Mål nr 3.

Cronans länsman Måns Anderson gaft en gosse Torsten Månsson

i Bretteforss som hoos sin mohrfader Nilss

Gunnarsson tiente, skall hafwa i går emot

klockan 2 efter middagen gådt uth åth

åhn Giöttorp åån kallat och emot aftonen

igenfunnen dödt liggiandes i bottn dher han

ännu ligger och dhen med en stång(ss) 8 a(l)n

lång näppast kunde nå och finna, honom

skolat först een dumbe Nils Swensson

wed Biärby sitt tillhåld hafwandes, blif-

wit warse att hafwa drunknat, dherföre

straxt dumben språng till Bretteforss och

togt gubbens sohn Gunnar i armen och

ledde honom medh sigs till huljan dherest

dumben peekade och tecknade att Torsten

skulle liggia, och dher sammastädes på landet

lago Torstens kläder een pällss, böxor,

strumper oh skoor och skiorta men på

hufwude skall han haft een kullmössa

dhen dhe intet sågo till, och een yxa hafwer

haft i handen med sigs åth åån, dhen haf-

wer han kastat på landet, dhet

berättas att dhenne Torsten skall warit

till 16 åhr gamal och dher i Bretteforss

wed pass 2 ahr wistas, och skall hafwa

fådt uth att kiöra uth swjn och wedh

dhet tillfälle fått see andungar i åån

då han dragit aft sig alla klädren

och skiortan och gifwit sigs naken i åån

att taga andungar, och präsumerades

honom dheen welat gifwa till een sin

räfunge, hwilken han plägade bära

kråkungar till, och efter h(ö)ljan var djup

och han intet wähl kunde simma är han

blifwer drunknadees, kunnandes ingen weta

till att säga att han något swårmodig hafer

warit el:r af(s) någon swaghet och hufwud-

yrheet gifwit sigs i watnet och fult upsåth haft

att dränkna sigs sielfs ehuruwähl han afs

nämbdeman Swen i Flakebergs till tinget

blifwit stämbdh, för dhet han lägrat een

qwinnesperson Ingrid Olufs:dr I Jönslanda

som med honom barn aflat hwilket och

är födt, doch har han intet gifwit sigs till

någon wackelmodighet dheröfwer och blefs

anhållit afs dhen dödes slächt huruledes med

dhen drunknade kroppen förhållas skall

om dhet skulle tillåtas att optaga honom

och låta begraffa.

Tingrätten noga öfwerwägandes alla om-

ständigheter utj dhenne angifne händelsen

om Torsten Månnssons döds i Biärebergs   
(här har troligen skrivaren skrivit fel namn på ån)

åån att han intet aff upsåth dränkt

sigs sielff utan afklädt sigs strumor skoor

skinpälss böxor och skiortor och lagt från sigs

på landet och gifwit sigs uthj vatnet att

taga andungar, och efter han intet wahl kun-

nat simma hafwer han farit åth bottn

när han i en diup hölja gick för långt

uth, elliest är intet forspordt att han aff

swårmodighettankar warit beswärat

och någonsin låtit sigs för märka, dhet han

skulle willia förgiöra sig, och om han till

dhenände gådt till åhn hade han intet

behöfdt kläda aff sigs alla klädren, dher

fore kunde han inte anses som een sielff-

spillnings, utan att dhen olyckelige händelsse

emot hans willia honom drabbat och pröfwas

skähligt dhet bör Torstens kropp uptagas uhr

vattnet och siählringes för honom och efter

wedwerbörandes lägenheet christel. begraffas.