivets digitala forskarsal — många blekingska domböcker från 1668 är digitaliserade.
- NAD (Nationella arkivdatabasen) — fritextsökning på arkivnummer eller arkivbildare.
- Blekingearkivet — för förenings- och hembygdsarkiv.
Betalda tjänster
- ArkivDigital — högkvalitativa färgskannade domböcker (Bräkne, Listers, Östra, Medelstads häradsrätter).
- Ancestry — del av blekingska kyrkoböckerna indexerade.
- SVAR — Svensk Arkivinformation har vissa blekingska arkiv (Ramsele depå).
- Centrala soldatregistret (CSR) — för Blekinges regemente och Amiralitetets båtsmän.
Specialdomstolar och kompletterande material
- Göta hovrätt (SE/VALA/03825/01) — överrätt för Blekinge 1658–1820. Hovrätten i Jönköping.
- Hovrätten över Skåne och Blekinge — överrätt från 1821 (Kristianstad) och från 1917 (Malmö).
- Amiralitetsrätten i Karlskrona — flottans egen domstol 1685–1864.
- Amiralitetskollegium / Sjömilitiekontoret — högsta militära förvaltning 1685–1776.
- Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv (SE/LLA/13200) — för flottans personal.
- Karlskrona stadsförsamlings kyrkoarkiv (SE/LLA/13201) — för civilbefolkning.
- Karlskrona tyska församlings kyrkoarkiv (SE/LLA/13202) — för den tyska minoriteten.
- Blekinge läns landskontors arkiv (SE/LLA/10891) — för länets förvaltningshistoria.
- Krigsarkivet — handlingar om Blekinges båtsmanskompanier och regementen.
Praktiska forskartips för Blekinge
Blekingsk släktforskning skiljer sig från övriga Götaland på flera sätt och kräver kunskap om landskapets specifika historia. Här är de viktigaste råden för dig som vill söka rätt på dina blekingska anor:
- Börja alltid med Medelstads dombokregister. Om dina anor finns i Medelstads härad är detta den absolut bästa ingången. Registret är gratis och söker över 90 000 personposter på sekunder.
- Skilj alltid mellan stad och landsbygd. Sölvesborg, Karlshamn, Karlskrona och (från 1882) Ronneby hade egna rådhusrätter. Stadsboende personer finns i rådhusrättens arkiv.
- Använd flottans arkiv för Karlskrona-personer. Amiralitetsförsamlingens kyrkoböcker är ofta enda källan för båtsmän, varvsarbetare och deras familjer. CSR är en bra startpunkt för båtsmän.
- För personer i Ronneby före 1680, sök även i Karlskrona efter 1680. Tvångsflyttningen 1680 spred Ronnebys gamla befolkning till den nya staden.
- För dansktid (före 1658), gå till Köpenhamn. Rigsarkivet i Köpenhamn har Blekinges länshandlingar och danska kungliga förordningar.
- Var medveten om branden 1790 i Karlskrona. Två tredjedelar av staden förstördes. Rådhusrättens äldsta protokoll är delvis förlorade — kyrkoböckerna är ofta enda källan för 1700-talet.
- Lunds stift täcker tiden före 1683. Blekingska socknar tillhörde Lunds stift under dansktiden. Visitationsprotokoll och biskopsbrev finns i Lunds stiftsarkiv (SE/LLA).
- Konsultera Blekinge släktforskareförenings hembygdsböcker. Många blekingska socknar har detaljerade hembygdsböcker som ofta innehåller släktutredningar.
Vanliga frågor om domboksforskning i Blekinge
Vilket landsarkiv har Blekinges domböcker?
Riksarkivet i Lund (Arkivcentrum Syd, Porfyrvägen 20) förvarar de blekingska domböckerna gemensamt med Skåne och Halland. Arkivprefixet är SE/LLA. Bräkne häradsrätts arkiv har t.ex. nummer SE/LLA/10008, Listers häradsrätt SE/LLA/10038 och Östra häradsrätt SE/LLA/10081. Material från 1668 och framåt är digitaliserat och tillgängligt via Riksarkivets digitala forskarsal.
Hur långt tillbaka finns domböcker från Blekinge?
De äldsta bevarade svenska domböckerna från Blekinge börjar 1668 (Medelstads häradsrätt) och 1669 (Bräkne häradsrätt). För perioden 1658–1668 är källäget tunnare. För dansktiden (före 1658) finns nästan inget bevarat i Sverige — du måste söka i Rigsarkivet i Köpenhamn.
Vad är Medelstads dombokregister?
Medelstads dombokregister är ett unikt register över alla personer som nämns i Medelstads häradsrätts domböcker 1668 samt 1679–1750. Registret skapades av Blekinge släktforskareförening och tillgängliggjordes 2023 av Riksarkivet som öppen data. Det innehåller över 90 000 personposter från drygt 20 000 ärenden och kan laddas ner i Excel- eller CSV-format. Sökbart på namn, titel, hemvist, tingsdag och ärendetyp.
Vad innebär det att Karlskrona grundades 1680?
Den 10 augusti 1680 utfärdade Karl XI stadsprivilegier för Karlskrona, vilket innebar att en helt ny stad anlades på ön Trossö för att vara rikets nya örlogsbas. Borgare från Ronneby (som upplöstes som stad), Kristianopel och andra orter tvingades flytta hit. Detta är en mycket viktig brytningspunkt för blekingsk släktforskning — personer dokumenterade i Ronneby före 1680 kan ofta följas till Karlskrona efter 1680.
Varför hade Karlskrona en egen amiralitetsrätt?
Karlskrona var rikets största flottbas från 1680, med flera tusen båtsmän, officerare och varvsarbetare. För att hantera deras särskilda rättsfrågor — desertering, militära förseelser, tvister mellan båtsmän — inrättades 1685 en egen Amiralitetsrätt som lydde under Amiralitetskollegium. Rätten var fristående från den civila rådhusrätten och fortsatte fungera till 1864. Detta innebär att flottans personal har två parallella domstolsspår: militära mål i Amiralitetsrätten, civila i rådhusrätten.
Hur påverkar branden 1790 min släktforskning i Karlskrona?
Den stora stadsbranden den 17 juni 1790 förstörde två tredjedelar av Karlskrona — cirka 1 100 hus brann ner. Många rådhusrättsdokument, bouppteckningar och privata arkiv gick förlorade. Kyrkoböckerna (Amiralitetsförsamlingen, Stadsförsamlingen och Tyska församlingen) räddades dock och är ofta enda källan för 1700-talets personhistoria i staden. För släktforskare som arbetar med Karlskrona-anor är detta en viktig medvetenhet.
Var söker jag efter snapphanar och soldater från Blekinge?
Snapphane-mål från Skånska kriget (1675–1679) finns främst i Göta hovrätts brottmålsprotokoll vid Riksarkivet i Vadstena (SE/VALA/03825/01), eftersom dessa var militära mål med dödsstraff. För båtsmän och flottans personal från 1683 och framåt, börja i Centrala soldatregistret (CSR) och Krigsarkivet. Indelningsverket 1683 etablerade blekingska båtsmanskompanier som ofta är välbevarade.
Vad är Listers härads särdrag?
Listers härad i västra Blekinge omfattar Mjällby, Ysane, Gammalstorp, Jämshög, Kyrkhult, Mörrum/Elleholm och staden Sölvesborg. Häradet ligger geografiskt närmare Skåne än övriga Blekinge och har starka kulturella band till Skåneslandskapen. Listers härads släktforskningsportal (listersharad.se) är en utmärkt resurs som samlar lokala släktforskningsresurser. Häradsrättens arkiv har nummer SE/LLA/10038.
Hade Karlshamn och Sölvesborg olika stadsprivilegier?
Ja, de fick stadsprivilegier vid olika tillfällen och under olika kungariken. Sölvesborg fick sina danska privilegier 1445 av kung Kristofer av Bayern. Karlshamn (då handelsplatsen Bodekull) fick svenska privilegier 1664 av Karl XI — Blekinges första svenska stad efter försvenskningen. Stadsprivilegierna gav båda städer egen rådhusrätt, men Sölvesborgs är äldre och hade dansk juridisk grund medan Karlshamns från start byggde på svensk rätt.
Hur navigerar jag mellan Lunds stift och Karlskrona-områdets kyrkoboksarkiv?
Hela Blekinge tillhörde Lunds stift både under dansktiden och under svensk tid (Visby stift bildades först 1572 och påverkar inte Blekinge). Kyrkoböckerna förvaras vid Riksarkivet i Lund. För Karlskrona finns tre separata församlingar — Amiralitetsförsamlingen (SE/LLA/13200), Stadsförsamlingen (SE/LLA/13201) och Tyska församlingen (SE/LLA/13202) — som dokumenterar olika sociala grupper. Personer kan finnas i flera församlingar samtidigt, så sök gärna parallellt.
Källor
- Riksarkivet, Nationella arkivdatabasen (NAD), sok.riksarkivet.se
- Wikipedia: Blekinge, Listers härad, Bräkne härad, Medelstads härad, Östra härad, Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Karlskrona örlogsbas, Skånelagen
- Riksarkivet: Domböcker för Medelstad härad 1668, 1679–1750 (psidata-portalen)
- Blekinge släktforskareförening
- Listers Härads Släktforskningsportal, listersharad.se
- UNESCO: Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona (1998)
- Riksantikvarieämbetet: Örlogsstaden Karlskrona
- Fortifikationsverket: Världsarvet Karlskrona
- Karl Hadenius, ”Svensk rätts införande i de under 1600-talet med Sverige inkorporerade danska och norska provinserna”, Svensk Juristtidning 1937
- SO-rummet: Skånska kriget, Slaget vid Lund, Roskildefreden
- Föreningen Gamla Carlscrona: Platser och byggnader i Karlskrona
