Snabbfakta om Ångermanland
- Region: Norrland (Västernorrlands län, del av Ådalen)
- Svenskt sedan: Forntid (kärnsvenskt norrlandslandskap)
- Landsarkiv: Riksarkivet i Härnösand
- Arkivprefix: SE/HLA
- Tingslagsindelning: Cirka 10 historiska tingslag samt Härnösand som residensstad
- Äldsta lag: Hälsingelagen (tillämpad i Ångermanland som koloniserings-lag)
- Hovrätt: Svea hovrätt från 1614 (Stockholm)
- Viktigaste tingsorter: Härnösand, Sollefteå, Hammar (Torsåker), Nordingrå
Letar du efter förfäder i Ångermanland? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i landskapet, vilka arkiv som bevarar domböckerna, hur den dödliga Torsåker-processen 1675 förlöpte och konkreta rättsfall som visar bredden i materialet. Ångermanland har en helt unik plats i Sveriges rättshistoria — här utspelade sig Sveriges största massavrättning i fredstid, då 71 personer halshöggs och brändes på Häxberget den 1 juni 1675. Landskapet är också centrum för Härnösands stift (från 1647) och Ådalens timmer- och sjöfartsekonomi.
Historisk bakgrund och rättskipning i Ångermanland
Ångermanland är ett av Sveriges geografiskt största landskap, sträckande sig från Bottenviken i öster till fjällgränsen mot Norge i väster, längs den mäktiga Ångermanälven som ger landskapet dess namn. Geografiskt delas Ångermanland traditionellt i Södra Ångermanland (Härnösands-Härnötrakten, Nora, Torsåker, Boteå, Gudmundrå, Säbrå) och Norra Ångermanland (Sollefteå, Ramsele, Resele, Nordingrå, Bjurholm, Anundsjö, Ådals-Liden).
Ångermanland hade ingen egen bevarad landskapslag. Under medeltiden tillämpades Hälsingelagen (från cirka 1320) i Ångermanland — Hälsingelagens jurisdiktion sträckte sig över hela norrländska kusten i takt med koloniseringen. Detta innebär att äldsta rättsmaterial följer hälsingsk tradition, med rättsterminologi och principer importerade från Uppland och Hälsingland. Från cirka 1350 gällde Magnus Erikssons landslag i hela landskapet.
Ångermanland tillhörde Uppsala stift fram till 1647, då Härnösands stift bildades med Härnösand som biskopssäte. Detta är centralt för släktforskningen: kyrkliga handlingar — äktenskapsskillnader, sedlighetsmål, präst- och prästsläkters dokumentation — finns i Uppsala-material för perioden före 1647, och därefter i Härnösand. Stiftets gränser blev hela Norrland, vilket gör Härnösands domkapitel till en av Sveriges viktigaste kyrkliga institutioner.
Ådalen är centralt för Ångermanlands moderna historia. Längs Ångermanälvens dalgång — från Sollefteå via Kramfors till Härnösand — växte under 1800-talet en av Sveriges största sågverks- och timmerindustrier. Sandviken, Lunde, Frånö och andra sågverksorter dokumenteras i bruksägarearkiv och rådhusrätter. Ådalsmål från 1931 (då fem demonstranter sköts ihjäl av militär) är dokumenterade i Härnösands tingsrätts arkiv — för 1900-talsforskning ett viktigt material.
Komplett tingslags- och stadslista för Ångermanland
Ångermanland omfattar cirka 10 historiska tingslag plus Härnösand som residensstad med separat rådhusrätt. Arkivmaterial förvaras hos Riksarkivet i Härnösand med prefixet SE/HLA. Verifiera alltid med Riksarkivets NAD.
| Tingslag / domstol | Arkivnummer (NAD) | Period / område |
|---|---|---|
| Härnösands stad. Rådhusrätten och magistraten | SE/HLA/202 | 1585–1964. Härnösands stads lägsta domstol. |
| Härnösands stad. Accisrätten | SE/HLA/203 | Specialdomstol för accisbrott (skatter på handelsvaror). |
| Härnösands stad. Auktionskammaren | SE/HLA/204 | Stadens auktionsverk – värdefullt för dödsbon och exekutivauktioner. |
| Härnösands stad. Hallrätten | SE/HLA/205 | Yrkesmässig hallrätt för hantverkare. |
| Härnösands stad. Posträtten | SE/HLA/206 | För postmål. |
| Härnösands stad. Sjötullrätten | SE/HLA/207 | För sjötullbrott och smuggling. |
| Härnösands stad. Slottsrätten | SE/HLA/208 | För slott och kungliga mål. |
| Ångermanlands södra domsagas häradsrätts arkiv | SE/HLA/1040098 | Boteå, Gudmundrå, Nora och Torsåkers tingslag. |
| Södra Ångermanlands domsagas arkiv | SE/HLA/1040102 | Senare omorganisation, södra Ångermanland. |
| Sollefteå tingsrätts arkiv | SE/HLA/1040222 | Modern tingsrätt för norra Ångermanland. |
| Nora tingslag (Ångermanland) | Sök i NAD | Härnösandsområdet. Personregister till renoverade domböcker 1638–1768 finns vid landsarkivet. |
| Gudmundrå tingslag | Sök i NAD | Kramfors-trakten. Centralt för Ådalens timmer. |
| Boteå tingslag | Sök i NAD | Sollefteå-området. Personregister 1628–1643 finns. |
| Torsåkers tingslag | Sök i NAD | Torsåker, Dal, Ytterlännäs socknar. Häxberget ligger här. |
| Säbrå tingslag | Sök i NAD | Säbrå socken. Härnösand-Säbrå-häxprocessen 1674. |
| Nordingrå tingslag | Sök i NAD | Nordingrå socken. Sveriges enskilt största häxprocess (113 anklagade) 4 maj 1675. |
| Sollefteå tingslag | Sök i NAD | Sollefteå-området. Personregister 1629–1645 finns. |
| Ramsele tingslag | Sök i NAD | Ramsele och inland. Skogsjös personregister 1646–1706. |
| Resele tingslag | Sök i NAD | Resele socken. Personregister 1629–1645 finns. |
| Anundsjö tingslag | Sök i NAD | Anundsjö, norra Ångermanland. |
| Bjurholms tingslag | Sök i NAD | Bjurholm, norra Ångermanland (gräns mot Västerbotten). |
| Ådals-Lidens tingslag | Sök i NAD | Längs övre Ångermanälven. |
| Häradsrätten i Hammar | Sök i NAD | Tingsplatsen där 60 dödsdomar utdömdes i Torsåker-processen 5 november 1674. |
| Norrländska trolldomskommissionen | Sök i NAD (Riksarkivet) | 1672–1675, under Carl Larsson Sparre. Hanterade alla norrländska häxprocesser. |
Viktiga rättsfall och historiska händelser från Ångermanland
Ångermanlands rättshistoria präglas av Det stora oväsendets dödligaste fas. Här är de viktigaste dokumenterade rättsfallen från 1670-talet samt övriga händelser av betydelse.
Härnösand får stadsprivilegier av Johan III
År 1585 fick Härnösand stadsprivilegier av kung Johan III. Staden anlades vid Härnöfjärden och blev tidigt centrum för norrländsk handel och förvaltning. Härnösand blev senare biskopssäte 1647 och utvecklades till Norrlands viktigaste stiftsstad. Stadens särskilda ställning innebar att den hade sju olika specialdomstolar dokumenterade i SE/HLA-arkivet — rådhusrätt, accisrätt, auktionskammare, hallrätt, posträtt, sjötullrätt och slottsrätt. Detta visar Härnösands betydelse som norrländsk huvudstad. Härnösands stadsläger var dessutom kungens militära förläggning för Norrland under perioder.
Härnösands stift bildas
År 1647 bildades Härnösands stift med Härnösand som biskopssäte. Detta skiljde Norrland från Uppsala stifts jurisdiktion och innebar att kyrkliga mål, äktenskapsskillnader, sedlighetsmål och prästsläkternas dokumentation flyttades till Härnösand. Stiftets gränser blev hela Norrland — Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Jämtland, Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten. För släktforskning betyder detta att kyrkliga handlingar före 1647 finns i Uppsala-material, därefter i Härnösand. Härnösands domkapitel blev en av Sveriges viktigaste kyrkliga institutioner under stormaktstiden.
Härnösand-Säbrå-processen – näst största häxprocessen
I oktober 1674 anklagades 102 personer för häxeri i Härnösand och Säbrå. Detta är den näst största häxprocessen under Det stora oväsendet, räknat efter antalet avrättningar (efter Torsåker). I november 1674 avrättades åtta av de anklagade personerna i Härnösand. Ytterligare två kvinnor dömdes till döden men var gravida när dödsstraffet skulle verkställas — avrättningen sköts upp tills efter födseln. Avrättningarna förrättades på galgbacken nära Härnösand. Sollefteå, Boteå, Säbrå och Nordingrå drabbas också hårt av hysterin under samma period. Norrländska trolldomskommissionen under Carl Larsson Sparre (Västernorrlands generalguvernör och grundare av Graninge bruk) ledde arbetet.
Nordingrå – Sveriges enskilt största häxprocess inleds
Den 4 maj 1675 inleddes den enskilt största häxprocessen i svensk historia i Nordingrå. Under två veckor rannsakades 113 personer för häxeri. Det är den största enskilda rannsakning som någonsin genomförts under Det stora oväsendet. Men innan Norrländska trolldomskommissionen hann komma till Nordingrå för att avkunna domar upplöstes kommissionen formellt den 8 juni 1675. Därför avrättades aldrig någon i Nordingrå för Blåkullafärder, trots att 113 personer rannsakats. För släktforskare med Nordingrå-anor från 1670-talet är detta material avgörande — alla 113 anklagade dokumenterade i rannsakningsprotokollen, men ingen dom verkställdes.
Torsåker-processen – 71 avrättade på Häxberget
Rannsakningsprotokollen från trolldomsförhandlingarna vid häradsrätten i Hammar finns bevarade på 130 sidor — den enda primärkällan om händelsen. Den 5 november 1674 lämnade häradsrätten över protokollen till Norrländska trolldomskommissionen efter att ha dömt 60 personer till döden (57 kvinnor, 3 män). Elva osäkra fall — 5 vuxna kvinnor, 5 pojkar och en flicka — överlämnades till kommissionen för slutligt avgörande. Kommissionen dömde alla 11 till döden. Den 1 juni 1675 fördes 71 personer till Torsåkers kyrka där kyrkoherden Johannes Erici Wattrangius höll predikan. Därefter fördes alla till Häxberget en halvmil norr om kyrkan, mellan Torsåkers, Dals och Ytterlännäs socknar. Tre bål restes — ett för varje socken. Alla 71 halshöggs och brändes på bål av borgmästare Lund från Härnösand. Av de avrättade var 65 kvinnor, 2 män och 4 pojkar. Detta är Sveriges största dokumenterade massavrättning i fredstid med stöd av gällande lagstiftning.
De avrättade på Häxberget – fördelning per socken
De 71 avrättade kom från tre socknar i Torsåkers pastorat: 20 från Torsåker, 29 från Dal och 22 från Ytterlännäs. Vid den tidpunkten fanns 232 invånare över 15 år i Torsåker, 135 i Dal och 305 i Ytterlännäs — alltså en betydande del av den vuxna befolkningen avrättades. Var femte kvinna i Torsåkers pastorat dödades. I Dal undantogs endast byarna Galagök, Hållsätter och Hällsjö från dödskörden. I Ytterlännäs kom de dömda från 8 av 21 byar. För släktforskare med anor från dessa socknar är det viktigt att veta att en stor del av befolkningens dokumentation går förlorad genom avrättningarna. Bland barnen som avrättades fanns Anders Eriksson i Tunnsjö, 12 år.
Ångermanlandsmål och källspråk i domböckerna
Ångermanland har en distinkt nordsvensk dialekt med variation mellan kustlandet (södra Ångermanland) och inlandet (norra Ångermanland kring Sollefteå-Ramsele). I 1600- och 1700-talets domböcker möter du standardsvenska med inslag av lokala uttryck och norrländska termer. Skogsfinska personnamn förekommer i inlandet där skogsfinnar slog sig ned från 1580-talet och framåt.
Termer du kan stöta på
| Term | Betydelse |
|---|---|
| Tingslag | Norrländsk term för geografisk indelning för rättskipning. Ångermanland har cirka 10 tingslag. |
| Häxberget / Bålberget | Avrättningsplats där 71 personer halshöggs och brändes 1 juni 1675. Beläget mellan Torsåkers, Dals och Ytterlännäs socknar (idag Kramfors kommun). |
| Visgosse | Pojke som under häxprocesserna ansågs kunna ”se” djävulens märke i pannan på de skyldiga. Användes särskilt av Hornaeus i Torsåker. |
| Spetsgård | Ring av folk med högafflar runt de dömda för att hindra flykt vid avrättningar. Användes vid Torsåker 1675. |
| Tjuvkista | Äldre benämning på häkte vid tingsplats (häradsrätt). |
| Lövjerska | Kvinna som (yrkesmässigt) utövar trolldom; trollkvinna; besvärjerska; signerska. |
| Maleficium | Magisk skadegörelse på människa, djur, växter eller annan egendom. |
| Präposit | Äldre benämning på domprost eller kontraktsprost. Förekommer i Härnösands stifts material. |
| Generalguvernement | Det dåvarande guvernementet Västernorrland omfattande Ångermanland, Gästrikland, Medelpad, Hälsingland, Härjedalen och delar av Jämtland under Carl Larsson Sparre från 1664. |
| Ådalen | Ångermanälvens dalgång – centrum för 1800-talets timmer- och sågverksindustri samt 1931 års Ådals-händelser. |
| Skogsfinne | Finsk invandrare från Savolax som koloniserade Ångermanlands skogar från 1580-talet (samma rörelse som i Värmland och Hälsingland). |
| Bondeoffer | Termen ”lämnade sin tribut till dödskörden” används om de byar som hade avrättade vid Häxberget — alla byar utom Harv och Tomte i Torsåker. |
Personnamn följer standardsvensk patronymikon-tradition. Förnamnen är konventionellt nordsvenska: Erik, Olof, Per, Lars, Pål, Måns, Anders, Sven. Ortnamn slutar ofta på -berg, -mo, -byn, -åsen, -sjö, -fors. Längs Ångermanälven förekommer många namn med -dal, -näs, -udden. I norra Ångermanland och inlandet möter du finska familjenamn och namn på samiska. För släktforskare med anor från Torsåker-processens offer är personnamnen ofta välkända: Margareta Mathsdotter, Maria Göransdotter, Anna Lärkan Persdotter, Anders Eriksson i Tunnsjö, m.fl.
Tidslinje för rättskipningen i Ångermanland
- Förkristen tid: Ångermanland eget folkland med egen tingsverksamhet längs Ångermanälven
- ~1320: Hälsingelagen införs i Ångermanland som koloniserings-lag
- 1300-tal: Magnus Erikssons landslag införs – Hälsingelagen blir kvar i komplement
- 1580-tal: Skogsfinnar från Savolax börjar kolonisera Ångermanlands skogar
- 1585: Härnösand får stadsprivilegier av Johan III
- 1614: Svea hovrätt inrättas – andra instans för Ångermanland
- 1628–1643: Boteå, Gudmundrå, Nora och Torsåkers tingslags domboksavskrifter bevarade
- 1629–1645: Ramsele, Resele och Sollefteå tingslags domböcker bevarade
- 1634: Axel Oxenstiernas länsreform – Västernorrlands län etableras
- 1638–1768: Nora häradsrätts renoverade domböcker (130-årig dokumentserie)
- 1646–1706: Ramsele tingslags domböcker (Skogsjö-utgåvan)
- 1647: Härnösands stift bildas – Ångermanland övergår från Uppsala stift
- 1664: Carl Larsson Sparre utnämns till generalguvernör över Västernorrland
- 1672-10: Norrländska trolldomskommissionen inrättas under Gustaf Rosenhane
- 1674-höst: Norrländska trolldomskommissionens arbete startar (under Sparre)
- 1674-10: Härnösand-Säbrå-processen – 102 anklagade
- 1674-11: 8 personer avrättas i Härnösand
- 1674-11-05: Häradsrätten i Hammar avslutar rannsakningarna – 60 dödsdomar plus 11 osäkra fall
- 1675-02: Trolldomskommissionen kommer till Gävle – 5 kvinnor avrättas 3 mars
- 1675-05-04: Nordingrå-processen inleds – 113 personer rannsakas under två veckor
- 1675-06-01: Torsåker-processen kulminerar – 71 personer halshöggs och brändes på Häxberget
- 1675-06-08: Norrländska trolldomskommissionen upplöses formellt
- 1676: Det stora oväsendet upphör efter avslöjandet av den falska häxprocessen i Stockholm
- 1734: 1734 års lag införs i Ångermanland
- 1735: Laurentius Hornaeus barnbarn, Jöns Hornaeus, börjar nedteckna ”Sannfärdig berättelse”
- 1771: Jöns Hornaeus publicerar ”Sannfärdig berättelse om det för 100 år sedan förlupna grufverliga Trolldoms-Oväsendet i Sverige”
- 1779: Straffet för trolldom avskaffas i lagboken
- 1849: Lagmansrätt avskaffas, häradsrätt direkt underordnad hovrätten
- 1800-tal: Ådalen blir centrum för Sveriges timmer- och sågverksindustri
- 1923: Johan Nordlanders Ångermanlands landstingsakter 1628–1644 publiceras (Norrländska samlingar 1923)
- 1931-05-14: Ådals-händelserna – fem demonstranter sköts ihjäl av militär i Lunde
- 1964: Härnösands rådhusrätt och magistrat upphör
- 1971: Häradsrätter och rådhusrätter slås samman till tingsrätter
- 2010: Landsarkivet i Härnösand uppgår i Riksarkivet
Var hittar du domböckerna?
Domböckerna från Ångermanland bevaras hos Riksarkivet i Härnösand med prefixet SE/HLA. Riksarkivets samling av Trolldomskommissionernas akter är centrala för 1670-talets släktforskning. Arkiv Digital har omfattande nyfotograferat material från Ångermanlands tingslag.
Riksarkivet och öppna källor
- Riksarkivets digitala forskarsal – kostnadsfri tillgång till Ångermanlands tingslagsmaterial.
- Riksarkivet i Härnösand – officiell hemsida med information om norrländskt material. Beläget på Kusthöjden 46 och Rosenbäcken.
- Trolldomskommissionernas arkiv – Riksarkivet – digitaliserade akter från Norrländska trolldomskommissionen 1672–1675. Innehåller material från Härnösand, Säbrå, Torsåker, Nordingrå, Sollefteå, Boteå.
- Trolldomsprocesser.se – välresearchad sajt med kronologi över Ångermanlands häxprocesser.
- Saköreslängderna – fungerar som personregister till domböckerna och finns oftast i slutet av varje ting.
- Svensk Arkivinformation Ramsele – mediakonverteringscentrum med digitaliserat material för Norrland.
Abonnemang och tryckta källor
- Arkiv Digital – nyfotograferade bilder med generellt bättre kvalitet än Riksarkivets. Ångermanlands tingslag välkatalogiserade.
- Skogsjö, Håkan: Ramsele tingslags dombok 1646–1694, 1697–1706. Register över samtliga personnamn. Den viktigaste utgåvan för norra Ångermanland.
- Ulander, Britta: Utdrag ur Nora och Gudmundrå tingslags domböcker 1629–1699. Med ort- och personregister vid SVAR i Ramsele.
- Personregister till Nora häradsrätts renoverade domböcker 1638–1768 – vid Härnösands landsarkiv.
- Person- och ortregister till domboksavskrift, Ångermanlands och Södra Ångermanlands domsagor – avser Boteå, Gudmundrå, Nora och Torsåkers tingslag 1628–1643.
- Personregister till Ramsele, Resele och Sollefteå tingslags domböcker 1629–1645.
- Nordlander, Johan: Ångermanlands landstingsakter 1628–1644. Norrländska samlingar 1923: nr 10.
- Jöns Hornaeus: Sannfärdig berättelse om det för 100 år sedan förlupna grufverliga Trolldoms-Oväsendet i Sverige (1771).
- Berglund, Sten: Det gamla Ytterlännäs (1974). Ytterlännäs hembygdsförening, 439 sidor.
- Söderlind, Therése: Vägen till Bålberget. Skönlitterär behandling baserad på arkivmaterial.
- Holmqvist, Kalle: Ondskan i Nordingrå. Om den största aldrig fullföljda häxprocessen.
Specialdomstolar och relaterade rättsforum
Förutom de allmänna häradsrätterna och rådhusrätterna fanns flera specialdomstolar som är värda att känna till:
- Svea hovrätt (Stockholm, från 1614) – andra instans för Ångermanland.
- Uppsala stift (till 1647) – för kyrkliga mål, äktenskapsskillnader, sedlighetsmål.
- Härnösands stift (från 1647) – Ångermanlands nya kyrkliga forum för domkapitels-relaterade mål.
- Norrländska trolldomskommissionen (1672–1675) – specialdomstol under Gustaf Rosenhane, sedan Carl Larsson Sparre. Bestod av 24 personer (professorer, jurister, präster, nämndemän) plus Sparres personliga stab om 6.
- Härnösands stad. Sjötullrätten (SE/HLA/207) – för sjötullbrott och smuggling i Härnösands hamn.
- Härnösands stad. Accisrätten (SE/HLA/203) – för accisbrott.
- Härnösands stad. Hallrätten (SE/HLA/205) – för hantverkare och gillen.
- Härnösands stad. Slottsrätten (SE/HLA/208) – för slotts- och kungliga mål.
- Härnösands stad. Posträtten (SE/HLA/206) – för postmål.
- Härnösands stad. Auktionskammaren (SE/HLA/204) – för auktionsrelaterade mål.
- Inskrivningsmyndighetens i Härnösand arkiv – lagfarter, inteckningar.
- Länsstyrelsen i Västernorrlands län – administrativa mål från 1634 och framåt.
Praktiska forskartips för Ångermanland
- Skilj Södra och Norra Ångermanland – Södra Ångermanland (Härnösand, Nora, Torsåker, Boteå, Gudmundrå, Säbrå) hade egen domsaga. Norra Ångermanland (Sollefteå, Ramsele, Resele, Nordingrå) annan.
- Använd Norrländska trolldomskommissionens digitaliserade arkiv för material 1672–1675. Sveriges rikaste material från Det stora oväsendet.
- För Torsåker-anor – kontrollera om förfäder finns bland de 71 avrättade. Häradsrätten i Hammars rannsakningsprotokoll på 130 sidor är bevarade.
- För Nordingrå-anor – 113 personer rannsakades i maj 1675, men ingen avrättning. Material en unik resurs.
- För Härnösand-anor – sju olika specialdomstolar (SE/HLA/202–208). Sök i alla relevanta efter ditt familjens yrke och status.
- För Ramsele-anor – använd Håkan Skogsjös personregister till tingslagsdomboken 1646–1706. Komplett namnregister.
- För Nora och Gudmundrå-anor – Britta Ulanders utdrag 1629–1699 finns vid SVAR i Ramsele.
- För Sollefteå/Resele/Ramsele-anor 1629–1645 – samlat personregister finns vid Härnösands landsarkiv.
- Före 1647 – kyrkliga mål gick till Uppsala stift, ej Härnösand. Sök i Uppsala-material.
- Använd Maritas 9 tips för gammal handstil – ångermanländska handlingar följer standard nordsvensk skrifttradition.
- Konsultera vårt Dombokslexikon för okända juridiska termer och vårt Föremålslexikon för föremål i bouppteckningar.
Vanliga frågor
Vilket landsarkiv har Ångermanlands domböcker?
Riksarkivet i Härnösand förvarar originalen från hela Ångermanland med prefixet SE/HLA. Härnösand är beläget på Kusthöjden 46 (med depå även på Rosenbäcken). Landsarkivet täcker hela Norrland — Västernorrlands (där Ångermanland ligger), Gävleborgs, Jämtlands och Västerbottens län. Det inrättades som självständigt landsarkiv 1935 och blev avdelning inom Riksarkivet 2010.
Hur långt tillbaka finns domböcker från Ångermanland?
Bevarade tingslagsprotokoll går till sent 1500-tal/tidigt 1600-tal. Domboksavskrifter från Boteå, Gudmundrå, Nora och Torsåkers tingslag finns från 1628–1643 (Personregister vid Härnösands landsarkiv). Ramsele, Resele och Sollefteå tingslags domböcker finns från 1629–1645. Nora häradsrätts renoverade domböcker går från 1638 till 1768. Norrländska trolldomskommissionens akter från 1672–1675 är digitaliserade.
Hade Ångermanland en egen landskapslag?
Nej, Ångermanland hade ingen egen landskapslag. Under medeltiden tillämpades Hälsingelagen (från cirka 1320) i Ångermanland. Hälsingelagens jurisdiktion sträckte sig över hela norrländska kusten — Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Österbotten — i takt med koloniseringen. Från cirka 1350 gällde Magnus Erikssons landslag i hela landskapet, men hälsingsk rättstradition levde kvar i lokala uttryck och praxis.
Varför är Torsåker-processen 1675 så berömd?
Torsåker-processen är Sveriges värsta häxprocess och största dokumenterade massavrättning i fredstid. Den 1 juni 1675 halshöggs och brändes 71 personer (65 kvinnor, 2 män, 4 pojkar) på Häxberget (Bålberget) i Torsåkers pastorat. Av de avrättade kom 20 från Torsåker, 29 från Dal och 22 från Ytterlännäs. Var femte kvinna i pastoratet dödades. Häradsrätten i Hammar hade dömt 60 personer och Norrländska trolldomskommissionen ytterligare 11. Processen var resultatet av kyrkoherden Laurentius Hornaeus och hans visgossar som pekade ut häxor. Avrättningarna förrättades av borgmästare Lund från Härnösand. Tre bål restes — ett för varje socken.
Vad hände i Nordingrå 1675?
Den 4 maj 1675 inleddes i Nordingrå Sveriges enskilt största häxprocess — under två veckor rannsakades 113 personer för häxeri. Men innan Norrländska trolldomskommissionen hann komma till Nordingrå för att avkunna domar upplöstes kommissionen formellt den 8 juni 1675. Därför avrättades aldrig någon i Nordingrå för Blåkullafärder, trots att 113 personer rannsakats. För släktforskare är detta unikt material — alla 113 anklagade dokumenterade i rannsakningsprotokollen men ingen dom verkställd.
Vad var Härnösand-Säbrå-processen?
Härnösand-Säbrå-processen i oktober 1674 är den näst största häxprocessen under Det stora oväsendet efter Torsåker. 102 personer anklagades för häxeri i Härnösand och Säbrå. Minst 8 personer avrättades i november 1674, plus ytterligare 2 i januari 1675. Två gravida kvinnor fick sin avrättning uppskjuten tills efter födseln. Processen leddes av Norrländska trolldomskommissionen under Carl Larsson Sparre.
Vem var Laurentius Christopheri Hornaeus?
Laurentius Christopheri Hornaeus (1645–1719), född Lars Kristofferson, var en fanatisk präst i Torsåkers pastorat i Härnösands stift. Pastoratet omfattade socknarna Torsåker, Dal och Ytterlännäs. Hornaeus drivkraft var central för utbredningen av häxhysterin i Ångermanland. Han skaffade så kallade ”visgossar” som påstods kunna se djävulens märke i pannan på de skyldiga och stå utanför kyrkan och peka ut häxor. Den 1 juni 1675 höll prosten Johannes Erici Wattrangius straffpredikan i Torsåkers kyrka inför avrättningen. Hornaeus barnbarn, Jöns Hornaeus, nedtecknade Sannfärdig berättelse 1741 (publicerad 1771).
Var ska jag börja om jag är nybörjare?
Börja med att fastställa din förfaders socken och kontrollera vilket tingslag socknen hörde till. För material före 1647 från kyrkliga mål, sök i Uppsala-material. För 1670-talets material, kontrollera Norrländska trolldomskommissionen. Använd publicerade personregister för Nora, Gudmundrå, Ramsele, Resele och Sollefteå tingslag. Använd Arkiv Digital eller Riksarkivets digitala forskarsal för primärmaterialet. Vår guide till att hitta rätt dombok går igenom processen steg för steg.
Källor och vidare läsning
- Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)
- Trolldomskommissionernas arkiv – Riksarkivet
- Riksarkivet i Härnösand – officiell hemsida
- Trolldomsprocesser.se – Ångermanland
- Arkiv Digital
- Hornaeus, Jöns. Sannfärdig berättelse om det för 100 år sedan förlupna grufverliga Trolldoms-Oväsendet i Sverige. Publicerad 1771, nedtecknad 1741.
- Skogsjö, Håkan. Ramsele tingslags dombok 1646–1694, 1697–1706. Register över samtliga personnamn.
- Berglund, Sten. Det gamla Ytterlännäs. Ytterlännäs hembygdsförening (1974), 439 sidor.
- Nordlander, Johan. Ångermanlands landstingsakter 1628–1644. Norrländska samlingar 1923: nr 10.
- Hamberg, Karl. De stora trolldomsprocesserna i Sverige åren 1668–1676.
- Åberg, Alf. Häxorna: de stora trolldomsprocesserna i Sverige 1668–1676. Esselte studium/Akademiförl., Göteborg (1989).
- Ankarloo, Bengt. Trolldomsprocesserna i Sverige. Akademisk avhandling, Lunds universitet (1971).
- Söderlind, Therése. Vägen till Bålberget.
- Holmqvist, Kalle. Ondskan i Nordingrå.
- Soumela Björklund, Kristina. Karne – skriet från häxberget.
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
